Uppsatsen behandlar hur USA: s president George W Bush använder civilreligiösa inslag i sin Retorik under sitt första år som president. Han startade ämbetsperioden med att använda religiösa anspelningar i sitt installationstal., för att sedan fortsätta i samma anda hela året. Bush är inte den första presidenten att använda sådana retoriska knep. Ända sedan USA: s grundande har presidenterna förstärkt sin talarkonst genom att hänvisa till Gud och att landet är utvalt av Gud - ett nytt Israel. Landets presidenter har alltid varit mer eller mindre övertygade om att Gud står på USA: s sida.

Syftet med denna studie var att försöka hitta de teser Min Volvo Magazine driver för att forma sin image. För att få svar på syftet har kritisk Retorikanalys använts. Vad skriver Min Volvo Magazine om och vem är den tänkta målgruppen. Vem identifierar sig med budskapet och vem gör det inte och känner sig utanför ?Vi som kör Volvo gruppen? Huvudfrågorna var: Vilken image vill Volvo bli förknippad med? Och vad kan de retoriska valen som Volvo gör ha för effekt på identifikation respektive åtskillnad?Studien har använt sig av teorier som identifikation och etos.

Vårt syfte med denna studie var att förstå fenomenet Retorik som partiledare använder sig av i partiledardebatter i Sveriges riksdag. För att klarlägga fenomenet har vi utgått från teorierna, övertygningsmedel och partesläran. Vi har sedan jämfört vårt empiriska resultat med våra teoretiska utgångspunkter.Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats med en hermeneutisk inriktning och jämfört en fallstudie genom att utföra Retorikanalyser med två svenska partiledare som underöskningsobjekt, Fredrik reinfeldt och Mona Sahlin. Valet föll på dessa då de är partiledare för de två största partierna i Sverige, Moderaterna och Socialdemokraterna. Våra analysresultat visar att de båda följer den retoriska arbetsprocessen men de nyttjar den inte till fullo.

Specialarbete, 15 hpSvenska spraket, fdrdjupningskurs, SV1301Vt 2012Handledare: Barbro Wallgren Hemlin.

En film om en lärare, hans personlighet och mötet med eleverna.

Uppsatsen är en komparativ studie av Retorik och pedagogik vid högfungerande autism och Aspergers syndrom, med retorisk kommunikationsteori som plattform.Den undersöker om retoriska mallar kan vara bra verktyg och därmed skapa möjligheter till eget kunskapande för personer som har funktionshindret.Slutsatsen är att;Partesmodellen borde kunna användas för att utöka mängden strategier de personer som har högfungerande autism eller Aspergers syndrom behöver för att bli förstådda och för att förstå. Likt schema, sociala berättelser och seriesamtal, de pedagogiska hjälpmedel som används idag..

Attityders betydelser är en undersökning som syftar till att skapa en förståelse av hur attitydgestalter fungerar i en debattsituation genom att analysera hur ickeverbal Retorik såsom kroppsspråk, blickar och gester samspelar med det som uttryckligen sägs. Forskningsobjektet utgjordes av en tv-debatt i SVT Agenda mellan Gudrun Schyman (Fi) och jämställdhetsminister Maria Arnholm (Fp) kring den såkallade ?lönefrågan?, om hur politikerna ska verka för att lönerna i Sverige ska bli mer jämställda mellan kvinnor och män.Analysen visade att Schyman uttrycker många starka negativa attityduttryck som skapar en konflikt i debattens diskursdynamik. Dessa attityduttryck i kombination med vad Schyman säger till Arnholm gör att de båda debattörernas ethos och maktpositioner förändras, där Schyman får ett övertag i debatten som hon kan utnyttja för att till slut vinna den.Frågor som kan vara intressanta för vidare forskning är om Schymans konfliktskapande attityduttryck kan generaliseras till andra Retoriker och med vilket syfte det i så fall verkar ske. Sådan forskning skulle kunna nyansera den Retorik som framförs i politiska debatter och indirekt bidra till att granska dessa ideologikritiskt..

The aim of this study is to study the construction of literary values. I have been looking at how literature awarded with sponsored literary prizes has been reviewed in four major English and American newspapers. I have been studying the reception of literature by Ian McEwan, Hilary Mantel, Colm Tóibín and Zadie Smith between 2000 and 2012. The prizes in focus are the Man Booker Prize, the Orange prize for fiction and the Costa Awards. There seems to be an increasing number of articles related to each author after they have been awarded a prize, however with little change in the content of the reviews.

Uppsatsen undersöker huruvida Hillary Rodham Clinton förkvinnligat sitt retoriska tillvägagångssätt eller om hennes Retorik passar bättre in i den manliga senatorsrollen. Med hjälp av klusteranalys och neo-aristotelisk analysmetod, görs en jämförande analys för att söka efter skillnader och likheter i Clintons retoriska tillvägagångssätt. Materialet består av två tal som hölls vid det demokratiska konventet; 1996 (i egenskap av first lady) och 2008 (i egenskap av senator). Resultatet diskuteras sedan utifrån det genusrelaterade begreppet double bind. Analysresultatet visar på en utveckling i Clintons Retorik, som generat ett stärkt primärt ethos.

I uppsatsen studeras hur skribenter med hjälp av olika retoriska grepp framställer sig själva i texter..

I det här arbetet har vi gjort en kvalitativ textanalys av SVT:s satsning Landet Brunsås, med utgångspunkt i Torsten Thuréns fem populärvetenskapliga retoriska grepp som han tar upp i boken Populärvetenskapens Retorik -inte bara att förenkla. Greppen är konkreta exempel, fiktiva samtal, narrativa berättelser, tankeexperiment samt jämförelser, analogier och metaforer. Vi undersökte om greppen gick att hitta i programmet och fann att varje grepp går att återfinna som tydliga inslag i programmet. Utöver Thuréns fem retoriska grepp har vi också analyserat de tre programledarna utifrån de tre retoriska byggstenarna; ethos, logos och pathos. Vi har därefter gjort en gestaltande del där vi testat om vi kan använda greppen för att skapa korta scener som ska illustrera ett begrepp eller fenomen från Facebook.

Det här är en uppsats om dialogisk undervisning. Lennart Hellspong som är professor i Retorik vid Södertörns Högskola har under ett par års tid utvecklat en dialogmodell som Kunskapsförhandling. Jag har själv undervisats i formen och tycker det är ett bra sätt att tillgodogöra sig kunskap på.Syftet med uppsatsen är att undersöka om modellen också passar för att beskriva vad som händer i ett specifikt klassrumssamtal. Vidare jämför jag modellen med två andra dialogmodeller för att sätta fingret på vad som skiljer dem åt och vad som Kunskapsförhandlingen eventuellt bidrar med på området.Jag har funnit att modellen passar bra för att beskriva vad som sker i klassrummet. Däremot försöker jag utifrån min analys resonera kring vad som skulle kunna utvecklas i modellen, vad som varit svårt att använda sig av i ett konkret fall.

Specialarbete, 15 hpSvenska språket, LSV410Höstterminen 2012Handledare: Einar Korpus.

I dagens samhälle har media en stor roll i människors liv och det är viktigt att påpeka medias enorma makt att påverka människors verklighetsbild. Makten stannar inte på tidningsbladet, webben, bloggen eller på TV-rutan. Makten fortsätter leva och påverkar människors uppfattning och åsikter i olika hänsynstaganden. Genom åren har journalistiken ändrats och konkurrensen vuxit och det innebär att tidningsjournalistiken ändrats och pressen för dem som skapar nyheter återfinns i säljsiffror. Tidningen ska sälja lösnummer och i den situationen är rubriker och retoriska grepp viktigare än någonsin.

Denna studie förklarar hur de tre bästa respektive tre sämsta reklamerna av totalt 20 som en enkätgrupp har utsett, förhåller sig till olika teorier om kommunikation, ljudlandskap, Retorik och dramaturgi. I de reklamer som av enkätgruppen ansågs vara de bästa har producenterna med hjälp av Retorik och dramaturgi bättre lyckats med att skapa ett förtroende hos lyssnaren, något som i analysen visar sig vara avgörande för hur reklamerna mottas. Vidare förefaller konstruerade ljudlandskap löpa större risk att skapa en egen bruskälla vilket komplicerar framförandet av budskapet. På samma sätt verkar reklamer med lågt eller otydligt informationsinnehåll ha svårare att förmedla en verklighetsbild som stämmer överens med den tänkta mottagarens och därför även svårare att skapa en förtroendeingivande karaktär till reklamen..