En lagändring har gjorts i Sverige vars syfte är att små och medelstora företag har frivillig revision om de ligger under eller endast uppfyller ett av följande tre gränsvärden: (1) 3 miljoner kronor i nettoomsättning, (2) 1,5 miljoner kronor i balansomslutning eller (3) fler än tre anställda. Eftersom lagändringen är relativt ny, medför det att företag i dagsläget precis har avslutat eller är inne i en beslutsprocess angående den frivilliga revisionen.Beslutsfattande är något som ständigt pågår i alla former av organiserad mänsklig verksamhet och dagligen förekommer det i alla organisationer ett beslutsfattande både när det gäller rutinfrågor till mer komplexa beslut. Genom mänsklighetens historia har människan strävat efter att få kontroll över resultaten av sina beslut, öka förutsägbarheten samt minska riskerna. När beslut fattas i företag måste även hänsyn tas till en rad förhållanden som är direkt kopplat till den organisatoriska kontexten för handlandet.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur och på vilka grunder företagen har fattat beslut vid valet av att anlita en revisor eller inte, samt analysera beslutsprocessen ur ett beslutsteoretiskt perspektiv. Följande problemformulering ligger till grund för denna studie:Vad kännetecknar ett företag som anser sig ha behov av revision trots att kravet på revision inte är tvingande?På vilka grunder är beslutet fattat?Undersökningen ska bidra till en djupare kunskap och förståelse om hur besluten fattats och hur beslutsprocessen gått till.

Media har i flera år skrivit om att centrumhandeln i många städer har en negativ tillväxt. De externa köpcentrum har under den senaste tiden haft en positiv tillväxt. Under de 10-20 senaste åren så har stora detaljhandelskedjor haft som strategi att etbalera sina nya butiker i de externa köpcentrumen. När de väljer att etablera sig där så ökar konkurrensen för centrumgalleriorna. Syftet med denna uppsats är ta reda på centrumledarnas syn på situationen för centrumgalleriorna och de externa köpcentrumen i Västerås och Norrköping.Åtta centrumledare på centrumgallerior och externa köpcentrum i Västerås och Norrköping har intervjuats samt en fastighetsmarknadsutvecklare i Norrköping.

Efter revisionspliktens slopande år 2010 har fler förenklingar för småföretag blivit föreslagna angående Revision och Redovisning. En av dessa är slopandet av de jävsbestämmelser som är relaterade till revision för småföretag, nämligen redovisnings-, medelsförvaltnings- och byråjävet. Förslaget avsåg att förenkla för småföretag samt att öka möjligheterna för revisionsbyråers så kallade kombiuppdrag. Denna debatt har lett till ett lagförslag om ett slopande av dessa jävsregler vilket sedermera blivit avslaget med motiveringen att det skulle äventyra revisionens oberoende. Vi vill med denna studie undersöka vilka positiva och negativa aspekter som ett slopande av redovisningsjävsreglerna skulle resultera i samt vilka som skulle gagnas mest av en sådan förändring. De teorier som används som grund för denna kvalitativa studie är Principal-agent teorin, Oberoende, Legitimitetsteorin samt Intressentmodellen, inom Principal-agent teorin finns en delteori som heter Informationsasymmetrier.

Syftet är att undersöka den kinesiska redovisningsutvecklingen med utgångspunkt i den institutionella teorin. Vi har gjort en litteraturstudie samt intervjuat revisorer i Kina som komplement till forskningen. Forskningen bygger på en deduktiv metod med en deskriptiv ansats. Vår studie bygger på de centrala arbetena inom institutionell teori av Scott, Puxty et al, DiMaggio & Powell samt Oliver. Vi har även använt Hofstedes studier av kulturdimensioner.

Året 1983 började ett nytt kapitel i svenskt näringsliv då alla nystartade aktiebolag enligt lag tvingades att utse en revisor (Företagande, 2013). Meningen med revisionen var att öka den statliga kontrollen av företagens ekonomi (Ryberg, 2011; FAR, 1999, s. 9). I ett led att anpassa Sverige till mer internationella förhållanden och minska småföretagens ekonomiska börda beslutade riksdagen att från och med första november 2010 avskaffa revisionsplikten för små aktiebolag (Carrington, 2014, s. 7; Regeringen Prop.

Redovisning av 3 bostadsprojekt: Radhus vid Ängbyplan; Studentbostäder i Sollentuna; Bostäder på Årstafältet.Presentation av 3 skilda projekt med det gemensamma att de är byggnader för boende. Oberoende på vilket sätt projekten tillkommit eller vem som är beställare, hur platsen ser ut med dess fysiska förutsättningar finns det ofta något eller några arkitektoniskt teman som går att känna igen.Det finns vissa likheter i projekten som redovisas. Tillexempel bostädernas möjligheter till genomgående siktlinjer och möjlighet till ljusinsläpp från olika riktningar..

Sverige har haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning sedan 1920-talet men eftersom redovisningen utvecklas mot internationella regler blir det svårt att bevara det starka sambandet i framtiden. Regeringen tillsatte därför en utredning år 2004 för att undersöka hur sambandet skulle se ut i framtiden. Den 17:e sep 2008 lämnade utredningen SOU 2008:80 sitt slutbetänkande, där man i huvudsak föreslår att avskaffa det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning. Enligt utredningen SOU 2008:80 skulle inte ett avskaffande av det materiella sambandet leda till stora förändringar för K2 företagen medan vi tror att förslaget kan få betydande konsekvenser. Vi har därför valt att undersöka vilka effekter som kan uppstå vid en frikoppling.

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.

Kunskapsföretag är ett företag som förlitar sig på sin personals kunskap, humankapitalet, som intäktsskapare. Personalens kunskap kan inte redovisas som exempelvis en maskin i ett industriföretag kan. Detta kan skapa problem vid värderingen av kunskapsföretaget, både för investerare och för kreditbedömare. Detta gör att denna typ av företag kan ha problem med finansiering av verksamheten. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka om kunskapsföretagen ansåg det vara ett problem att de inte kan redovisa sin personals kunskap och hur de i så fall kringgår detta problem.Undersökningen genomfördes i två steg.

Uppsatsens titel: Personalliggaren och det certifierade kassaregistrets betydelse för berörda aktörerUppsatsnivå: Kandidatuppsats - ExternredovisningFörfattare: Matilda Rantala och Maria NilssonHandledare: Arne SöderbomProblembakgrund: Svart arbetskraft och oredovisade intäkter är ett stort problem för samhället och som ett steg till att öka kontrollen infördes Lag (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om kassaregister m.m. Statistik visar på tydliga förändringar i redovisning av löner men märks förändringar bland berörda aktörer.Frågeställning: Hur bedömer kvalificerade personer inom revisionsbranschen och granskningspersonal på Skatteverket att deras roll har påverkats av Lagen om personalliggare och Lagen om certifierat kassaregister?Syfte: Syftet är dels att beskriva och analysera hur berörda personer anser att de påverkats av införandet av Lag (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om kassaregister m.m., dels att analysera förändringarna som dessa lagar fört med sig. För att uppnå syftet kommer vi genomföra och analysera intervjuer med både Skatteverket och större och mindre revisionsbyråer, på så vis kan vi upptäcka eventuella likheter och skillnader mellan dessa.Metod: För att få fram relevant data kopplat till vår frågeställning har vi valt att utgå från en kvalitativ studie. Då det finns få teorier att utgå från inom området har vi valt ett induktivt angreppssätt och på så sätt skapa nya teorier.Resultat: Det finns tydliga skillnader bland små och stora revisionsbyråer.

Syfte: Enligt Mellemvik måste redovisningen ses i sitt sammanhang och den beror av sin kontext, redovisningen får olika funktioner beroende på situationen. Detta ger att redovisningens funktioner uppkommer allteftersom arbetet i ett bolag fortskrider och då olika bolag arbetar på olika sätt och i olika situationer används även redovisningen på olika sätt. (Mellemvik et al. 1988) Syftet med denna uppsats är att identifiera redovisningens funktioner i användningen av riskbolagens redovisning i deras kommunikation med riskkapitalbolag. Metod: Uppsatsen har ett deskriptivt förhållningssätt, empirin utgörs av en fallstudie där tillvägagångssättet varit kvalitativt vid insamling och analys av data.

Samtliga företag ska varje år upprätta en årsredovisning. Syftet med årsredovisningen är att tillgodose investerare och till viss del långivare med information. För att attrahera kapital från dessa aktörer åligger det incitament för företag att anpassa sin årsredovisning med syfte att framställa dess finansiella ställning i bättre dager än den i själva verket är. Majoriteten av de metoder företag kan använda för att manipulera dess resultat går under begreppet Earnings Management eller Designad redovisning, där Big Bath Accounting ingår. Big Bath Accounting skildrar de åtgärder ledningen vidtar för att väsentligt minska en periods vinst för att öka nästkommande periods vinst.Tidigare forskning har inte kunnat demonstrera en koppling mellan Big Bath Accounting och förändringar i företagens aktiekurs eller vinst.

Vi beskriver och analyserar hur företagen har valt att redovisa sin forsknings- och utvecklingsverksamhet efter införandet av IAS 38. Vi studerar hur processen har varit, från införandet av RR 15 och fram till idag samt kopplar företagens val av redovisningsmetod till föreställningsramens begrepp. Vi har använt oss av kvalitativ metod. Vi har intervjuat den som är ansvarig för redovisningen på sex forskningsintensiva företag. Vi kommer fram till att företagen inte har ändrat sin redovisning sedan införandet av IAS 38.

Det finns idag en stark trend bland företag att outsourca hela eller delar av sin ekonomi-funktion, det vill säga att anlita en extern redovisningsbyrå. Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF, har idag 4 500 auktoriserade redovisningskonsulter som medlemmar. Dessa anlitas av mer än 200 000 företag. Denna ökande trend har givit upphov till en helt ny och unik problematik kring hur granskningen av dessa företag ska gå till. Det finns i dagsläget en revisionsstandard, RS 402: Revisorns övervägande vid revision av företag som anlitar servicebyråer, som föreskriver att revisorn ska ta hänsyn till hur redovisningsbyrån påverkar företagens redovisningssystem och interna kontroll. Uppsatsen är en kvalitativ flerfallsstudie vars syfte är att undersöka vilka ställningstaganden revisorn ställs inför vid revision av företag som outsourcar ekonomifunktionen.

Revision är en viktig funktion för att intressenter skall ha förtroende för företagen och den finansiella rapporteringen. För att förtroendet ska bibehållas krävs att revisorerna upplevs som trovärdiga. Förlorar allmänheten förtroendet för revisionen mister också företagens finansiella rapporter sin trovärdighet. Därför är det viktigt att revision håller en hög kvalitet. Problemet består inte enbart av risken att revisionen utförs på ett undermåligt sätt.