SAMMANFATTNINGDet finns en tjänst som nästan alla företagare i Sverige behöver använda, den kallas Revision. Revision är för närvarande lagstadgad, vilket innebär att de företag som omfattas av lagen måste använda tjänsten. Idag pågår det en debatt som behandlar Revisionsplikten och om den skall finnas kvar. Om Revisionsplikten förändras kommer detta påverka Revisionsföretagen då det finns en möjlighet att en del av deras kunder inte kommer att fortsätta använda Revisionstjänsten, vilket innebär att Revisionsföretagens kundgrupp kan urholkas.Vi vill därför undersöka hur Revisionsföretagen kan hantera effekten av Revisionspliktens förändring och undrar om intraprenörskap kan vara ett hjälpmedel för Revisionsföretagen, för att behålla sin kundgrupp. Detta då de intraprenöriella företagen har medarbetare som är kreativa, innovativa och samarbetsvilliga.

Titel: HållbarhetsRevision ? hur påverkas Revisionsbyråerna?Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Angelina Dahlström, Alexander EkqvistHandledare: Arne FagerströmDatum: 2013 ? januariSyfte: Företag behöver idag visa allmänheten att de arbetar med hållbarhetsfrågor och denna information behöver också oberoende granskas. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en förändrad efterfrågan av information från intressenter har förändrat revisorns arbetsuppgifter och Revisionsbyråernas utbud av tjänster, samt hur Revisionsbyråerna ser på den framtida utvecklingen av Revisions roll och deras erbjudna tjänster.? Har revisorns roll förändrats i samband med uppkomsten av hållbarhetsRevision?? Hur hanterar revisorerna och Revisionsbyråerna den nya efterfrågan av hållbarhetsRevision?? Hur ser revisonsbyråerna på den framtida utvecklingen inom hållbarhetsRevision?Metod: Uppsatsen utgår från ett företagsekonomiskt perspektiv. All empirisk data har samlats in genom kvalitativ metodik.

Den1 juli 2005 infördes Svensk kod för bolagsstyrning. I Koden ställs bl.a. krav på att det i bolagsstyrelserna ska finnas ett Revisionsutskott. I detta examensarbete har vi undersökt vilken påverkan dessa utskott har på den externe revisorns roll och verksamhet. Vi har utgått ifrån Kodens punkter och utifrån dessa definierat fyra områden över Revisionsutskottets kopplingar till revisorn; finansiell rapportering, kontakt med bolagsorganen, andra tjänster än Revision samt utvärdering av revisorns arbete.

En personalomsättning på 70 procent och en minskning av antalet sökande på 50 procent ledde till att Gröna Lunds arbetsgivarvarumärke ifrågasattes, eftersom ett starkt arbetsgivarvarumärke bidrar till ökad arbetslojalitet samt ökar arbetsgivarens attraktivitet.För att se hur Gröna Lunds Human Resource (HR) avdelning förmedlar arbetsgivarvarumärket internt gentemot säsongsansanställda, genomfördes intervjuer med HR-personal och personer i företagsledning samt bearbetades ett flertal dokument.HR kommunicerade arbetsgivarvarumärket i enlighet med teorier och tidigare forskning, ändå kvarstår problemen. Gröna Lund måste visa ett större engagemang för långsiktiga satsningar på sin personal genom att undersöka möjligheterna till utvecklingssamtal, utbildning och tillsvidareanställningar. Alternativt acceptera sin situation och lägga resurserna på att göra det bästa utav det..

Runt år 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens årsredovisning ge en prisbild på hur fördelningen mellan Revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock säger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning såsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat använda noten som prissignal mot klienten.Vårt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna påverka hur revisorn väljer att fördela sina kostnader på Revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och därför valde vi ut tio företag i varje län, vilka vi undersökte. Genom att läsa in sig på tidigare forskning som gjorts på området fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde påverka revisorns prissättning.

Syfte: Undersökningen syftar till att utreda den effekt införandet av en granskning, vid sidan av Revisionen, av finansiella rapporter får på dels synen på redovisning och Revision, dels den faktiska redovisningen. Uppsatsen syftar även till att diskutera möjligheten för Panelen att utföra den faktiska övervakningen av företagens finansiella rapporter. Metod: Då det studerade fenomenet är relativt nytt har vi använt en utforskande, kvalitativ ansats som har varit inriktad mot att kartlägga tidigare outforskat område. En induktiv inriktning har valts, till stor del för att befintlig teori saknas. Vi har använt ett upplägg där respondenterna tillfrågats om sina åsikter i en enkät och delats in i grupper som har olika intressentförhållande till de studerade företagens finansiella redovisning.

Municipalities are steered organizations with a democratic decision-making. They are responsible for an extensive activity. The local municipal audit is the municipal council?s tool to control that the activity operates. The local municipal audit will in the beginning of every audit period plan for what they will review.

Runt år 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens årsredovisning ge en prisbild på hur fördelningen mellan Revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock säger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning såsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat använda noten som prissignal mot klienten.Vårt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna påverka hur revisorn väljer att fördela sina kostnader på Revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och därför valde vi ut tio företag i varje län, vilka vi undersökte. Genom att läsa in sig på tidigare forskning som gjorts på området fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde påverka revisorns prissättning.

I Sverige är samtliga aktiebolag sedan 1983 skyldiga att ha en kvalificerad revisor som genomför granskning av bolagens årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. I EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv uppställs krav på Revision, vilka generellt gäller för alla aktiebolag. Medlemsländerna har dock enligt samma direktiv möjlighet att befria mindre aktiebolag från Revisionsplikten. Sen 1983 har samtliga aktiebolag i Sverige varit Revisionspliktiga då många små bolag som då inte var Revisionspliktiga i stor utsträckning var utsatta för ekonomisk brottslighet. Idag är Sverige nästan ensamt inom EU med att ännu inte ha slopat Revisionsplikten för små aktiebolag. Enligt det lagförslag om avskaffandet av Revisionsplikten för mindre aktiebolag ska aktiebolag som uppfyller minst två av tre av följande krav även fortsättningsvis revideras. Dessa gränsvärden är i förslaget satta till de av EU högsta tillåtna värdena:  Mer än 83 miljoner kronor omsättning  Tillgångar på mer än 41,5 miljoner kronor (balansomslutning)  Fler än 50 anställda  Med förslagna gränsvärden kommer endast 3 - 4 % av aktiebolagen i Sverige att vara Revisionspliktiga när lagändringen träder i kraft.

The definition of an expectation gap is, when the local municipal politician and the audited apprehensions and expectations gets apart about what auditors are going to work with and what they are going to accomplish.Svenska Kommunförbundet writes in their publication Fullmäktige och Revisionen (2004) that the communication between the auditors and the audited is important so the final result becomes great. Apart from the communication, the recurring information about auditing is important to increase the knowledge and understanding. Are there expectations on what the auditors are going to review and discover among the audited, when there probably are expectations from the inhabitants on the auditing. This leads us to our purpose of our essay which is to investigate and describe if there exist an expectation gap between the auditors and the social welfare boards in the primary municipality. The method we used to collect our data was a guided telephone interview with 66 persons.

Den redovisning som ett företag utför granskas av en revisor för att uppnå kvalitet och genom det kan informationen säkerställas till företagets intressenter. I skrivandets stund pågår en debatt om Revisionsplikten ska vara lagstadgad eller inte, då det medför en stor kostnad för de mindre aktiebolagen. Enligt ett förslag ska mindre aktiebolag, så kallade K2, slippa krav om revisor och istället ska den vara frivillig. Ett avskaffande av Revisionen kan leda till sämre kvalitet på den ekonomiska informationen och intressekonflikter mellan de parter som berörs. Om revisorn väljs bort krävs en annan typ av garanti som kan tillgodose intressenternas behov.

The aim with this thesis is to investigate the risk management at the department Road construction, The National Road Administration Region Mälardalen. The aim is also to study how the risk management could be improved to better support the project leaders. Included in theses aims is to examine potential problems with the current risk management and to suggest changes. It is of utter importance to define the concept of risk, to study how risk can be measured and in which ways risk can be analyzed. In doing so, a literary study has be done and fourteen respondents has been interviewed.Risk is to be seen more as a concept than a quantity.

Det senaste samtalsämnet för småföretagare är den avskaffade Revisionsplikten. Ämnet har varit på tapeten i ett antal år. Det har debatterats fram och tillbaka huruvida ett avskaffande faktiskt skulle gagna småföretagare eller missgynna övriga intressenter såsom stat, banker/investerare med flera.I vår uppsats har vi valt att undersöka hur Revisionsplikten växt fram i Sverige under åren 1895 till 1983. Vi har i vår studie sett hur Revisionsplikten under åren har utvecklats, från att i slutet på 1800-talet inte innefatta så många regleringar i lagtexten till att under 1980-talet innehålla en mängd olika regleringar och bestämmelser för alla aktiebolag i Sverige. Det har i sammanhanget utformats en mängd olika regleringar och bestämmelser, för vad som ska gälla för Revision och Revisionsplikt under denna tidsperiod. .

Sverige är ett land där projektformen aktivt används av flertalet organisationer och individer idag. Trots all den litteratur och alla dessa kurser som finns inom ämnet för projektledning verkar det inte räcka till för att projekt skall genomföras på ett framgångsrikt sätt. De strukturer, modeller och texter som idag finns inom ämnet projektledning är inte tillräcklig för den komplexitet som nu råder under 2000-talet och de här teorierna är svåra att ändra. Få organisationer vill tala om misslyckanden och likadant är det när det gäller arbetet med projekt.Målsättningen med vår magisteruppsats är att utveckla det vi tidigare kom underfund med under vår kandidatuppsats och hur det är en konst att misslyckas med projekt. Vi vill försöka förstå varför det inte tidigare har tagits med fler aspekter i den forskning som utfärdats inom ämnet, trots att höga siffror på misslyckanden av projekt existerar.För att kunna hitta nya infallsvinklar och aspekter till ämnet för projektledning och vad som saknas för att uppnå 100 procent av lyckande projekt har vi valt att skriva utifrån ett narrativt perspektiv.

Då en av revisorns viktigaste uppgift är att skapa tilltro för ett företags räkenskaper och förvaltning hos dess intressenter är det tvunget att revisorn är oberoende i förhållande till företaget. Detta oberoende hotas av så kallade kombiuppdrag som är en vanlig tjänst hos de flesta Revisionsbyråer. Detta innebär att samma Revisionsbyrå utför både Revision samt redovisning eller rådgivning åt klienten. Vårt syfte var att undersöka revisorernas syn på denna oberoendeproblematik. Detta har vi gjort genom att studera relevant litteratur, aktuell lagstiftning och följt pågående diskussioner i facktidningar.