Retoriken har ända sedan det antika Grekland och Aristoteles tid varit mansdominerad. Den gode talaren, vir bonus, var en man och de kvinnliga talarna (och skribenterna) har både historiskt och i nutid antingen åsidosatts, förlöjligats eller förminskats. Den kunskap som förmedlas i högre utbildningar inom retorik och som produceras i forskning är till stor del färgad av en manlig norm - trots den feministiska inbrytningen.Kvinnor har fått skapa sina egna retoriska strategier och införandet av ett kvinnligt perspektiv har fått retoriken att förnyas både teoretiskt och praktiskt. Framför allt har det bidragit till att andra aspekter kommit i förgrunden. Detta ligger till grund för min uppsats där jag valt att undersöka hur bestående och statisk den feministiska retoriken är.

Mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem som länge har ökat och ännu fortsätter att öka, sett till statistiken. I dagsläget ligger mycket ansvar på ideella frivilligorganisationers bord. Men det krävs mera resurser för att organisationernas arbete skall kunna fungera så bra som möjligt, så att de kan bistå med hjälp till alla kvinnor oavsett bakgrund. Vårt huvudsakliga syfte är att undersöka hur de ideella organisationernas arbete med våldsutsatta kvinnor fungerar, med mer ansvar och utan tillräckliga resurser. Vi försöker också ta reda på hur saker påverkas av den rådande könsmaktsordning som finns i samhället samt hur det ser ut med attityder kring våldsutsatta kvinnor.

Denna studie ämnar belysa de två företagen Match och Victoria Milans TV-reklamfilmer. Det primära syftet är att undersöka vilka retoriska grepp Match och Victoria Milan använder sig av i reklamfilmerna för att värva nya betalande medlemmar till webbplatserna. Genom retorisk analys granskas respektive reklamfilm. De retoriska teorier som används är ethos, pathos, logos -triaden och de semiotiska aspekterna denotation och konnotation. I mitt arbete analyserar jag även videoproduktionstekniken för att belysa kameravinklar.

Syftet med studien var att undersöka hur personer som har ätstörning upplever behandlingsmetod - skapande aktiviteter som ett sätt att finna inre resurser och känsla av sammanhang. Intervjun med fyra personer som har ätstörning utfördes med hjälp av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer och egen konstruerad intervjuguide. Resultat har visat att skapande aktiviteter är en behandlingsmetod som kan hjälpa personer med ätstörningar att finna resurser både inom sig själva och inom omgivningen, vilka kan fungera som skyddande faktorer och som ett sätt att bemästra svårigheter. Resurser kan vara till exempel kreativ förmåga, humor, möjlighet att lära sig handskas med problem, känna samhörighet samt kunna hjälpa och ge stöd, vara aktiv och engagerad i meningsfulla aktiviteter och bra struktur i aktiviteter..

Forskning har visat att arbete med människor som upplevt trauma utsätter socialarbetaren för en risk att drabbas av den andres trauma, något Stamm (Ed., 1995) kallar sekundär traumatisk stress. För att skydda sig mot en för stark påverkan behövs olika resurser, därav väcktes frågeställningen "Vilken rustning behöver socialarbetare för att möta människor som upplevt det värsta?" Nedan följer en fallstudie där fem socialarbetare med stor erfarenhet av trauma har blivit intervjuade. Utifrån dessa intervjuer har data insamlats om vilka resurser som är betydelsefulla vid hantering av den påverkan som sker i mötet med traumatiserade människor. Informationen är indelad i teman för att förtydliga likheter och skillnader emellan de intervjuade socialarbetarna.

I Sverige klassificeras tobaksberoende som en sjukdom och beroendet kan även leda till uppkomsten av andra sjukdomar. Sjuksköterskans skyldighet är att främja hälsa och förebygga sjukdom. Av den anledningen riktades syftet med denna litteraturstudie mot att undersöka sjuksköterskans roll vid tobaks interventioner. Litteraturstudien grundades på fem vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades. Artiklarna erhölls från databasen PubMed och sökmotorn Google.

Bakgrund: Rapporter och studier belyser utvecklingsbehovet inom hälso- och sjukvården avseende salutogena förhållningssätt. Få systematiska hälsofrämjande arbetsmetoder existerar samt att ett helhetsperspektiv där den enskilde patientens resurser tillgodoses, bör vara centralt. Denna studie avser att skapa ökad kunskap om hur arbetet med patientens resurser ser ut.Syfte: Syftet var att undersöka hur specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vård identifierar, värderar och använder sig av resurser hos patienter med psykisk ohälsa.Metod: Kvalitativ design valdes för att ge svar på syftet. Datainsamlingsmetoden var intervju där sex specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård deltog. Forskningsfrågorna besvarades via frågor av öppen karaktär.

SammanfattningÄmnet för det här examensarbetet är retorik i ett pedagogiskt sammanhang. Syftet är undersöka hur undervisningen kan se ut, i tre olika klassrum, utifrån ett retoriskt perspektiv. Den metod som vi använt oss av, är observationer i form av att filma tre lärare i deras klassrum. Vi har utgått ifrån hur lektionen disponerats och därefter analyserat utifrån retoriska mål som syftar till att (1) uppnå ett intresse hos eleverna, (2) uppnå en förståelse hos eleverna, (3) skapa trovärdighet hos läraren samt (4) få en bekräftelse/reaktion på att eleverna förstått det som var avsett.För att uppnå dessa retoriska mål är det bland annat viktigt att ha tydliga syften och att återkoppla till detta i slutet av lektionen. Vi saknar det i majoriteten av lektionerna.

Syftet med vår studie är att undersöka hur Systembolagetkommunikativt försöker lösa problemet att sända dubbla budskap,att sälja alkoholprodukter och samtidigt förespråka ett merhälsosamt förhållningssätt till alkohol. Uppsatsen har också föravsikt att studera om det är trovärdigt att samma avsändare sändertvå budskap som är motsägande. Vi har valt att studeraSystembolagets kampanjfilm, Va som folk, som ett exempel på hurde kommunicerar externt och ta reda på vilka retoriska verktygsom används för att påverka kunderna att konsumera alkohol på ettmer hälsosamt sätt..

Kommunala förskolan förutsättningarna har förändrats i och med införandet av nya styrformer som brukar sammanfattas under namnet New Public Management. Kraven på de anställda har ökat liksom stress och arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Arbetspsykologiska stressmodeller förklarar stress utifrån olika antaganden om obalanser mellan t.ex. krav och resurser eller krav och kontroll. Den här studien syftade till att undersöka konkreta upplevelser av arbetsstress hos förskollärare i den kommunala förskolan.

I denna uppsats görs en retorisk analys av en gudstjänst. Utgångspunktenär att en gudstjänst kan utgöras av en retorisk enhet och att dessolika delmoment, vart och ett, och tillsammans kan ses somargumenterande för en eller flera teser. De olika gudstjänstmomentenavser i sin tur alla inslag i gudstjänsten med allt från instrumentalinledningsmusik till predikan och bön. Dessa moment har sedananalyserats utifrån den klassiska retorikens två triader ethos, logos,pathos och delectare, docere, movere. De frågor som ställs är vadgudstjänsten försöker övertyga om och hur den sedan gör det.Den gudstjänst som analyseras har temat ?Jesus verklig frälsare? ochär en gudstjänst anpassad för ovana kyrkobesökare.

Studien som utförts analyserar ur ett sociosemiotiskt och multimodalt perspektiv vilka resurser läromedlet "Insikter i svenska" använder sig av. Läromedlet är riktat mot ungdomar i första året på gymnasiet som läser en yrkesinriktad utbildning. Studien redogör för ett antal utgångspunkter för multimodal bildanalys och påvisar även att lärmedlet innehåll ett antal av dessa resurser. .

Lärare tillhör den yrkesgrupp där stressrelaterad ohälsa ökar som mest. Syftet är att undersöka hur olika faktorer i arbetsmiljön kan bidra till minskad stress och ökat arbetsengagemang. Utifrån Job Demands?Resources (JD-R) modellen skapades frågeställningarna om hur arbetsmiljöfaktorer är relaterade till stress och engagemang och förhållandet dem emellan. Grundskolelärare (N=57) skattades genom frågeformulär.

Inom offentlig förvaltning är det svårare än inom den privata sfären, för de anställda att få återkoppling mellan det egna arbetet och resultatet. De centrala målen för verksamheten beslutas långt från den enskilda handläggaren det vill säga den som ska genomföra arbetet. Det krävs också att det finns resurser som står i paritet med de statliga uppdragen. Kopplingen mellan målen/uppdragen och de tilldelade medlen är som regel otydlig idag. Syftet med denna uppsats var att studera om en obalans mellan mål och resurser får konsekvenser på personalens hälsa och motivation.

?Vilka retoriska verkningsmedel innehåller en engagerande krönika?? Så lyder frågeställningen bakom detta arbete. För att besvara frågan har jag gjort en retorikanalys av tio krönikor hämtade från Expressen och Aftonbladet. Samtliga utvalda krönikor har debatterats på internet och vissa även i etermedier. Då retorikanalys är en högst subjektiv metod har jag dessförinnan använt mig av en fokusgrupp för att få fler infallsvinklar.