Idag står revisionsbranschen inför stora förändringar i och med den utredning som pågår kring revisionspliktens vara eller inte vara. I samband med det finner vi det intressant att studera vad revisionsbyråernas kunder ? företagen tycker är viktigt vid sitt val av revisor. Vi vill med uppsatsen föra en diskussion kring vilka faktorer som i hög grad påverkar mindre företags val av revisor. För att genomföra detta bestämde vi oss för att göra en kvalitativ studie där vi intervjuar åtta olika företagsledare kring deras tankar och åsikter runt ämnet.

SammanfattningSedan 1983 har alla aktiebolag i Sverige haft revisionsplikt, numera är Sverige ett av få länder som fortfarande har revisionsplikt för alla bolag oavsett storlek. Revisionsplikt innebär att en revisor med en professionell, skeptisk inställning skall planera, granska, bedöma och uttala sig om företagets årsredovisning, bokföring och förvaltning. Efter att Sverige 1995 gick med i EU kom även EG:s bolagsdirektiv att styra över revisionen, där det i det fjärde bolagsdirektivet finns möjlighet att undanta småföretag från revisionsplikten. Diskussionerna kring revisionspliktens existens i Sverige förs dock intensivt.Det jag i denna uppsats valt att undersöka är:Vilka konsekvenser får ett avskaffande av revisionsplikten för bankers kreditbedömning av småföretag?Syftet med min studie är att genom intervjuer förstå vilken betydelse det reviderade materialet har vid bankers kreditbedömning av småföretag.

Bakgrund och problem: Den 1 november 2010 beslutade regeringen att avskaffa revisionsplikten för småbolag. Lagändringen kring revisionen har diskuterats omfattande både före och efter reformen. Regeringen bedömde i sin utredning att förslaget om fri revision kommer att innebära att småföretagare kommer säga upp sina avtal med revisionsbyråerna, revisorer kommer att inrikta sig mot andra tjänster, rådgivning kommer få ökad betydelse och antalet revisorer kommer att minska. En annan studie, gällande framtiden, genomfördes och de kunde konstatera att branschen kommer att förändras i framtiden, nya krav kommer att ställas och revisionens roll blir mindre betydelsefull.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur aktörer inom revisionsbranschen ser på förändringen.Metod: Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där personliga intervjuer genomfördes i tre olika revisionsbyråer.Resultat och slutsats: Samtliga respondenter har olika syn på att revisionsplikten avskaffades där de generellt kan se både det positiva och det negativa med reformen. De revisorer som ingick i denna studie upplever inte att reformen i sig utgör ett hot mot revisionen.

Sedan 1983 har revisionen varit lagstyrd. Alla aktiebolag är skyldiga att utse en revisor för att godkänna bolagets räkenskaper. Dock har revisionens nytta gentemot dess kostnader på senare tid börjat ifrågasättas. Regeringen har därför år 2006 utsett en utredning för att mäta nyttan av revisionen för de mindre aktiebolagen, Utredningen om revisorer och revisorns uppdrag. Ett avskaffande av revisionsplikten kan komma att förändra aktiebolagens efterfrågan av tjänster från revisionsbyråerna, vilket kan leda till en ny arbetssituation för dagens revisorer.

Problemdiskussion: Revisorer riskerar att stöta på penningtvätt i allt större omfattning då kriminella hittar nya vägar för att undkomma upptäckt. Trots detta står revisorer endast för ett fåtal av de totala anmälningarna som görs årligen. Två viktiga faktorer som har uppmärksammats i problemdiskussionen är kunskap om penningtvätt och kundrelation som båda kan påverka revisorns anmälan av penningtvätt.Problemformulering: Vilka är de främsta faktorerna till att revisorer anmäler få fall av penningtvätt?Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen till varför inte revisorer anmäler fler fall av penningtvätt och vilka faktorer som kan orsaka detta. Utifrån våra iakttagelser vill vi belysa problematiken revisorer står inför när dessa ska hantera detta brott.

Titel: Controller VS Revisor ? En jämförelse mellan yrkesrollerna Seminariedatum: 130529 Högskola: Mälardalens högskola Eskilstuna Institution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomi ? FÖA300 Handledare: Kent Trosander Sidoantal: 35 Bilaga: 1 Nyckelord: Revisor, controller Syfte: Syftet med det här arbetet är att undersöka skillnader och likheter mellan yrkesrollerna, revisor och controller. Metod: Kvalitativ metod och deduktiv undersökning. Den här studien är en explorativ och deskriptiv studie. Metoden som använts för intervjuerna är semistandardiserad. Teoretiska perspektiv: Teorin är baserad på litteraturer om controllers och revisorer, vetenskapliga artiklar har även använts. Empiri: Studien består av intervjuer med fyra controllers och två revisorer i stora företag placerade i Eskilstuna och Västerås. Slutsats: En controllers arbetsuppgifter är att sammanställa planering, analysera och kunna hantera ekonomistyrningen. Revisorns huvuduppgift är att granska räkenskaperna, årsredovisning, årsbokslut och styrelsens/VD förvaltning.

För att intressenterna ska kunna lita på företagens årsredovisningar krävs att en revisor har granskat dem och att revisorn har varit oberoende. Då revisorer har två roller, både som rådgivare och granskare, kan oberoendet ifrågasättas. Syftet med vår uppsats var att utifrån revisorns synsätt studera revisorernas dubbla roller som rådgivare och granskare, och om dessa två roller står i konflikt med varandra. Vi ville mer specifikt undersöka om revisorns personlighet och personliga bedömningar påverkar revisorns oberoende. Vidare ville vi studera hur revisorerna förhåller sig till de lagar, regler och normer som finns kring oberoendet.

Den 1a november 2010 togs revisionsplikten bort för små aktiebolag i Sverige. Sverige var det näst sista landet i EU att ta bort revisionsplikten för företag. Detta är något som EU gjort möjligt och gränserna för borttagande av revisionsplikt är betydligt högre än de vi har i Sverige idag. Huruvida borttagandet av revisionsplikten är bra eller inte är omdiskuterat och många studier undersöker varför företag som inte omfattas av revisionsplikten ändå väljer att behålla revision. I denna studie forskas det därför om vad det kan finnas för möjliga konsekvenser av att välja bort revision, då det ska finnas så många fördelar av att ha kvar den. Detta är en kvantitativ studie som med ett deduktivt angreppssätt tar sig an uppgiften att undersöka frågeställningen ?Vilka konsekvenser upplever små aktiebolag som inte längre har revision?? och har som syfte att undersöka vilka konsekvenser företag upplever som valt att inte ha revision.

Bakgrund och problem: Idag förs det en diskussion om avskaffandet avrevisionsplikten. Den 7 september 2006 bestämde regeringen att reglerna om revision försmå bolag skulle ses över och granskas genom en utredning. Idag (2009) är företagenskyldiga att använda sig av en revisor där hon/han kontrollerar styrelsens och denverkställande direktörens förvaltning. Avskaffandet av revisionsplikten skulle innebäraatt 96 procent av Sveriges företag skulle slippa plikten att ha en revisor. Ett avskaffandekommer att beröra olika parter exempelvis företag, revisorer, redovisningskonsulter,Skatteverket, kunder, leverantörer etc.Problemet idag för de två aktörer som vi har valt att undersöka i den här uppsatsen, SRFoch Skatteverket är bland annat att skattefelet ökar och att det blir en negativ konsekvensför Skatteverket.

Vårt syftet är att beskriva och analysera kommunikationen mellan revisorer och de granskade, det vill säga politiker i nämnder och förvaltningschefer, samt ange vad dessa parter bör tänka på för att deras kommunikation skall ge upphov till en effektiv revision. Vår intensiva studie har genomförts genom en fallstudie av Simrishamns kommun och vår undersökningsansats är deduktiv. Insamling av data har skett genom kvalitativa intervjuer som har utförts med hjälp av en i förväg utarbetad intervjuguide. Vi har i den teoretiska referensramen utgått från en sammanfattande modell. Kommunikationsprocessen ses där som ett övergripande teoretiskt verktyg för att analysera kommunikation och kommunikationssvårigheter.

SammanfattningMed bakgrund av attrevisionsplikten avskaffats för mindre aktiebolag är det aktuellt att undersökavilken nytta mindre aktiebolag ser med revision och vilka faktorer som ärbetydelsefulla vid valet av revision. Tidigare studier har främst varit riktademot större företag än de som nu undantagits ifrån revisionsplikt varför detsaknas studier angående mindre aktiebolags inställning till revision.Vår problemformulering lyder: ?Vilkafaktorer påverkar mindre aktiebolag att frivilligt välja revision??En kvantitativ forskningsstrategi har valts i studien.Utifrån ett deduktivt angreppssätt har en enkätundersökning genomförts pertelefon. Vår kunskapssyn är positivistisk där vi utgår ifrån att befintligateorier skulle kunna förklara valet av revision. Urvalet består av mindreaktiebolag i Umeå, Västerås och Östersund som faller under gränsvärdena förrevisionsplikt.Den teoretiska referensramen består främst av teorier sombehandlar agentförhållanden, behovet av kontroll och informationsasymmetri.Exempelvis agent- och intressentteorin.

In 2010 mandatory audit was revoked for small and medium sized companies in Sweden. At the same time the authorization for accounting consultants was established with the aim of raising the knowledge and status of the profession. Even though The Swedish Companies Registration Office has discovered more errors in the accounting after the mandatory audit was eliminated, it especially concerns those companies who does not have neither an auditor or an accounting consultant. One of the reasons often mentioned to be audited is the auditors role when it comes to lending decisions. Our empirical studie show that the auditors most important function, being unbiased, is not what is of greatest importance for the credit institutions.Instead it was professional skills, and for small and medium enterprises (SME) it was consulting they requested the most.

Syftet är att redogöra, väsentligen utifrån revisorns synvinkel, för ett antal tänkbara effekter av att slopa revisionsplikten i mikroföretag. Vi har valt att använda oss av induktiv metod med kvalitativ data. Empiri har inhämtats genom intervjuer. Den kvalitativa undersökningen bestod i att intervjua sex sakkunniga personer i ämnet. Det framkom i undersökningen att revisorns närvaro i mikroföretagen har en preventiv effekt mot ekonomisk brottslighet.

Efter revisionspliktens avskaffande har kvaliteten på ekonomiska rapporter försämrats då företag väljer att varken ta hjälp av en revisor eller redovisningskonsult. I samhället är det svårt att skilja mellan en revisor och redovisningskonsult samtidigt som inte alla företag inser värdet av en redovisningskonsults tjänster. I bolag som väljer bort revisorn innebär det ett större ansvar för redovisningskonsulten vilket är ett problem om denne inte kan axla det ökade ansvaret. Syftet med föreliggande studie är att förklara hur de auktoriserade redovisningskonsulternas yrkesroll har påverkats av revisionspliktens avskaffande och därefter se om de är redo att bemöta de nämnda problemen. För att studera förändringen har redovisningskonsulter, revisorer och branschorganisationerna FAR samt SRF intervjuats.

Revision är en i efterhand utförd granskning som görs både för företagen, allmänheten och övriga intressenter. Skillnader i förväntningar hos dessa rörande revisionen kan leda till ett förväntningsgap. Avsikten med uppsatsen är att skapa förståelse för ett förväntningsgap samt se i vilken utsträckning det existerar i medelstora företag. Vi vill även komma till insikt om vad uppdragsbrevet har för funktion i revisionsprocessen samt dess effekt på det eventuella förväntningsgapet. Detta gav oss följande frågeställning: I vilken omfattning existerar ett förväntningsgap i medelstora företag? ? Hur ser det eventuella förväntningsgapet ut? ? Vilken effekt har uppdragsbrevet på revisionen i stort samt på förväntningsgapet? Vi har använt oss av en deduktiv ansats och intervjuerna vi utfört är av kvalitativ typ.