The professional football clubs can today be compared with company with profit aim, but the difference is that they also want to achieve sporting successes. In ten years, the Swedish Premier Division´s turnover has more than doubled and because of the strong economic development the license of elite was introduced. The license of elite´s criteria means that professional football clubs must have positively equity and requirements on approved or authorized auditor. Most of the professional football clubs are run as a non-profit association and legislations for these are relatively unclear compared with limited companies. The purpose of this study is to create understanding for how the audit process is implemented in professional football clubs compared with a limited company.

The aim of this paper is to examine how The Swedish Library Classification System, also known as the ?SAB-system?, has classified popular music. The investigation is limited to the classification category of ?Yx Jazz, Rock and Popular Music? within the SAB-system. The development of this category is studied.

SammanfattningExamensarbete i företagsekonomi, Södertörns HögskolaRevision, C-nivå, VT 2006Författare: Lisa Andersson och Tina EdsvikHandledare: Bengt LindströmTitel: Den orena revisionsberättelsen ? orsaker och effekterBakgrund och problem: Revisionsberättelsen ses som en kvalitetsstämpel för ett företag och en oren sådan är något mycket allvarligt för de flesta av ett företags intressenter. Tidigare forskning påstår att 50 procent av de företag som fått en oren revisionsberättelse går i konkurs inom fem år. Motsvarande siffra för företag som inte fått en oren är 20 procent. Eftersom en anmärkning i revisionsberättelsen anses vara allvarligt, är det av intresse att se närmare på dels vilka faktorer som leder till en oren revisionsberättelse samt hur det påverkar ett företag att ha en oren revisionsberättelse.Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta fram statistik över orsaker till orena revisionsberättelser för att se hur vanligt förekommande de olika orsakerna är, samt att undersöka hur företagarna förhåller sig till revisionsberättelsen i allmänhet och speciellt den orena.Avgränsningar: Uppsatsen undersöker årsredovisningar från 2003 i aktiebolag med fler än tre anställda.

Tidigare studier har visat på ett gap i förväntningar mellan revisorer och bolagens intressenter. Detta förväntningsgap har lett till missnöje och bristande förtroende från samhället till revisorerna och revisionsprofessionen. I denna uppsats har tidigare studiers resultat applicerats på relationen mellan revisorn och dess klient, småföretaget, då denna relation var outforskad. Syftet med studien var att bredda den teoretiska kunskapen kring förväntningsgapet i en ny relation för att ge förslag på hur gapet kan motarbetas i praktiken. Det eventuella gapet mellan klientens förväntningar och revisorns arbete undersöktes genom semistrukturerade intervjuer, vilka avslutades med ett kontrolldokument för att förebygga eventuella missförstånd under intervjuerna.

Denna studie syftar till att undersöka implementeringen av det nya regelverket, K3 som en standardisering av redovisningsreglerna, både internationellt och nationellt. K-projektet påbörjades år 2004, då BFN beslutade om att ändra inriktning på sin normgivning. BFN bestämde sig för att ta fram samlade, kompletta regelverk för olika kategorier av företag, K1-K4 för att ersätta tidigare spridd normgivning. Tanken med K-projektet var att alla regler och föreskrifter, som ett företag ska tillämpa vid upprättandet av sin årsredovisning, ska finnas samlade i en och samma vägledning för att underlätta för upprättare.Vi har valt att genomföra intervjuer vid insamling av data samt studerat remissinstansernas remissvar på BFNs ?Upprättande av årsredovisning (K3) - Utkast?.

Det senaste decenniet har kantats av skandaler runtom i världen som bidragit till en diskussionom revisorns oberoendeställning vilket medfört negativ påverkan på intressenternasförtroende för revisorn. Oberoendeställningen kan påverkas av revisorns dubbla roller somgranskare och rådgivare då dessa inte är förenliga med varandra. Då innehavet av de dubblarollerna innebär att revisorn ställs inför kritiska situationer blir moralen en viktig aspekt.Syftet med studien är således att öka förståelsen för den personliga moralens påverkan pårevisorns oberoendeställning.I vår studie har vi ett hermeneutiskt synsätt då vi ämnar tolka hur respondenterna upplever sinverklighet. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrån revisorns perspektiv för att få endjupare förståelse för hur respondenterna anser att den personliga moralen påverkaryrkesrollen. Genom semistrukturerade intervjuer med revisorer på mindre revisionsbyråer harvi fått fram vårt empiriska material.

Syftet var att utifrån ett demokratiperspektiv analysera och utvärdera medlemsinflytandeti praktiken inom Konsumentföreningen Svea. Primärdata har insamlats genom entotalundersökning av Uppsalas tio Coop-butiker där butikschefer och medlemssekreterareintervjuats samt enkät skickats till butiksrådsordförande.Analysen har skett utifrån Michele Michelettis modell för demokratisk revision avorganisationer, innehållande åtta valda indikatorer som nämns i följande slutsatser: KtfSveas butiksnivå fungerar väl med avseende på medlemsdeltagande , resurs- ochgenomförandekontroll . Tolerans och lyhördhet samt organisationensbeslutsförmåga fungerar väl enligt studiens resultat men vi betvivlar tillförlitligheten.Tre indikatorer fungerar inte tillfredsställande. Brister i kontroll över dagordningenleder till försvagat medlemsinflytande. Även intern debatt och jämlikhet i beslutfungerar mindre bra och skulle kunna förbättras genom en översyn och förnyelse blandförtroendevalda..

Nedskrivna regler om skogsvård har funnits sedan 1200-talet. I mitten av 1800-talet, när sågverken tillkom, ökade avverkningstakten i Sverige avsevärt. Tidigare hade avverkning av skog främst genomförts för husbehov. Den första moderna skogsvårdslagen infördes 1903 och har kommit att genomgå ett flertal ändringar. Dagens skogsvårdslag gäller sedan 1979 men genomgick viktiga ändringar 1993.

Syftet med denna uppsats är att få en djupare insikt om hur en frikoppling mellan redovisning och beskattning skulle kunna se ut. Genom att undersöka hur revisionsbolagen ställer sig till SamRoBs förslag om en frikoppling, SOU 2008:80, och vilka konsekvenser ett avskaffande av det materiella sambandet kan medföra för K2-företagen vill vi skapa en djupare förståelse i diskussionen om en total frikoppling av det materiella sambandet för K2-företagen.Uppsatsens undersökning utgår från en kvalitativ forskningsmetod och har en analytisk ansats. Data består av primär- och sekundärdata som kritiskt granskas för att bedöma undersökningens giltighet och tillförlitlighet.För att skapa förståelse kring sambandet mellan redovisning och beskattning presenteras relevanta begrepp och teorier. Vidare redogörs för innehållet i utredningen SOU 2008:80.Empirin presenterar respondenternas åsikter och synpunkter om utredningens, SOU 2008:80, förslag om en frikoppling mellan redovisning och beskattning. Respondenterna avser tre anställda från tre av de största revisionsbolagen i Sverige.För K2 företag innebär en frikoppling i praktiken en samordning.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att väsentligen förändra innehållet i dagens revisionsberättelse, detta genom att utarbeta en mängd förslag på vad revisionsberättelsen bör innehålla. Förslagen har väckt stora debatter där dessa framförallt kritiseras för att vara väldigt omfattande och krångliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberättelsen bör innehålla och söker därför, i denna studie svaret på den frågan ur privata investerares perspektiv. Får att nå dit utreder vi privata investerares förståelse och tillämpning av dagens revisionsberättelse, vilka förväntningar privata investerare har på revisorns roll och ansvarsområden samt utreder hur privata investerare värderar olika förslag på ny information i revisionsberättelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har på uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar från aktiespararna, men även genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom två enkätundersökningar.

This report is a degree paper made for the Engineering program in Technical Chemistry at the School of Engineering, Jönköping University.The intention of the project which is described, is to answer whether HV71 might become environmentally certified according to the criteria of "miljödiplomering". The project also included an investigation of which further steps and measures must be undertaken by the enterprise in order to achieve the certificate. The final part was to implement the necessary requirements for the certification.The report starts with a short background where the origin and function of environmental management is briefly explained.The report continues with how the practical work with the environmental certification was done according to requirements of Jönköping municipality. Motivations behind each part of the process are given as well as explanations of how each part of the process was carried out.The final result of the project was that HV71 took the measures needed to live up to the required demands. After a revision made by Miljöstrategen i Jönköping AB, HV71 passed the demands and became thereby an environmentally certified business..

Syftet är att redogöra för målsättningen med SKYREV, redogöra för ett antal certifierade och icke certifierade revisorers erfarenheter av certifieringen och diskutera vad certifieringen har för möjliga betydelser för den framtida kommunala revisionen. Detta görs genom att primärdata samlas in genom personliga intervjuer med sex respondenter. Respondenterna består av en certifierad kommunal revisor och en icke certifierad kommunal revisor i varje utvald kommun.Teorierna som används i arbetet är agentteorin och intellektuellt kapital.Empirin utgörs av respondenternas uttalande om SKYREV och den kommunala revisionen och som presenteras kommunvis. Resultatet är att SKYREV genom sin certifiering har utvecklat en professionalism och gett en kvalitetsstämpel på den kommunala revisionen som därmed höjt revisorernas kompetens. Det har skapats en identítet genom SKYREV som sätter prägel på den kommunala revisionen och på de kommunala revisorerna..

SammanfattningTitel: Redovisningsinformationens betydelse vid kreditbedömning av små och medelstora företag.Nivå: C-uppsats i företagsekonomi.Författare: Annelie Engström och Christian Mattsson.Handledare: Ann W Dörner.Datum: Juni 2012.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur kreditgivare använder sig av redovisningsinformation vid kreditbedömningen av små och medelstora företag.Forskningsfrågorna är:Stämmer redovisningsinformationen överens med kreditgivarnas behov av information vid kreditbedömning av små och medelstora företag? Vilka delar av redovisningsinformationen är viktiga vid en kreditbedömning av små och medelstora företag? Metod: I denna studie används en mixad metod vilket innebär att en kvantitativ metod används vid insamling av data och en kvalitativ metod vid analyseringen av data. Empirisk data har samlats in med strukturerade frågeformulär med fasta svarsalternativ som skickats ut till respondenterna. Sekundärdata har sökts fram ur relevant litteratur, artiklar och tidigare undersökningar.Resultat och Slutsats: De flesta kreditgivare är nöjda med den information som ges. Balans- och resultaträkning är de viktigaste rapporterna vid en kreditbedömning.

Aktivitetskort som pedagoger kan använda med barn i åldrarna 5-6 år påStenby 4H-gård i Eskilstuna har tillverkats. Syftet var att försöka ge barnen positiv känsla för djur, natur och teknik. Genom konkreta upplevelserav djur och utevistelse var förhoppningen att barnen skulle få en ökadförståelse för djur och natur. Aktivitetskorten innehåller fakta, bilder,sånger, ramsor och lekar för att ge variation till barnen. Pedagogen lederbarnen genom aktiviteterna med frågor och barnen ska ha möjlighet attta upp egna tankar.

Syftet med uppsatsen är att få en uppfattning om vilka effekter avskaffandet avrevisionsplikten har på små aktiebolag och revisionsbyråer.Vi har till mesta dels använt oss utav den kvalitativa metod men även till viss del av denkvantitativa metoden för att uppnå vårt mål. Typen av data som används i uppsatsen är enbartsekundärdata.I den teoretiska delen presenteras hur revisionen vuxit fram och hur den ser ut idag. Viredovisar även de remissvar som regeringen har fått till följd av utredningen om avskaffandetav revisionsplikten. Vi har med remissvar från FAR SRS, Skattemyndigheterna,Ekobrottsmyndigheten, Företagarna och svenskt näringsliv vilka är de som är av relevans förvår studie.Det framgår i vår studie att en förändring för små aktiebolag inte kommer att vara mycketpåfallande om revisionsplikten avskaffas. Vad avser företagens trovärdighet kommer den inteheller att påverkas nämnvärt då de alltid kan uppta revisionen igen.