Sök:

Sökresultat:

141 Uppsatser om Reviderad läroplan - Sida 6 av 10

NÀr arbetare möter tjÀnstemÀn - Vilka kulturella skillnader finns mellan arbetare och tjÀnstemÀn och hur kan dessa pÄverka en förhandlingsprocess?

Vid nÀrmare undersökning upptÀckte jag ett fÀlt som inte tidigare hade utforskats. Forskning kring förhandlingar mellan olika nationaliteter med olika kulturer Àr utbredd men vÀldigt lite finns kring förhandlingar mellan samma nationalitet fast med olika kulturer. Inget fanns kring förhandlingar mellan arbetarkulturen och tjÀnstemannakulturen inom Sverige vilket fick mig att skriva denna pilotstudie om just detta. Med en reviderad version av Raymond Cohens teori om förhandlingar och kultur som ramverk lyckades jag med hjÀlp av samtalsintervjuer, enkÀter och egna observationer ifrÄn förhandlingar visa pÄ vissa kulturella skillnader. Det skulle visa sig att arbetarkulturen var kollektivistiskt orienterad medan tjÀnstemannakulturen var mer individualistiskt orienterad vilket har en rad konsekvenser för förhandlingarna dem emellan.

Lorenzekvationerna

SAMMANFATTNINGEftersom LÀroplanen för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 (Skolverket, 2010a) betonar vikten av att vi arbetar med matematik i förskolan, mer Àn tidigare, ville jag undersöka hur förskollÀrare beskriver att de arbetar med matematik i den pedagogiska verksamheten. Efter att jag tagit del och bearbetat litteraturen valde jag att fokusera pÄ följande frÄgestÀllningar:Hur gör man matematik pÄ förskolan?? Vad har förskollÀrare för instÀllning till matematik?? Har den reviderade lÀroplanen pÄverkat arbetssÀttet med matematik i förskolan? I sÄ fallhur?? Synliggörs matematik för barnen? För vÄrdnadshavare? I sÄ fall hur synliggörs den?Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie dÀr jag anvÀnde mig utav en intervjuguide. Jag intervjuade fem förskollÀrare.Alla intervjupersoner talar om att matematik kommer in naturligt i vardagen pÄ förskolan. De ger mÄnga olika exempel pÄ detta inom flera omrÄden sÄsom i samlingen, i matsituationen, ateljén men den finns dessutom med utomhus pÄ gÄrden och i skogen.

Ökad detaljeringsgrad i ByggnadsInformationsModellen : BIM-laboration om virtuell uppregling av gipsvĂ€ggar som ett sĂ€tt att spara resurser

MĂ„let med examensarbetet Ă€r att svara pĂ„ frĂ„gan: "Är det resurssparande att öka detaljeringsgraden i BIM-modellen genom virtuellt uppreglade gipsvĂ€ggar?" Rapporten behandlar en BIM-laboration som genomförts i samarbete med NCC i projektet Signalfabriken i Sundbyberg. Med programmet Lindab Revit Tools (LRT) reglades gipsvĂ€ggar upp virtuellt och adderades till projektets byggnadsinformationsmodell (BIM). Materialet kvalitetssĂ€krades vid samgranskningsmöten och anvĂ€ndes för att generera A3-handlingar för test i produktion. Testet och handlingen diskuterades med representanter frĂ„n olika delar av byggprocessen och en reviderad handling utvecklades samt godkĂ€ndes. Laborationen upprepades med syftet att effektivisera processen och erfarenheterna frĂ„n detta ledde till att frĂ„gestĂ€llningen fick följande svar: Ja, om endast komplicerade omrĂ„den modelleras.

Matematik i förskolan : FörskollÀrares tankar om matematik i förskolan

SAMMANFATTNINGEftersom LÀroplanen för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 (Skolverket, 2010a) betonar vikten av att vi arbetar med matematik i förskolan, mer Àn tidigare, ville jag undersöka hur förskollÀrare beskriver att de arbetar med matematik i den pedagogiska verksamheten. Efter att jag tagit del och bearbetat litteraturen valde jag att fokusera pÄ följande frÄgestÀllningar:Hur gör man matematik pÄ förskolan?? Vad har förskollÀrare för instÀllning till matematik?? Har den reviderade lÀroplanen pÄverkat arbetssÀttet med matematik i förskolan? I sÄ fallhur?? Synliggörs matematik för barnen? För vÄrdnadshavare? I sÄ fall hur synliggörs den?Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie dÀr jag anvÀnde mig utav en intervjuguide. Jag intervjuade fem förskollÀrare.Alla intervjupersoner talar om att matematik kommer in naturligt i vardagen pÄ förskolan. De ger mÄnga olika exempel pÄ detta inom flera omrÄden sÄsom i samlingen, i matsituationen, ateljén men den finns dessutom med utomhus pÄ gÄrden och i skogen.

Estetiska uttrycksformer i den reviderade lÀroplanen - Fem pedagogers tankar kring bild, drama och musik

Syftet med studien var att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur man som förskollÀrare vÀljer att implementera bild, drama och musik utifrÄn den reviderade lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98 (reviderad 2010). Vi ville ocksÄ fÄ en förstÄelse för vilken betydelse reflektion har i arbetet med de estetiska uttrycksformerna. För att samla empiri valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare frÄn olika förskolor. UtifrÄn litteratur och teorier har vi kommit fram till att mycket av arbetet med bild, drama och musik sker ogenomtÀnkt och utan reflektion. Vi lade Àven mÀrke till att samtliga pedagoger finner en svÄrighet i att beskriva vad, hur och varför en aktivitet utförs pÄ ett visst sÀtt.

Barn i koncentrationssvÄrigheter : En studie av hur pedagoger resonerar kring bemötandets betydelse

En studie som Àr baserad pÄ intervjuer med pedagoger inom förskola och skola. Syftet med studien Àr att undersöka pedagogers resonemang kring bemötandet betydelse av barn i koncentrationssvÄrigheter inom förskola/skola. Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. I studien lyfts tecken pÄ koncentration och koncentrationssvÄrigheter, pedagogers bemötande, miljö och definitionen pÄ diagnos fram. Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med nio pedagoger i olika yrkesgrupper.

Naturvetenskap ? en naturlig del av förskolan? : En kvantitativ studie kring förskollÀrares upplevelser av uppnÄendet av de naturvetenskapliga mÄlen

Med anledning av att riksdagen Är 2010 fastslog en ny lÀroplan för förskolan, LÀroplan för förskolan 98 reviderad 2010, Lpfö 98 (rev. 2010), dÀr mÄlen kring naturvetenskap inom förskolan skÀrptes stÀlldes Àven högre krav pÄ förskollÀrare. IstÀllet för ett natur-vetenskapligt mÄl blev det nu tre mÄl som förskolan skulle strÀva efter att uppnÄ. Denna studie syftar till att undersöka huruvida personal i förskolverksamheten upple-ver sig kunna uppnÄ mÄlen i Lpfö 98 (rev, 2010). Vad de anser Àr viktiga argument för naturvetenskap i förskolan samt vad de tror Àr anledningen till att tidigare studier visat pÄ att undervisningen inom naturvetenskap inom förskolan Àr bristfÀllig.

Ideella idrottsföreningar : - en flerfallstudie kring mÄlsÀttningar, strategier och budgetering.

Bakgrund:MÄnga svenska ideella idrottsföreningar, oavsett nivÄ, har idag ekonomiska svÄrigheter. VolontÀrarbete samt bidrag frÄn kommun och stat Àr av stor vikt för föreningarnas överlevnad. Samtidigt har idrottsföreningars verksamhet blivit mer komplex vilket innebÀr större krav pÄ den ekonomiska kunskapen inom föreningarna.Syfte:Skapa förstÄelse för föreningars ekonomiska situation samt att belysa vikten av ett ekonomiskt kunnande inom föreningslivet, genom att lyfta de mÄlsÀttningar, strategier och ekonomiska styrmedel som anvÀnds i dagslÀget.Metod:Rapporten utgÄr frÄn en flerfallstudie av fyra ideella idrottsföreningar. En kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats har anvÀnts. Vid insamling av empiriskt material har semistrukturerade intervjuer har genomförts.Resultat:I studien har framdagats att bÄde reella och symboliska mÄlsÀttningar anvÀnds, samt bÄde ekonomiska och icke ekonomiska.

Marknadsföring av mÀnniskor : En studie kring personliga varumÀrken med utgÄngspunkt i traditionell teori om varumÀrkesbyggande

I denna uppsats undersökte vi fenomenet personligt varumÀrkesbyggande, vilket kan definieras som en persons namn och de vÀrderingar som kopplas till det. Syftet med uppsatsen var att utifrÄn befintlig teori samt intervjuer med yrkesverksamma inom omrÄdet, undersöka om det gÄr att bygga personliga varumÀrken pÄ samma sÀtt som traditionella varumÀrken för företag och produkter. Vi presenterade en översikt över litteraturen kring personligt varumÀrkesbyggande samt teori om Customer-based brand equity-modellen, vilken vi lÀt representerade den traditionella teorin. I uppsatsens analysavsnitt diskuterades och analyserades intervjudeltagarnas svar i förhÄllande till teorin och slutsatsen drogs att personligt varumÀrkesbyggande har fler likheter Àn skillnader med det traditionella varumÀrkesbyggandet. Dock ansÄg vi att CBBE-modellen ej var lÀmplig för direkt applikation pÄ mÀnniskor, utan presenterade en reviderad modell för byggande av ett starkt personligt varumÀrke, dÀr bland annat möjligheter med sociala medier inkluderades.

"Vi ska bygga med lÄnga klossar sÄ att tornet blir Ànda upp till taket" : En studie av verktyg och uttrycksformer nÀr barn synliggör matematik i förskolans olika innomhusmiljöer

Syftet med studien var att fa? kunskap om vilka verktyg och uttrycksformer barn anva?nder na?r matematik synliggo?rs i den fria leken i fo?rskolans olika inomhusmiljo?er. Utga?ngspunkt har varit uttrycksformerna som finns beskrivna i fo?rskolans la?roplan (Lpfo? 98, rev. 10) samt Bishops (1991) sex fundamentala matematiska aktiviteter.

Inskolning och förÀldrasamverkan : en studie av förÀldrars upplevelse av delaktighet och samverkan vid barnets inskolning i förskolan.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka i vilken utstrÀckning förÀldrar upplever delaktighet och samverkan i samband med sitt barns inskolning i förskolan. I förskolans uppdrag ingÄr att samverka med förÀldrar i en anda av öppenhet, ömsesidighet och respekt. Pedagoger ska ge förÀldrar möjlighet till delaktighet och inflytande, bland annat vid sitt barns inskolning (LÀroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010). Forskning visar att ett bra förÀldrasamarbete Àr avgörande för barnets trygghet under inskolningsperioden. Studien utgick frÄn en kvalitativ hermeneutisk ansats dÀr verktyget self report anvÀndes.Tjugofyra förÀldrar svarade pÄ en enkÀt bestÄende av Ätta frÄgor.

Redovisningens roll i kreditgivningsprocessen

I OECD-lĂ€nderna Ă€r 97 % av alla företag smĂ„ eller medelstora företag. Den vanligaste kĂ€llan till finansiering för denna typ av företag Ă€r banklĂ„n. Redovisningsinformationen Ă€r den huvudsakliga kĂ€llan i bankers kreditgivningsprocess, det Ă€r ocksĂ„ den informationen som Ă€r tillgĂ€nglig till företagets externa intressenter. Även mjukdata i form av Ă€garens kompetens och erfarenhet Ă€r av vikt vid kreditgivningsprocess för smĂ„företag.Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka och analysera relationen mellan redovisning, risk och bankernas kreditgivning till smĂ„företag i Sverige samt att belysa kreditgivningsprocessen i olika banker och betona dess skillnader. För att kunna undersöka sambandet har en kvalitativ metod anvĂ€nts i form av intervjuer med företagsrĂ„dgivare som arbetar vid de fem största bankerna i Sverige.

Avskaffande av exekvaturförfarandet : En studie av kommissionens förslag till en reviderad Bryssel I-förordning

In order for a judgement to be enforceable in another Member State, there is a certain requirement for an "intermediate? court procedure, a so-called exequatur procedure. An exequatur procedure is both expensive and time-consuming. The average cost of the procedure within the EU is 2 200 euro in a case without particular difficulties. In more complex cases, the cost of the procedure can be validated up to 12 700 euro.

Life Cycle Cost för datanÀtverk -en ekonomisk jÀmförelse av operativsystem

Bakgrund: Företag behöver i dagens samhÀlle robusta och pÄlitliga datasystem. För att bygga ett vÀl fungerande nÀtverk mÄste dessa baseras pÄ bra operativ- systemprogramvara. Den fria programvaran, Linux, har stÀrkt konkurrensen pÄ marknaden för operativsystem. Att konkurrensen hÄrdnat gör det intressant att undersöka ifall kostnaderna för anskaffning och anvÀndning skiljer sig Ät mellan olika operativsystem.Syfte: Syftet med detta arbete Àr att skapa en LCC-modell vilken skall appliceras pÄ operativsystem i datanÀtverk. Vidare skall vi anvÀnda modellen till att jÀmföra totalkostnaden för att anskaffa och nyttja operativsystem i datanÀtverk under nÀtverkets livstid.Genomförande: För att uppnÄ vÄrt syfte har vi genomfört personliga intervjuer med ekonomi- och dataansvariga pÄ tio olika organisationer.

Ansvar, elevinflytande och delaktighet : En studie om hur lÀrare och elever uppfattar inflytande och delaktighet i skolan

SAMMANFATTNINGEftersom LÀroplanen för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 (Skolverket, 2010a) betonar vikten av att vi arbetar med matematik i förskolan, mer Àn tidigare, ville jag undersöka hur förskollÀrare beskriver att de arbetar med matematik i den pedagogiska verksamheten. Efter att jag tagit del och bearbetat litteraturen valde jag att fokusera pÄ följande frÄgestÀllningar:Hur gör man matematik pÄ förskolan?? Vad har förskollÀrare för instÀllning till matematik?? Har den reviderade lÀroplanen pÄverkat arbetssÀttet med matematik i förskolan? I sÄ fallhur?? Synliggörs matematik för barnen? För vÄrdnadshavare? I sÄ fall hur synliggörs den?Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie dÀr jag anvÀnde mig utav en intervjuguide. Jag intervjuade fem förskollÀrare.Alla intervjupersoner talar om att matematik kommer in naturligt i vardagen pÄ förskolan. De ger mÄnga olika exempel pÄ detta inom flera omrÄden sÄsom i samlingen, i matsituationen, ateljén men den finns dessutom med utomhus pÄ gÄrden och i skogen.

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->