Bakgrund och problem: Goodwill är ett aktuellt ämne som många studier grundas på. Sedan införandet av IFRS har goodwillposten i svenska bolags balansräkningar ökat exponentiellt. Varför är det på det här sättet? Vad ligger bakom avsaknaden av nedskrivningar? Syfte: Vårt syfte är att analysera svenska bolags goodwillpost för att ta reda på vilka faktorer som driver nedskrivningar av goodwill och hur bolagens ägare skyddar sig mot earnings management.Studieunderlag: För att undersöka vårt syfte kommer denna rapport undersöka hälsovårdsbolag som är noterade på Nasdaq OMX Stockholms Large Cap-, Mid Cap- och Small Caplista. De år som kommer behandlas är från de nya reglerna trädde i kraft fram till den senast publicerade årsredovisningen (2005 - 2013).

Syfte Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och analysera hur Revisionen av företag påverkas då företaget har genomfört en outsourcing av delar eller hela sin redovisning till ett bolag, inom koncernen, i utlandet. Genom att studera ett företag, som genomfört denna form av outsourcing, samt att undersöka de fyra stora Revisionsbolagens erfarenheter på området, ämnar uppsatsen uppfylla detta syfte. Metod Denna studie grundar sig på den kvalitativa metoden. En illustrationsstudie samt en flerfallstudie har genomförts tillsammans med semistrukturerade intervjuer. Valet av våra intervjuobjekt vid flerfallsstudien grundar sig i företagens storlek.

Inledning: Revisionen är utifrån ett ägarperspektiv en bolagsstyrningsfunktion som bland annat finns till för att minska den informationsasymmetri som kan uppstå mellan ägare och företagsledning samt att kontrollera att det investerade kapitalet används på ett korrekt sätt. Ägarstrukturen i Sverige har sedan länge setts som relativt koncentrerad och bland de noterade företagen i Sverige går det att finna ett stort antal kontrollägare. Men eftersom olika ägartyper både har olika motiv med sin investering samt en varierande roll som ägare, gällande bland annat övervakning, har det enligt litteraturen en påverkan hur bland annat företagets bolagsstyrning sker.Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda om det finns samband mellan Revisionskostnaden och ägarkoncentrationen samt ägarkategorier, i börsnoterade bolag.Metod: Vi har i vår kvantitativa studie inkluderat samtliga bolag noterade på Small-, Mid- och Large Cap på Stockholmsbörsen (253 företag). Data om företagen har tagits från respektive företags årsredovisning och information om dess ägare har erhållits från SIS Ägarservice AB. Tillsammans har data och framlagda teorier inom aktuella områden anlyserats utfrån en deduktiv forskningsansats.Resultat och slutsats: Utifrån tolv genererade hypoteser, vilka har en utgångspunkt från respektive ägarkategori, har vi funnit ett signifikant samband för att bekräfta tre stycken hypoteser.

Enligt EG: s fjärde bolagsdirektiv får medlemsländerna ge dispens ifrån Revisionsplikt till företag i en viss storleksordning. Undantaget utnyttjas av majoriteten av EU-länderna. Sverige har däremot valt att inte utnyttja detta undantag genom att tillämpa samma redovisningsmässiga krav på alla typer av aktiebolag. Detta har skapat debatt på området och många menar att Revisionsplikten bör avskaffas även i Sverige för de små aktiebolagen. Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara kreditgivares behov och användning av Revisionen i små aktiebolag inför kreditbeslut.

De senaste åren har vikten av en trovärdig finansiell rapportering av hög Revisionskvalité lyfts fram. En högre kvalité säkerställs genom att besluta om gemensamma regler och principer för Revisionsbyråer. Intresset av Revisionen är olika och således finns olika syn på syftet med Revisionen och vad den bör innehålla. Tolkningsskillnaderna gör att hög Revisionskvalité upplevs olika. Syftet med vår undersökning är att förklara ?hög? Revisionskvalité utifrån revisorers och Revisionens olika intressenters perspektiv samt att identifiera eventuella skillnader mellan revisorernas och dessa intressenters syn. En kvantitativ ansats har använts och utifrån teorin har sex hypoteser skapats.

SAMMANFATTNING Under en pågående lågkonjunktur och i en värld med ett antal företagsskandaler färskt i minnet, väcks intresset för hur revisorerna bemästrar sin uppgift som bedömare av företags fortlevnad. Tidigare studier om revisorers träffsäkerhet vid bedömning av going concern visar att träffsäkerheten i Sverige är låg, jämfört med studier ifrån andra länder. Vårt resultat ger ytterligare belägg för en låg träffsäkerhet i Sverige. För att besvara vårt syfte har vår studie föregåtts av både ett kvantitativt och ett kvalitativt angreppssätt, då vi dels har genomfört en datainsamling och en informantintervju. Materialet som vi har utgått ifrån är 2075 respektive 1528 undersökningsenheter, där alla enheter är aktiebolag som gått i konkurs under perioden1 januari - 30 juni 2010.

I en demokratiskt rättsstat som Sverige ska inte myndigheterna ges godtyckliga befogenheter utan detta ska klart och tydligt framgå av lag. Legalitetsprincipen och föreskriftskravet sätter gränser för detta då de måste ha lagstöd i sin myndighetsutövning. Då myndigheter fattar integritetskränkande beslut mot enskild måste det föregås av en noggrann proportionalitetsavvägning mellan myndighetens kontrollintresse och den enskildes skyddsintresse. Åtgärden måste således stå i proportion till ändamålet. Skatteförfarandet avseende tredjemansRevision är ett omdiskuterat förfarande.

Background: Power by force and threats used to be the common way to collect taxes, but this procedure is today completely different. It?s now more about building a mutual relationship and with help of laws and controls steer citizens and companies to pay the tax they owe. Thus the way to collect taxes have changed over the years, the collecting of taxes aren?t a popular task to do.

Idag förs en diskussion om att slopa Revisionsplikten för små aktiebolag, så kallade 10/24-bolag i Sverige. Inom den europeiska unionen är det endast ett fåtal länder som har kvar Revisionsplikten för liknande företag. Det bör dock noteras att definitionen för små aktiebolag skiljer sig åt mellan länderna. I och med harmoniseringen som sker mot europeiska unionens normer har också ett direktiv vuxit fram angående Revisionsplikten. Det är enligt EU:s fjärde bolagsdirektiv upp till varje medlemsland att besluta om Revisionsplikten skall slopas för små aktiebolag.

Bakgrund: Revisionsberättelsen är den rapport som intressenter kan ta del av. Det är revisorns uttalande som har högt värde då det är revisorn som är informationsmedlare mellan parterna. Tolkningar som revisorn gör, är grund för andras beslut. Tidigare forskning visar att en Revisionsberättelse inte signalerar tillräckligt om företagets fortsatta drift, samt att det var endast 20-27% som erhållit orena Revisionsberättelser innan företagen inlett konkurs. De olika anmärkningarna i orena Revisionsberättelsen har olika allvarlighetsgrader enligt andra studier.Syfte: Vi vill med denna studie undersöka om aktiebolagens sist erhållna orena Revisionsberättelser, har ett statistiskt signifikant samband med aktiebolagens inledda konkurs under året 2010.Teori: De teorier som har använts i denna studie är agentteorin och intressentmodellen.

I april år 2008 presenterades delbetänkandet ?Avskaffande av Revisionsplikten för småföretag?. I detta delbetänkande föreslås att Revisionsplikten slopas för 96 procent av allaaktiebolag i Sverige. Detta förslag föreslås börja gälla från och med den första juli år2010. Bakgrunden till delbetänkandet är EU:s ambition att lätta på de administrativabördorna för företagen inom unionen, i mån om att de skall bli mer konkurrenskraftiga.Många är entusiastiska över förslaget men förslaget är dock inte uppskattat av alla utandet finns de som är kritiska till det såsom Skatteverket.Vårt syfte är att undersöka vilka effekter ett avskaffande av Revisionsplikten får på demindre Revisionsbyråerna samt kartlägga hur väl de förbereder sig inför ett eventuelltavskaffande.

Kan en revisor vara oberoende? Spelar moral och etik någon avgörande roll vid olika ställningstagande gentemot klienten? Dessa frågor förekommer ofta i diskussioner om revisorer och har blivit allt större efterhand som behoven av tillförlitlig information har ökat hos bland annat investerare. Trots att det varje år upprättas många tillförlitliga årsredovisningar har ett antal skandaler i vår omvärld lett till att revisorernas oberoende har ifrågasatts. Mycket uppmärksamhet har riktats mot både redovisningsprinciper och Revision men också bidragit till ett ifrågasättande av revisorns funktion som oberoende, opartisk, objektiv och trovärdig ?granskare?.Vårt syfte med uppsatsen var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan hur revisorer på ett antal Revisionsbyråer hanterar oberoendefrågor samt om deras moral hade någon avgörande betydelse vid olika ställningstagande.

Studien undersöker huruvida Revisionsbyråer vid Revisionsbyråbyten initialt offererarRevisionsarvoden som understiger deras kostnader för att sedan höja Revisionsarvodetefterföljande år, så kallad low-balling. I denna studie undersöks om low-balling förekommervid Revisionsbyråbyten under år 2002-2009 i bolag noterade på Stockholm Nasdaq OMX. Förekomstav low-balling på Revisionsmarknaden har studerats världen över sedan 1980-talet och har främstmotiverats av oron för en negativ korrelation med revisorers oberoende. Urholkning av revisorersoberoende i samband med förekomst av low-balling har argumenterats uppkomma på grund av deninitiala förlust som uppstår det första Revisionsåret. Det finns därmed ökade incitament för enRevisionsbyrå att möta bolagets intresse på bekostnad av användarna av en Revision för att erhållaframtida intäkter.

Investeringsbedömning är inte bara kalkyleringar och beräkningar. Människor påverkar och styr de data som ligger till grund för beslutsfattande och dessa individer kan därmed styra processen mot sina egna mål. Studien fokuserar på ett kommunalt investeringsprojekt, uppförandet av Arena Vänersborg. Investeringsprocessen, från planering och budgetering till slutförande av projektet studerades. Kostnadsavvikelser och styrningen i processen undersöktes och analyserades.

The need for auditing originates from the agency problem that arises due to the separation of ownership and control in companies. The purpose of the audit is to increase credibility of the financial statements that management uses to communicate with owners and other stakeholders. In order for the audit to fulfill its purpose a certain level of quality needs to be obtained. The auditor can also be seen as a provider of a commercial service in which service quality is important. Audit quality can thus be separated into technical quality, which is defined as the probability that the auditor both discovers and reports a breach in the client?s accounting system, and service quality, which relates to the provision of services in general.