Titel: Revisionsutskott ? påverkas revisionskvalitén?Kurs: FEC 632Författare: Elvedin Music och Helena HabjanicHandledare: Fredrik LjungdahlNyckelord: revisionsutskott, bolagsstyrning, kod, revisionskvalité, revisionSyfte: Att beskriva samt förklara om inrättande av en mer effektiv bolagsstyrning i form av revisionsutskott i svenska börsbolag har bidragit till att revisionskvalitén har blivit bättre.Metod: Forskningsansatsen har varit deduktiv där vi utgått från agentteorin. Undersökningen grundar sig på dokumentstudier där vår datainsamling har bestått av kvantitativ data som fåtts fram från olika årsredovisningar.Teori: Teoriavsnittet inleds med en bakgrundsbeskrivning till revisionsutskottens bildande. I syfte att förklara revisionsutskottens kontroll av redovisningen har agentteori tillämpats.Resultat: Ett inrättande av en mer effektiv bolagsstyrning i form av revisionsutskott har inte bidragit till att revisionskvalitén blivit bättre. Bolag som har inrättat ett revisionsutskott förbättrar dock den interna revisionen genom att förmedla risker och iakttagelser till ledningen.

It is mandatory for the countries in the European Union with company audit, still the countries can separately choose to exclude smaller companies from this rule. Most companies in the EU use this exception, Sweden is one of the few countries that does not. The Swedish government has recently announced that an inquiry will be made to examine the effect of an abolishment of the statutory audit for smaller companies.This study examines in what extent car selling companies use revised material when they give costumers credit and the consequences of an abolishment of the statutory audit for these companies. The conclusion of the study is that car selling companies feel secure knowing that their costumers have been audited. Most companies interviewed, buy credit information from external sources.The persons interviewed have a hard time knowing the outcome of the abolishment of the statutory auditing.

Goodwill a?r en immateriell tillga?ng som har kommit att bli allt mer dominant i bo?rsbolagens balansra?kningar. I och med info?randet av IFRS 3 och IAS 36 ma?ts goodwill till verkligt va?rde och skrivs enbart ned da? det finns indikatorer pa? att ett nedskrivningsbehov fo?religger. Syftet med denna uppsats a?r att skapa en fo?rsta?else fo?r revisorns fo?rha?llningssa?tt gentemot goodwillredovisningen, hos fo?retag da?r marknaden indikerar pa? att goodwillposten bo?r skrivas ned, men trots detta avsta?tt fra?n en nedskrivning.

Under den senaste finansiella krisen spelade revisorerna a?terigen en kontroversiell roll i na?gra av de skandaler som blossade upp. Tidigare studier sa?ger att revisorer ba?st studeras under kriser eftersom det a?r da? deras funktion testas. I uppsatsen underso?ks hur revisorerna anser att deras arbete med risk och va?sentlighet fo?ra?ndrades under den finansiella krisen.

I en värld där informationsteknologi spelar en allt större roll i våra liv,blir konkurrensen om användarna på marknaden allt tuffare. I takt medatt GNU/Linux och Apples operativsystem ökar i användarantal har detblivit intressant för utvecklare att kunna erbjuda sina produkter på ett flertalplattformar. Genom att skriva portabel källkod kan man med liten ellerminimal revision erbjuda mjukvara på flera plattformar. Vi har genomförten studie där vi deltagit i ett projekt som syftat till att göra en applikationtillgänglig på flera plattformar. Genom aktionsforskning har vi på ettaktivt sätt deltagit i ett portningsprojekt för insamlandet av empiri.

Titel: Revisionsutskott ? påverkas revisionskvalitén? Kurs: FEC 632 Författare: Elvedin Music och Helena Habjanic Handledare: Fredrik Ljungdahl Nyckelord: revisionsutskott, bolagsstyrning, kod, revisionskvalité, revision Syfte: Att beskriva samt förklara om inrättande av en mer effektiv bolagsstyrning i form av revisionsutskott i svenska börsbolag har bidragit till att revisionskvalitén har blivit bättre. Metod: Forskningsansatsen har varit deduktiv där vi utgått från agentteorin. Undersökningen grundar sig på dokumentstudier där vår datainsamling har bestått av kvantitativ data som fåtts fram från olika årsredovisningar. Teori: Teoriavsnittet inleds med en bakgrundsbeskrivning till revisionsutskottens bildande. I syfte att förklara revisionsutskottens kontroll av redovisningen har agentteori tillämpats. Resultat: Ett inrättande av en mer effektiv bolagsstyrning i form av revisionsutskott har inte bidragit till att revisionskvalitén blivit bättre. Bolag som har inrättat ett revisionsutskott förbättrar dock den interna revisionen genom att förmedla risker och iakttagelser till ledningen.

Det finns idag långt framskridna planer på att avveckla den svenska revisionsplikten för små och medelstora aktiebolag. Med stöd i EG-rättens fjärde bolagsdirektiv tillsatte regeringen under 2006 en utredning av dåvarande justitierådet Bo Svensson att utreda vilka åtgärder som krävs för att avskaffa revisionsplikten för små- och medelstora aktiebolag. Förslaget presenterades i slutet på mars 2008 (SOU 2008:32) och stödjer ett avvecklande av revisionsplikten, vilket enligt utredningens beräkningar kan leda till kostnadsbesparing på 5,8 miljarder kronor för företagen.SOU 2008:32 har dock möts av stark kritik från olika intressentgrupper inom samhället. Skatteverket är en intressent vilken i hög grad kommer att påverkas av en slopad revisionsplikt. SOU 2008:32 anser dock att Skatteverkets verksamhet inte kommer att beröras i nämnvärd utsträckning av det diskuterade förslaget.

1 januari 1999 infördes lagen om revisorns anmälningsskyldighet. Den ålägger revisorn i ett aktiebolag en anmälningsskyldighet om han misstänker att VD eller styrelseledamot gjort sig skyldig till brott inom ramen för bolagets verksamhet. Lagen är mycket omdebatterad och möttes av stor skepsis, främst bland revisorer, vid dess införande. Vårt syfte med denna uppsats är att utifrån ett empiriskt material undersöka om tillämpningen av lagen medför att lagstiftarens avsikter uppnås. Sammantaget tyder det som framkommit i vår undersökning på att lagen om revisorns anmälningsskyldighet inte fungerar i praktiken.

Bakgrund: Revisorns arbetsmetoder har utvecklats och förändrats i och med förändringar i omvärlden. Undersökningar som gjorts i USA visar att redovisningsutbildningen inte förbereder studenterna för dagens revisorsarbete, och att antalet redovisningsstuderande har minskat under senare år. Ett annat problem som uppmärksammats i USA är att många redovisningspraktiker slutat arbeta med redovisning och revision. Syfte: Syftet är att undersöka hur ekonomistuderande, kvalificerade revisorer och redovisningsassistenter uppfattar redovisningsämnet på universitetsnivå och dagens revisorsyrke. Genomförandet: En enkätundersökning riktad till revisorer och intervjuer med två av dessa, samt en enkät riktad till studenter vid Linköpings universitet.

Vad har de undersökta småföretagen för förväntningar på sina revisorer? Existerar det ett förväntningsgap mellan de undersökta småföretagen och revisorer? Vad har företagsorganisationen för uppfattning om ett eventuellt förväntningsgap mellan småföretag och revisorer? Vilka åtgärder skulle kunna reducera ett eventuellt förväntningsgap mellan de undersökta småföretagen och revisorer?Syftet med uppsatsen är att utreda och beskriva ett eventuellt förväntningsgap utifrån tre småföretags perspektiv. Vi kommer även att föreslå eventuella åtgärder för att reducera förväntnings-gapet.Slutsatsen är att det existerar ett förväntningsgap och att det finns åtgärder som kan reducera problematiken. Det är dock upp till båda parterna att använda dessa för att förväntningsgapet skall kunna reduceras. De åtgärder som främst behövs för att öka för-ståelsen för revisionen och revisorsrollen är ökad utbildning för småföretagen, förtydligande av revisionsberättelsen och ett utökat användande av uppdragsbrevet.

Revisorns roll har på senare tid kommit att innefatta mer än att säkerställa de finansiella talensriktighet. En stor del av revisorns arbetsuppgifter handlar om att tillstå sina klienter med alltyp av rådgivning. En följd av revisorns utökade arbetsuppgifter är att det ställer krav pårevisorn att inneha kunskap om en rad olika ämnen. Denna utveckling har kommit attinnebära att allmänheten anses ha höga förväntningar på revisorn i dess yrkesroll.Tidigare forskning visar att bedrägerier inom organisationer har ökat på senare tid och att dethar kommit att bli ett ökat problem i samhället. I och med indikationer på att bedrägerier iorganisationer har ökat anses allmänheten också ha förväntningar på att revisorn skallupptäcka bedrägerier när de utför revision.

Idag står revisionsbranschen inför stora förändringar i och med den utredning som pågår kring revisionspliktens vara eller inte vara. I samband med det finner vi det intressant att studera vad revisionsbyråernas kunder ? företagen tycker är viktigt vid sitt val av revisor. Vi vill med uppsatsen föra en diskussion kring vilka faktorer som i hög grad påverkar mindre företags val av revisor. För att genomföra detta bestämde vi oss för att göra en kvalitativ studie där vi intervjuar åtta olika företagsledare kring deras tankar och åsikter runt ämnet.

Idag står revisionsbranschen inför stora förändringar i och med den utredning som pågår kring revisionspliktens vara eller inte vara. I samband med det finner vi det intressant att studera vad revisionsbyråernas kunder ? företagen tycker är viktigt vid sitt val av revisor. Vi vill med uppsatsen föra en diskussion kring vilka faktorer som i hög grad påverkar mindre företags val av revisor. För att genomföra detta bestämde vi oss för att göra en kvalitativ studie där vi intervjuar åtta olika företagsledare kring deras tankar och åsikter runt ämnet.

SammanfattningTitel: Redovisningsinformationens betydelse vid kreditbedömning av små och medelstora företag.Nivå: C-uppsats i företagsekonomi.Författare: Annelie Engström och Christian Mattsson.Handledare: Ann W Dörner.Datum: Juni 2012.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur kreditgivare använder sig av redovisningsinformation vid kreditbedömningen av små och medelstora företag.Forskningsfrågorna är:Stämmer redovisningsinformationen överens med kreditgivarnas behov av information vid kreditbedömning av små och medelstora företag? Vilka delar av redovisningsinformationen är viktiga vid en kreditbedömning av små och medelstora företag? Metod: I denna studie används en mixad metod vilket innebär att en kvantitativ metod används vid insamling av data och en kvalitativ metod vid analyseringen av data. Empirisk data har samlats in med strukturerade frågeformulär med fasta svarsalternativ som skickats ut till respondenterna. Sekundärdata har sökts fram ur relevant litteratur, artiklar och tidigare undersökningar.Resultat och Slutsats: De flesta kreditgivare är nöjda med den information som ges. Balans- och resultaträkning är de viktigaste rapporterna vid en kreditbedömning.

I denna uppsats har laglotten och dess bestämmelser behandlats. Syftet med uppsatsen har varit att studera rättsläget kring laglotten och att reda ut dess syfte samt för- och nackdelar. Metoden som har använts i uppsatsen är den traditionella rättsdogmatiska metoden, med vissa inslag av rättshistoriska och rättspolitiska perspektiv. Arbetet bygger på material från svenska rättskällor där svensk lagtext, förarbeten och doktrin har varit tyngdpunkten.Laglotten växte fram på 1800-talet och bestämmelserna ser likadana ut idag som de gjorde då. Syftet med laglotten är att skydda bröstarvingar men det finns situationer då den kanske inte är förenlig med arvlåtarens sista vilja.