Sök:

Sökresultat:

951 Uppsatser om Revision - Sida 41 av 64

Revisionspliktens existens och dess påverkan på styrelsen och organisationen

Plikten att revidera är i dagsläget tvingande för alla aktiebolag i Sverige, oavsett företagets storlek eller omsättning. I övriga EU är läget ett annat då Revisionsplikten är avskaffad i alla länder förutom de nordiska. Ett förslag på att även avskaffa Revisionsplikten för små och medelstora aktiebolag ligger nu hos regeringen i Sverige, Finland och Danmark. Detta är ett debatterat ämne och vi har i denna uppsats valt att studera vad ett antal mindre företag i Norrbotten anser om att slopa Revisionsplikten, hur de tror styrelsens arbete kommer påverkas samt om detta skulle medföra några organisationsförändringar. Resultatet i uppsatsen blev att samtliga företag var tämligen omedvetna om att andra små och mikro företag i EU inte har någon plikt att revidera.

Revisionspliktens existens och dess påverkan på styrelsen och organisationen

Plikten att revidera är i dagsläget tvingande för alla aktiebolag i Sverige, oavsett företagets storlek eller omsättning. I övriga EU är läget ett annat då Revisionsplikten är avskaffad i alla länder förutom de nordiska. Ett förslag på att även avskaffa Revisionsplikten för små och medelstora aktiebolag ligger nu hos regeringen i Sverige, Finland och Danmark. Detta är ett debatterat ämne och vi har i denna uppsats valt att studera vad ett antal mindre företag i Norrbotten anser om att slopa Revisionsplikten, hur de tror styrelsens arbete kommer påverkas samt om detta skulle medföra några organisationsförändringar. Resultatet i uppsatsen blev att samtliga företag var tämligen omedvetna om att andra små och mikro företag i EU inte har någon plikt att revidera. Trots att det i dessa länder visat sig fungera bra, var de flesta av de valda företagsledarna pessimistiska till ett avskaffande av Revisionsplikten och efterfrågar även fortsättningsvis hård kontroll i samtliga företag.

Revisorn i förändringens tid : arbete för samhällsnyttan

SyfteSyftet med denna studie är att förklara hur auktoriserade revisorer upplever att de senaste förändringarna inom Revisionsbranschen påverkat samhällsnyttan av Revision.Metod En kvantitativ undersökning genomfördes via en elektronisk enkät som skickades ut till svenska auktoriserade revisorer, varpå en statistisk analys av 130 svar var möjlig.Resultat Resultatet visade att medlemmarna av den svenska revisorsprofessionen är enade. Revisorer identifierar sig både professionellt och organisatoriskt. Svenska revisorer upplever att rådgivning är positivt för samhällsnyttan, de upplever även att ISA har en positiv inverkan på samhällsnyttan. Äldre revisorer är dock negativa till internationella regelverk. En stark revisorsidentitet visade sig vara avgörande för uppfattningen om förändring ökar eller minskar samhällsnyttan.Praktiskt bidrag och sociala aspekter Studien har visat att professionell identitet och organisatorisk identitet kan mätas som ett samlat begrepp, kallat revisorsidentitet.

Reviderade eller oreviderade småföretag : En studie från långivarnas perspektiv

Den 1 november 2010 avskaffades Revisionsplikten för små bolag i Sverige. Definitionen av småföretag i detta sammanhang är de aktiebolag som underskrider två eller tre av följande krav: 3 anställda, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 miljoner kronor i nettoomsättning SOU (2008:32).  Den nya lagen innebär att småföretagen idag har rätt att själv välja om dessa önskar att ha en revisor eller ej till sin verksamhet. EU har varit en pådrivande faktor för denna lagändring där några av målen har varit att minska de administrativa kostnaderna för företagen, samt förenklade regler för Revision och redovisningen och på så sätt även göra de europeiska företagen mer konkurrenskraftiga.Kapitalmarkanden karaktäriseras av asymmetrisk information (Stiglitz & Weiss, 1981). För att motverka denna informationsasymmetri har vi finansiella mellanhänder som de olika långivarna utgör, exempel på dessa är banker och finansbolag m.fl.  Dessa mellanhänder specialiserar sig på informationshantering för att bearbeta informationen och på så sätt balansera informationsasymmetrin (Kling, 1999). Kredit-/långivning karaktäriseras bl.a.

Valet av hög revisionskvalité : Vilka faktorer beskriver valet?

This paper analyzes the auditor choices for a sample of 300 predominantly small Swedish firms, all located in Umeå. Our hypothesis was based on the complexity of a firm, the need of external financing, leverage, and the need of extra consultance from the auditfirm. Our definition of auditor quality is based on prior studies, and is frequently used by authors in this area. The assumption is based on that the auditor quality increases with the size of the auditfirm and the degree of the auditor. The auditor quality is therefor depending on the choice between an auditor from the group ?Big 5? or not, and the choice of an auditor with an higher degree.

Frivillig revision : Vilka faktorer påverkar företagen till att frivilligt behålla revisionen?

SammanfattningDen finansiella marknaden har under de senaste decennierna till stor del präglats av både stark ekonomisk tillväxt och stora kriser, detta har lett till att risken relaterad till sparande och investeringar har blivit allt viktigare att kontrollera och undersöka. Samtidigt visar statistik från SCB att de svenska hushållen investerar allt mindre i aktier vilket kan skapa problem, både för den finansiella branschen i sig och det framtida välståndet. Dagens pensionssystem riskerar att inte klara framtidens ökande utbetalningsnivåer som krävs för att underhålla en allt större, äldre befolkning, som även lever allt längre. Detta är ett problem som gäller för hela EU och därför blir det allt viktigare med ett privat sparande, och därigenom att investera rätt.För att hjälpa privatpersoner att investera rätt, genom att utnyttja sin nivå av risktolerans, samtidigt som man gör det lättare för kreditgivare och rådgivare att kunna erbjuda korrekta produkter och investeringsstrategier, syftar denna studie huvudsakligen till att undersöka om det finns samband mellan olika demografiska och socioekonomiska variabler och nivåer av risktolerans. Med hjälp av tidigare studier valdes följande variabler att undersökas: kön, ålder, utbildningsnivå, relationsstatus, sysselsättning och inkomstnivå.

Familjeföretag och revision : Hur påverkar familjeägandet, valet av revisionsbyrå samt företagens relation till revisorn redovisningskvaliteten hos SMEs?

Att arbeta som kriminalvårdare kan verka både spännande och farligt. Många människor är nog av uppfattningen att det endast är stora starka män som är mest lämpade för den typen av arbete. Hur är det egentligen då att vara kvinna och arbeta inom Kriminalvården? Tidigare forskning om kvinnliga kriminalvårdare visar att säkerhetsupplevelsen i många fall är relaterad till utrustning och att bemötandet kvinnorna får uppleva är kopplat till nedvärdering, både från intagna och kollegor. Vårt syfte med uppsatsen är att synliggöra hur kvinnliga kriminalvårdare upplever sin säkerhet i sin yrkesutövning.

Införandet av Key Audit Matters : En studie om revisorers ansvar och inställning till revisionsberättelsen

Dagens standardiserade Revisionsberättelse har kritiserats för att den innehåller alltför knapphändig information. Dessutom presenterar den enbart att revisorn tagit ett passivt ansvar i sitt granskningsarbete och ger inte revisorn möjlighet att ta ett aktivt ansvar vid författandet av Revisionsberättelsen. För att fo?rbättra detta har IAASB beslutat att införa ett nytt avsnitt, Key Audit Matters, där revisorn förväntas redogöra för väsentliga risker och svårigheter i Revisionen. Genom att undersöka vilka områden som utgör Key Audit Matters idag och hur dessa kommuniceras bäst i Revisionsberättelsen förväntas studien analysera relationen mellan revisorers ansvar och deras inställning till Revisionsberättelsen.

Revisionskommittéer ? medlemmar och arbetsuppgifter

Syftet med denna uppsats är att komma fram till vilka personer som bör ingå i företagets Revisionskommitté och vad kommitténs huvudsakliga uppgift bör vara. Syftet är också att teoretiskt förklara varför Sverige får allt fler och fler Revisionskommittéer. Metod: Uppsatsens empiriska del består av en kvantitativ undersökning där vi valde att skicka ut en enkät till 24 företag. Företagen valdes slumpmässigt. Vi fick endast tillbaka sex stycken svar trots att vi ringde till de olika företagen först och sedan efter en vecka skickade en påminnelse.

Riksrevisionen vs. Deloitte : en jämförande studie av revisionsarbete

?Ineffektiv, toppstyrd och dyr? omtalades RiksRevisionen i DN vilket väckte författarnas intresse vad gäller RiksRevisionens Revisionsarbete samt om detta skiljer sig nämnvärt åt från en privat Revisionsbyrå. Författarna har haft för avsikt att undersöka om det förekommer eventuella skillnader och likheter mellan RiksRevisionens och Deloittes granskningsarbete vad gäller de materiella anläggningstillgångarna maskiner och inventarier samt personalkostnader såsom löner, arvoden och förmåner. Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer för att få en djupare förståelse i området. Författarna har tagit fram en egen modell som utgår ifrån variablerna tid, resurser, internpraxis och lagar vilka skulle kunna leda till att Revisionsarbetet utförs olika inom Deloitte och RiksRevisionen.

Revisorns oberoende : Kommunens förtroendevalda revisorer

Det är mycket viktigt att en revisor är oberoende, detta för att ge en opartisk och rättvis bild av finansiella rapporter. Den kommunala Revisionen har de förtroendevalda revisorerna som ska granska att verksamheten sköts på ett tillförlitligt sätt enligt god Revisionssed. Dock har proceduren för utnämnandet av de förtroendevalda revisorerna kritiserats i media för att vara partiskt och jävigt.Tidigare forskning lyfter fram olika hot som kan påverka en yrkesrevisors oberoende och opartiskhet i sitt arbete. Vissa av dessa hot väljs ut och undersöks. Har de utvalda hoten även en påverkan på de förtroendevalda revisorerna i Sveriges kommuner? Hot mot oberoende undersöks i form av tre undersökningsfrågor: rådgivning, kvalitetskontroller samt längden på uppdraget.

Små aktiebolag + Revision = ett måste vid kreditärenden

Mitt syfte med uppsatsen är att beskriva kriterierna för begreppet royalty, och att beskriva hur royalty är reglerat i Sveriges dubbelbeskattningsavtal med olika länder. Detta realiseras med hjälp av frågeställningarna i min problemformulering. I dagligt tal förknippas royalty ofta med ersättning som utgår till artister och låtskrivare för att någon har nyttjat deras konstnärliga verk. Men i och med att royalty inte är definierad i lagtexten, finns det otydligheter kring vad som ger royalty. I rättsfallen som undersöktes fann jag att ett av kriterierna för royalty är att ersättningen i princip utgår med varierande belopp, t.ex.

Själv- och kamratbedömning : En undersökning av lärares och elevers uppfattningar kring själv- och kamratbedömning.

In this thesis I set out to study how the reading of fictional literature is viewed, legitimatized and operationalized in two educational domains: the recently revised steering documents that all Swedish teachers must relate to, as well as a selection of teaching materials designed for education in the Swedish language for upper secondary school. The teaching material I have studied has been recently updated in order to correspond with the new steering documents. I relate my analysis to previous research about the use of fiction in education, and I also combine my analysis of the two educational domains to see whether the underlying intentions of the steering documents have influenced the Revision of the teaching material. The outcome indicates that the steering documents? previous focus on culture has diminished although a certain insecurity as to how to use the concept and deal with the issue of whose culture should be taught can be identified.

Den orena revisionsberättelsens påverkan på det reviderade företaget

Eftersom intressenter visat sig använda Revisionsberättelsen som beslutsunderlag, kan en reaktion på den orena Revisionsberättelsen innebära en negativ följd för företaget. Därmed har vi undersökt hur det reviderade företagets organisatoriska outcomespåverkas av den orena Revisionsberättelsen. Vidare syftar även studien till att förklara hur vidtagna åtgärder begränsar effekten av den orena Revisionsberättelsen. Med utgångspunkt från tidigare forskning och teori skapadesegna hypoteser. Hypoteserna menar att den orena Revisionsberättelsen påverkar organisatoriska outcomes och att dessa effekter kan dämpas genom vidtagna åtgärder.För att realisera syftet genomfördes en dokumentstudie.

Bokföringsbrott : ansvarsfrågan

Det finns idag inte några speciella kunskapskrav inom redovisning i samband med att driva verksamhet. Bokföring som anses felaktig kan leda till ansvar och straffrättsliga åtgärder. Detta kan medföra att personer som är bokföringsskyldiga kan begå bokföringsbrott utan att vara medvetna om det, som en följd av brist på kunskap inom redovisning. Bestämmelsen om bokföringsbrott finns i 11 kap. 5§ brottsbalken.

<- Föregående sida 41 Nästa sida ->