SammanfattningTitel: Lagen om anmälningsplikt ? en retrospektiv studie 1999-2013.Nivå och ämne: Kandidatuppsats i FöretagsekonomiFörfattare: Samir DzaficHandledare: Marianne KullenwallExaminator: Jim AndersénNyckelord: Revisor, Revision, tystnadsplikt, anmälningsplikt, förväntningsgap, oberoende, kompetensBakgrund:Ekonomisk brottslighet är ett växande problem, både i Sverige och internationellt. Sedan den 1 januari 1999 har en revisor skyldighet att företa vissa åtgärder vid misstanke om brott i ett bolag som han eller hon granskar. Bestämmelserna härom finns i aktiebolagslagens (2005:551) nionde kapitel 42-44 §§. Innan anmälningsplikten infördes var det praktiskt omöjligt för revisorn att anmäla misstanken om brott på grund av revisorns tystnadsplikt enligt 41 § i ABL nionde kapitel.

Syfte: Med denna uppsats har vi för avsikt att undersöka om det föreligger ett förväntningsgap i Sverige mellan vad professionella användare förväntar sig av Revision och vad redovisningspraxis föreligger. Om så är fallet ämnar vi presentera dessa skillnader och studera i vilken utsträckning de överensstämmer med regelverket samt de orsaker som vi presenterar i litteraturgenomgången. Vi har även, förutom professionella användare, valt att inkludera revisorer när vi tittar på förväntningsgapet då det är av intresse att även fånga deras uppfattning om sina arbetsuppgifter och se om denna skiljer sig nämnvärt från professionella användare. Metod: Vi har valt att angripa vår forskningsfråga enligt den abduktiva metoden. Detta då vi studerar det komplexa fenomen som förväntningsgapet utgör, vilket ger oss möjligheten att växla mellan teori och empiri.

Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka marknadsstrukturen inom Revisionsbranschen, för stora börsnoterade företag, ur revisorernas perspektiv. Vi har studerat koncentrationsnivån, prissättning samt inträdesbarriärer för mid-tier byråerna, och dessa faktorers påverkan på konkurrensen. Vår uppsats visar på att det är svårt att utvärdera konkurrensen på Revisionsmarknaden för stora börsnoterade företag. Vid en första anblick verkar konkurrensen generellt fungera bra. Emellertid visar en djupare analys att diverse aspekter påverkar konkurrensen, i olika riktningar.

Revisorn blir skadeståndsskyldig mot aktieägarna och annan huvudsakligen när han brister i att upprätthålla god Revisionssed och då oftast genom att inte vara oberoende vid utförandet av sitt uppdrag. Aktieägarna kan inte anses vara en ändamålsenlig avgränsning av revisorns skadeståndsberättigade krets. Utifrån behovet av Revision förklaras revisorns roll och redovisningens funktion vilket visar att revisorns ansvar måste följa hans roll och syftet med redovisningen. Detta ansvar sträcker sig längre än till aktieägarna men ju längre avståndet är mellan intressenten och företaget och revisorn desto svårare blir det att visa på revisorns uppsåt eller oaktsamhet..

Runt år 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens årsredovisning ge en prisbild på hur fördelningen mellan Revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock säger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning såsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat använda noten som prissignal mot klienten.Vårt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna påverka hur revisorn väljer att fördela sina kostnader på Revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och därför valde vi ut tio företag i varje län, vilka vi undersökte. Genom att läsa in sig på tidigare forskning som gjorts på området fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde påverka revisorns prissättning.

Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga och beskriva det faktiska arbete som revisorn från en mindre Revisionsbyrå utför gentemot små aktiebolag. Detta innefattar att undersöka förhållandet mellan den lagstadgade Revisionsverksamheten och övrig mot klienten riktad serviceverksamhet. Författarna ämnar även att, med hjälp av den insamlade empirin, reflektera över hur Revisions- och rådgivningstjänsten kommer att se ut i framtiden. Vår förhoppning är att genomförd undersökning kan komma att utgöra ett bidrag i debatten kring ett eventuellt slopande av Revisionsplikten för mindre aktiebolag. Metod: Författarna har startat i den litterära referensramen för att med hjälp av denna försöka beskriva verkligheten.

Uppsatsens titel: Redovisningsinformation vid kreditbedömning av bankerFörfattare: Pershin Sadeghian Saravi, Albert AzizHandledare: Kent TrosanderSeminariedatum: 2009-09-28Ämne/Kurs: Redovisning & Revision, kandidatuppsats 15 hpSyfte: Syftet med denna uppsats var att beskriva kreditbedömningsprocessen hos banker ,undersöka vilken betydelse reviderad redovisningsformation har för en bank och få enuppfattning om hur avskaffandet av Revisionsplikten kan påverka bankernaskreditbedömning.Metod: Kvalitativ och induktiv metod. Empirisk data har samlats in med hjälp av treintervjuer.Empiri: Empirin bygger på tre intervjuer med några av de största bankerna i Sverige.Slutsats: Redovisningsinformation är en väsentlig och relevant del som underlag vid en kreditbedömning. Banker tittar även på andra faktorer som själva ägaren, affärsiden och säkerheter för att göra en helhetsbedömning av ett företag som ansöker om krediter. För samtliga banker är Revisionsplikten viktig då detta ses som ett kvalitetsstämpel på finansiella siffror som lämnats in..

Idag råder en het debatt i branschtidningar huruvida Revisionsplikten skall avskaffas eller inte. Det är nämligen idag möjligt för varje enskilt medlemsland inom EU att själv avgöra om de skall ha kvar den lagstadgade Revisionsplikten för mikroföretag. Mikroföretag innefattar de företag som omsätter under 3 miljoner. Idag gör Svenska Staten en utredning på hur Sverige skall ställa sig till lagförslaget. Denna utredning skall färdigställas och vara utformad senast den 10 september 2007.Syftet med vår uppsats är att ta reda på vad företagaren tycker om Revisionen idag samt om företagaren kommer att välja frivillig Revision om slopande av plikten träder i kraft.

Stora företagsbedrägerier och skandaler såsom Kreuger, Enron och Worldcom där fordringsägare led omfattande förluster, följs ofta av en debatt om Revisionens syfte och omfattning. Efter påtryckningar från EU om att minska den administrativa bördan, öka konkurrenskraften och stimulera Europas ekonomi, avskaffades Revisionsplikten för mindre aktiebolag i Sverige 2010. Fordringsägare i form av bland annat kreditgivare och investerare är parter som kan drabbas vid en konkurs och har därför behov av att ha en fungerande relation med företaget. Tillsammans med kompletterande information från revisorer bidrar kreditbetyg till en bättre bild av kreditrisker som fordringsägare utsätter sig för. Syftet med studien är att öka förståelsen för Revisionens betydelse i värderingen av ett litet företags betalningsförmåga när det sedan 2010 inte längre är ett lagstadgat krav att ha revisor.

Miljöcertifieringssystemen PEFC och FSC ställer krav på uppföljning och Revision för att säkerställa att kraven och kvalitén uppnås. Studiens syfte var att belysa de skogliga maskinentreprenörerna och förvaltarnas/virkesinköparnas erfarenheter av arbete med uppföljning inom miljöcertifierat skogsbruk. Materialet insamlades genom telefonintervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys, vilket ledde fram till resultatet. Uppföljningen och traktdirektivet har en viktig roll för att nå miljöcertifieringarnas krav. Dialog och delaktighet mellan de olika yrkesgrupperna var viktig, enligt respondenterna, för att miljöcertifieringen ska nå en hög kvalité och för att skapa engagemang och vilja att förbättra arbetet..

Bakgrund: År 1999 infördes lagen om revisorns anmälningsskyldighet och lagen innebär att revisorn ska anmäla vid misstanke av ett ekonomiskt brott, jämfört med tidigare då revisorn endast hade tystnadsplikten att förhålla sig till. Lagen infördes på grund av den höga ekonomiska brottsligheten där de vanligaste ekobrotten i Sverige är bokföringsbrott och skattebrott. Denna lag skulle underlätta revisorers arbete vid brottssituationer. I stort sett står anmälningsskyldigheten i motsatsen mot tystnadsplikten vilket har lett till att intressenternas förväntningar på revisorers arbete har ökat. Revisorerna har anmälningsskyldighet till myndigheterna samtidigt som de har tystnadsplikt gentemot sina klienter.Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen, sett från revisorers perspektiv, för hur revisorer ser på anmälningsskyldigheten samt att undersöka om hur revisorers erfarenheter kan påverka deras agerande, när det gäller ett misstänkt ekobrott.Metod: Vi har genom en kvalitativ undersökningsmetod utfört studien med utgångspunkt från den induktiva forskningsansatsen.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att väsentligen förändra innehållet i dagens Revisionsberättelse, detta genom att utarbeta en mängd förslag på vad Revisionsberättelsen bör innehålla. Förslagen har väckt stora debatter där dessa framförallt kritiseras för att vara väldigt omfattande och krångliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information Revisionsberättelsen bör innehålla och söker därför, i denna studie svaret på den frågan ur privata investerares perspektiv. Får att nå dit utreder vi privata investerares förståelse och tillämpning av dagens Revisionsberättelse, vilka förväntningar privata investerare har på revisorns roll och ansvarsområden samt utreder hur privata investerare värderar olika förslag på ny information i Revisionsberättelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om Revision har på uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar från aktiespararna, men även genom att studera Revisionsstudenter.Studien genomförs genom två enkätundersökningar.

Syftet för denna undersökning är att genom läromedelsanalys belysa hur läsförståelseaspekten behandlas inom SO- och NO-undervisningen. Datainsamlingen har bestått av textanalys av ett antal läromedel i SO och NO, avsedda för skolår 7-9, samt kompletterande intervjuer med några lärare som använder de aktuella läromedlen i sin undervisning. I jämförelsesyfte har sedan diskursanalysen använts som analysmetod.Resultatet visar att lärarstöd för läsförståelseundervisning, direkt riktat mot lärobokstexten, endast förekommer i SO-läromedlen och då främst i läromedlet för samhällskunskap. Intervjuerna visar, inom både SO och NO-diskursen, att kunskap om läsförståelseteorier är en viktig faktor för att läraren ska kunna undervisa eleverna om hur de ska förstå texten i respektive ämne.En slutsats som kan dras är att det behövs mer kunskap om läsförståelse hos lärare i alla ämnen och att ett samarbete om elevers läsning över ämnesgränserna bör eftersträvas..

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att väsentligen förändra innehållet i dagens Revisionsberättelse, detta genom att utarbeta en mängd förslag på vad Revisionsberättelsen bör innehålla. Förslagen har väckt stora debatter där dessa framförallt kritiseras för att vara väldigt omfattande och krångliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information Revisionsberättelsen bör innehålla och söker därför, i denna studie svaret på den frågan ur privata investerares perspektiv. Får att nå dit utreder vi privata investerares förståelse och tillämpning av dagens Revisionsberättelse, vilka förväntningar privata investerare har på revisorns roll och ansvarsområden samt utreder hur privata investerare värderar olika förslag på ny information i Revisionsberättelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om Revision har på uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar från aktiespararna, men även genom att studera Revisionsstudenter.Studien genomförs genom två enkätundersökningar.

För att en revisor skall kunna ge intressenter en tillförlitlig kvalitetssäkring av företags ekonomiska situation krävs det att revisorn följer de lagar och regler som finns samt fullgör ansvaret att vara opartisk, självständig samt ha tystnads- och upplysningsplikt. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram det ansvar som en revisor har gentemot företag och andra intressenter i ett aktiebolag samt hur detta ansvar hanteras i praktiken. Studien baseras på de lagar och normer som finns angående revisorns ansvar samt sammanställning av intervjuer med tre revisorsrespondenter och Revisorsnämnden. Efter genomförd studie framkommer det att revisorerna hanterar kraven och dess medföljande ansvar genom att lägga stort vikt vid kontrollerande dokumentation, interna system och utbildningar. Även rådfrågning med kollegor, experter och branschorganisationer är till stor nytta för revisorn..