Bakgrund och problem: K2-regelverket är framarbetat utav Bokföringsnämnden ochskatteverket. Detta regelverk gäller än så länge bara för mindre aktiebolag. Syftet medregelverket är att det skall förenkla redovisningen och därigenom minska denadministrativa bördan för de berörda företagen. Förenklingar som föreslås är delsgenom färre periodiseringar men också att företag kan använda sig avschablonmässiga värderingar. Mindre aktiebolags främsta intressenter, skatteverketoch långivare använder sig av företagens externa redovisning som beslutsunderlag iolika situationer.

I dagens samhälle finns ett stort fokus på miljö och att företag ska arbeta med hållbarhet. Efter flera uppmärksammade skandaler har kraven på företagens hållbarhetsarbete ökat. Corporate Social Responsibility (CSR) är ett av de mest förekommande begreppen inom hållbar utveckling och består av tre perspektiv ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Hållbarhetsredovisning är frivillig och det finns flertalet organisationer som tagit fram principer och riktlinjer till företagen. En av de större organisationerna är Global Reporting Initiative (GRI) som tagit fram ett ramverk för hållbarhetsredovisning.

Den här uppsatsen undersöker, utifrån en beskrivande idéanalys, hur begreppet nivågruppering har använts över tid i läroplanerna Lgr-1962, Lgr-1969, Lgr-1980 och Lpo-1994 samt förarbetena SOU 1961:30, SÖ-1967, SÖ-1978, SOU 1992:94. Med hur avser vi att eftersöka argument som talar för/mot nivågruppering generellt men även specifikt för/mot organisatorisk nivågruppering (utanför den heterogena klassens ram) samt för/mot pedagogisk nivågruppering (inom klassens ram). I läroplanerna och förarbeten till dessa eftersöks även om nivågruppering förespråkas eller avstyrks, samt vem som anses dra nytta av nivågrupperingen det vill säga läraren eller eleverna.Undersökningen byggs på tidigare forskning kring nivågruppering och de vanligast förekommande argumenten för respektive mot som uppträder däri. Utifrån dessa argument görs ett analysschema men undersökningen omfattar även argument som inte uppträder i forskningsgenomgången.I analysen framkommer (bland annat) att samtliga argument som uppträder i tidigare forskning återfinns i en eller flera förarbeten respektive läroplaner och att det största antalet av argumenten vänder sig mot nivågruppering (även om det finns många för nivågruppering också och främst vad gäller pedagogisk nivågruppering). Trots detta har nivågruppering använts och används fortfarande.

Syfte: kooperativa företag arbetar för en hållbar utveckling av sina lokalsamhällen. Samtidigt är social ekonomi bäst på socialt ansvar med en hög tillväxt inom Europa. Hållbarhetsredovisning har införts som lag för statliga företag from den 1 januari 2008. Därför undersöker jag hur olika konsumentkooperativ arbetar med den sociala redovisningsprocessen. Syftet med studien är alltså att undersöka och jämföra den sociala redovisningsprocessen hos de kooperativa företagen HSB och Coop, dvs vilka metoder, processer och mått för att mäta de sociala målen används och vilka fördelar och nackdelar har dessa.Metod: Ett kvalitativt tillvägagångssätt (och en induktiv ansats) har använts för att utföra studien.

I form av en utvärdering har Stiftelsen för Insamlingskontroll (nedan kallat SFI) granskats med avseende på hur deras kontroll av 90-kontoinnehavare ser ut. Syftet med utvärderingen är att skapa en bild av granskningen i dagsläget samt att kartlägga var eventuella brister finns. Informationen som ligger till grund för undersökningen har hämtats direkt från SFI men kompletterande data har även inhämtats från organisationer som innehar ett 90-konto. Till följd av att brister upptäckts har jag försökt kartlägga hur kontrollen kan göras mer tillförlitlig. Huvudsakligen bottnar bristerna i otydlighet från SFI:s sida samt för lågt ställda krav på kontoinnehavarna.

Under år 2001 skedde en stor börsnedgång som tillsammans med flera redovisningsskandaler gjorde att nya trender framträdde inom redovisningen och bolagsrapporteringen. I och med dessa skandaler blev intressenterna mer försiktiga, och deras förtroende för företag minskade. För att återupprätta förtroendet blev företagen tvungna att gå mot en större öppenhet i sin redovisning. Det blev allt viktigare för företagen att bevisa att det inte fanns några oegentligheter i företaget, samt att man hade en bra ägarstruktur. Även medias framlyftande av företags etiska och sociala ansvar har kommit i hetluften.

Revisorers roll har utvecklats genom tiden, från att ta hand om bolagets räkenskaper och gekonsulttjänster till sina kunder till att idag endast granska väsentliga poster och företagetstransaktioner samt hitta felaktigheter i redovisningen. Far menar med revision att revisorn som enoberoende part granskar bolagets årsredovisning och bokslut i syfte att fastställa omredovisningen ger en rättvisande bild av företaget till externa intressenter såsom investerare,banker etc.Syftet med undersökningen är att undersöka hur förväntningsgapet mellan småföretagare ochrevisorer ser ut. Vi har även tänkt ge förslag på hur förväntningsgapet kan minska samt få enuppfattning om vad det var som förorsakade förväntningsgapet, som till slut kan hjälpa oss attuppnå en bättre förståelse på problematiken. För att åstadkomma syftet med uppsatsen har vigenomfört kvalitativa intervjuer med tre revisorer och två ägare till två småföretag.Vår slutsats är att småföretag har bristande kunskap om vad revisorers uppgift och roll innebär.Exempel på deras bristande kunskap är att revisorn kan allting och löser alla företags ekonomiskaproblem, samt att revisorn kan samtidigt bokföra och revidera företagets räkenskaper. Det finnsflera saker som kan anses ha påverkan på förväntningsgapets uppkomst.

Den första januari 2005 infördes en ny internationell redovisningsstandard inom EU, IFRS/IAS, som alla börsnoterade bolag är skyldiga att tillämpa. Även onoterade kan välja att använda sig av denna standard, men för dem utgör den inget tvång. Detta utgör ett stort steg i den pågående harmoniseringsprocess som tog sin början på 1960-talet, vars syfte är att skapa ett gemensamt redovisningsspråk. Debatten kring denna process har framförallt behandlat hur tillgångar skall värderas, dvs. till anskaffningsvärde eller till verkligt värde.

I uppsatsen undersöks omfattningen av revisorns ansvar för vårdslös revision av ett aktiemarknadsbolags årsredovisning, och därefter analyseras ansvarets omfattning i förhållande till lagstiftningens ändamål och sammanhang. Revisorns roll är att via revision granska att redovisningen håller den kvalité som krävs, vilket i sin tur är viktigt för investerarnas förtroende och skydd. Detta bidrar till marknadernas effektivitet och funktion samt till samhällsekonomisk vinst. Att revisorns granskning omfattas av en skadeståndssanktion har som främsta syfte att motivera en aktsamhetsnivå som bidrar till uppfyllandet av dessa mål.Revisorn kan alltså bli skadeståndsskyldig om denne inte genomfört revisionen i enlighet med god revisionssed. För ansvar krävs bland annat att skada uppstått, och att det föreligger adekvat kausalitet mellan den vårdslösa revisionen och skadan.

Den externa redovisningen är ett viktigt verktyg för företaget att förmedla informationtill de externa intressenterna. De externa intressenternas starka inflytande på externredovisningen har inneburit att lagstiftningen har upprättats med hänsyn till deras krav.Trots befintlig lagstiftning kan förekomsten av informationsasymmetri mellan företagetoch intressenterna i samband med extern redovisning däremot inte uteslutas. Problemetmed informationsasymmetri kan delvis lösas genom att intressenterna delges mertilläggsinformation i den externa redovisningen.Under de senaste årtiondena har behovet av tilläggsinformation ökat med hänsyn tillförekomsten av företagets övervärde på marknaden. Övervärdet innebär att det finnsresurser som inte tas upp till balansräkningen men som skapar värde för företaget. Ettexempel på en sådan resurs är humankapitalet.

FrågeställningVad har affärssystemet för påverkan på den interna redovisningen? Hur pass beroende är företagen av affärssystemet? Vad finns det för fördelar och nackdelar med systemet? Vad händer om systemet slutar fungera?SyfteSyftet med denna studie var att undersöka och analysera hur de valda företagen använder sig utav affärssystemet SAP i arbetet med den interna redovisningen samt att undersöka hur betydelsefullt SAP är för arbetet med den interna redovisningen.MetodUppsatsen utgår ifrån en kvalitativ studie där fem respondenter på de valda företagen har intervjuats. Vid intervjutillfällena användes semistrukturerade frågor. En induktiv metod användes eftersom nya teorier skapades utifrån empirin.SlutsatsImplementeringen av ett affärssystem har visat sig haft en stor påverkan på den interna redovisningen. De båda företagen är överens om att affärssystemet har varit en bidragande orsak till varför de inte har någon avskild intern redovisning.

Förhållandena mellan agentteorins aktörer, främst mellan principalen, dvs. aktieägarna, och revisorn men även mellan principalen och agenten, dvs. företagsledningen, har rubbats. Det går inte på förhand att dra generella slutsatser om hur och till vilken utsträckning Sarbanes-Oxley Act kommer att påverka revisorernas arbete respektive den interna kontrollen hos amerikanska dotterbolag verksamma i Sverige. Utfallet för både revisorernas och företagens del beror på förhållandena i den specifika revisionsbyrån respektive det specifika företaget.

Title: A hosting service for software development projects that use the Git revision control system. To learn using tools to make software development more effective should be self-evident at a high level institution as the competitive industry races on. The absence of directives for programming students in Sweden to use source code management (SCM) was the basis for this report. The report describing the developing of a hosting service for software development to use SCM of Git, which includes a web application, storage, API and authentication of students. The project resulted in a hosting service and a smaller survey of how the today Swedish students using habits of SCM during their studies..

Inom redovisningsområdet finns två olika redovisningstraditioner, den kontinentala samt den anglosaxiska. Den kontinentala traditionen innebär mer reglerad redovisning än den anglosaxiska traditionen när det gäller formen på redovisningshandlingar, ordningsföljder i balans och resultaträkning. Sverige har länge följt den kontinentala traditionen men har mer och mer gått över till den anglosaxiska och det som finns kvar av det kontinentala är mest av formell karaktär. Medlemsstaterna i EU fick viss frihet i hur direktiven skulle implementeras samt uttolkas och det ledde till flera olika tolkningar av begreppet "true and fair view". I Sverige översattes begreppet "true and fair view" till rättvisande bild.

Titel: Revisorsprofessionens bedömningar ? En studie om hur den svenska revisorskåren bedömer och arbetar med omständigheter som kan orsaka oegentligheterBakgrund och problemdiskussion: Revisorer tillhör en profession och har fått en betydande roll då det råder informationsasymmetri mellan ägare och förvaltare av kapital. När företagsskandaler har inträffat har ofta revisorerna i företagen hamnat i fokus eftersom de inte ansets ha lyckats genomföra sitt granskningsuppdrag. Vid en revision kan ett objekt anses vara mer eller mindre viktigt att granska och vid en revision kan bedömningen ske på två skilda sätt. Revisorn kan antingen förlitar sig på tillgänglig programvara eller göra egna bedömningar av vad som ska granskas.Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara om svenska revisorer gör enhetliga bedömningar, av omständigheter som kan orsaka oegentligheter, med tanke på att de tillhör en profession eller om bedömningar och arbetssättet skiljer sig åt med hänseende till revisorers erfarenhet och/eller byråtillhörighet.Metod: Studien har använt en deduktiv ansats vilket innebär att vi utgått från tidigare forskning för att generera hypoteser som sedan testats empirisk.