Begreppet utanförskap har hörts i den politiska debatten sedan 2006 dÄ den borgerliga Alliansregeringen lanserade termen för att prata om mÀnniskor utan arbete. Syftet med uppsatsen Àr att kritiskt granska den politiska diskursen kring begreppet utanförskap i mötet med kvinnors berÀttelser frÄn ett sÄ kallat utanförskapsomrÄde. Med narrativ metod lyfts kvinnornas berÀttelser fram vilkas röst fungerar som motstÄndsberÀttelser mot den diskurs som ges makt och hörs i Sverige idag. Kvinnornas berÀttelser bryter upp en stereotyp bild av mÀnniskor i ?utanförskapsomrÄden? som en passiv homogen grupp som stÄr utanför samhÀllet pÄ grund av arbetslöshet.

MÄlet med uppsatsen var att se hur man producerar fram en reklamkampanj, framför allt hur man gör det för första gÄngen samt hur retoriken kan bidra till ett lyckat koncept. Vilka förutsÀttningar krÀvs? Arbetar man pÄ ett annorlunda sÀtt? Vilka medel anvÀnder man för att fÄ en framgÄngsrik reklam? Detta har undersökts genom att intervjua personer som varit med och producerat den prisbelönta och vÀrldskÀnda reklamkampanjen frÄn IKEA  ?Drömkök Ät alla? ur ett retoriskt perspektiv. Resultatet visar pÄ en resa rÀtt i tiden  i hur man med ny teknik fÄr fram nÄgot helt unikt..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur Jeff Dunham anvÀnder olika tilltal och omtal i sina inlÀgg pÄ Twitter.Arbetet baseras pÄ en kvalitativ metod dÀr fokus ligger pÄ den amerikanska komikern Jeff Dunham. Som teori anvÀndes textanalys och retorik för att analysera och dra slutsatser frÄn mitt resultat.Uppsatsen visar pÄ hur tilltal och omtal kan anvÀndas i relationsbyggandet mellan kÀndisar och fans. Med rÀtt tilltal och omtal kan en kÀndis skapa nÀrhet till sig sjÀlv, medan fel till- och omtal skapar distans till twitterföljare. Den visar pÄ hur varierande omtal skapar ett trovÀrdighetsproblem kring vem det Àr som kommunicerar med twitterföljarna.Uppsatsen kommer fram till att det huvudsakliga syftet med Jeff Dunhams Twitter anvÀndning av Àr att göra reklam för egna produkter och produktioner. Eftersom denna uppsats baseras pÄ en kvalitativ studie sÄ kan inga generella slutsatser dras kring hur det ser ut pÄ alla komikers eller kÀndisars twittersidor, men det Àr en studie som visar pÄ hur det kan tÀnkas se ut för andra offentliga personer som twittrar..

Syftet med min studie Àr att beskriva möjligheterna och konsekvenserna att anvÀnda casemetoden som undervisningsmetodik i en kommunal gymnasieskola i Sverige. Jag vill ocksÄ utforska hur anvÀndandet av ?casemetoden? som inlÀrningsprocess för gymnasieeleverna kan komma att öka intresset för att anvÀnda en specifik undervisningsform, som ?casemetoden?.Undersökningen visar att casemetoden Àr lÀmplig undervisningsform för lÀrare att anvÀnda om lÀrare ska stimulera elevers delaktighet i sin undervisning. Elever uppfattar att det Àr ett roligt och motiverade arbetssÀtt jÀmför med den traditionella undervisningsformen. Den betonar betydelsen av att ta mer ansvar för sig sjÀlv i den lÀrande processen och lÀr ut konsten att presentera sin Äsikt och ta emot andras.

Denna kandidatuppsats syfte Àr att utforska hur Landskapsarkitektprogrammet, vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp, hanterar medvetenheten hos studenterna kring ?gestaltningskonventioner? och ?Varför? de gör vissa saker i en gestaltningssituation. Uppsatsen baseras pÄ tvÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ av de mest uppskattade lÀrarna pÄ Landskapsarkitektprogrammet vid SLU Alnarp. Men den tar Àven avstamp i litteraturstudier kring pedagogik och kulturbundna uppfattningar. Resultatet av uppsatsen visar att det finns ett tydligt mÄl, hos lÀrarna, att frÀmja sjÀlvstÀndigt tÀnkande hos studenterna. Den visar Àven att de pedagogiska metoder som anvÀnds av lÀrarna, i exemplen, stöds av lÀrandepreferenserna hos majoriteten av studenterna. Den belyser vikten av att ha förmÄgan att motivera val under och efter utbildningen.

The intention is to focus on the implementation of the tablet in preschools and how the intentions around the introduction of the tablet take shape in different preschools. The method is semi structured interviews where the respondents consist of 3 preschool directors and 6 teachers where the preschool directors work. This is a relevant subject to illustrate, as the tablet has become a tool in preschool where it seems to be different opinions about how it should be used. This study aims to understand how the implementation can take form in different preschools, what kind of similarities and differences we can see with the intentions of the tablet and if there is need of clarification on the workings of the tablets in preschools. The results show that the intentions around the introduction of the tablet in preschool look different in the preschools, and the implementation of this new technology starts in a small scale with help of photographing and videotaping.

Att möta konst kan ske pÄ mÄnga olika sÀtt och skapa mÄnga olika kÀnslor. Upplevelsen Àr ett centralt begrepp i konsten och det Àr det som jag i den hÀr uppsatsen har fokuserat pÄ. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur olika perspektiv och erfarenheter pÄverkar ens konstupplevelse. Jag vill Àven undersöka hur förkunskaper om verken pÄverkar den. Som utgÄngspunkt för mina undersökningar har jag anvÀnt mig av teorier om perception presenterade av Sven Sandström och om konstpedagogik, presenterade av Anna Lena Lindberg. Detta tar jag upp i uppsatsens andra del dÀr jag presenterar och förklarar de begrepp och teorier som jag anvÀnder mig av i uppsatsens tredje del. Fallstudierna Àr uppsatsens tredje del dÀr jag gör analyser av tre olika verk, A House for Edwin Denby, (2000), av den amerikanske konstnÀren Robert Wilson.

Att möta konst kan ske pÄ mÄnga olika sÀtt och skapa mÄnga olika kÀnslor. Upplevelsen Àr ett centralt begrepp i konsten och det Àr det som jag i den hÀr uppsatsen har fokuserat pÄ. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur olika perspektiv och erfarenheter pÄverkar ens konstupplevelse. Jag vill Àven undersöka hur förkunskaper om verken pÄverkar den. Som utgÄngspunkt för mina undersökningar har jag anvÀnt mig av teorier om perception presenterade av Sven Sandström och om konstpedagogik, presenterade av Anna Lena Lindberg. Detta tar jag upp i uppsatsens andra del dÀr jag presenterar och förklarar de begrepp och teorier som jag anvÀnder mig av i uppsatsens tredje del. Fallstudierna Àr uppsatsens tredje del dÀr jag gör analyser av tre olika verk, A House for Edwin Denby, (2000), av den amerikanske konstnÀren Robert Wilson.

Hösten 2012 slÀppte organisationen LÀkare Utan GrÀnser en rapport under titeln Kriserna Svenskarna Glömt. I denna uppmÀrksammas det faktum att det finns flera humanitÀra kriser i vÀrlden som allmÀnheten i Sverige inte kÀnner till. Organisationen benÀmner dessa som ?glömda kriser?. Anledningen till den lÄga kÀnnedomen hos allmÀnheten Àr, enligt rapporten, en bristande mediebevakning av kriserna.

Denna uppsats redogör för hur standardsystem utvecklas i utvalda,undersökta miljöer. Syftet med denna uppsats Àr att delge kunskap omutveckling av standardsystem samt att identifiera och belysa de steg somutvecklingsprocessen innefattar. Studien Àr genomförd pÄ tvÄ fallföretagsom tillverkar standardsystem och har anvÀnt kvalitativa intervjuer föratt fÄnga kunskapen om standardsystemsutveckling.Resultatet av studien Àr en utvecklingsmodell som beskriver hurutvecklingen av standardsystem gÄr till och vilka faser den innehar samthur de avviker frÄn konventionella livscykelmodeller. Det beskrivs Àvenmer ingÄende vilka faser som ingÄr i den identifieradeutvecklingsmodellen, Förstudie, Planering, Utveckling, Test,Implementering och support. Hur de fungerar och vilken betydelse dehar för standardsystemet..

Denna studie syftar till att undersöka vilka tankar och erfarenheter som finns hos fem yrkeskategorier kring sambandet mellan barns sprÄkutveckling 0-6 Är, sprÄklig medvetenhet, kommande lÀs- och skrivutveckling, sprÄkbefrÀmjande metoder samt synen pÄ specialpedagogens roll. Undersökningen genomförs med hjÀlp av litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer med Ätta respondenter, som arbetar med eller kring barn i förskoleÄlder. DÄ barns sprÄkutveckling ligger till grund för uppsatsens övriga avsnitt har vi valt att redogöra för densamma. Under studien framkom en samstÀmmighet mellan tidigare forskning och vÄra resultat vad det gÀller den sprÄkliga medvetenhetens betydelse för en god lÀs- och skrivutveckling. Dock rÄder oenighet om vad sprÄklig medvetenhet Àr.

Redan tidigt dÄ jag besökte North Kingdom kom det upp förslag pÄ studier som skulle kunna vara av intresse. Flera förslag fick man stryka direkt dÄ de var mer programmeringsinriktade. Men det som fastna var förslaget att göra en teaser trailer. Tillsammans med Tomas Hillergren tog vi pÄ oss den uppgiften, att skapa en teaser trailer till en fiktiv film eller ett spel. DÄ vi hade fria hÀnder (det var inte kommersiellt) valde vi ett science fiction tema, inspirerat av The King In Yellow, en samling noveller av Robert W.

Bakgrunden till denna studie och det problem vi velat belysa grundade sig i tankar kring hurlite utrymme manlig homosexualitet har inom idrotten, och hur bilden och normen av denhomosexuelle idrottsmannen kan konstrueras i en manlig idrottsmiljö. Syftet med dennastudie var att undersöka hur ett manligt idrottslag talar om könsnormer och sexualitet, samthur de genom sprÄket konstruerar manlig homosexualitet. UtifrÄn en socialkonstruktivistiskoch queerteoretisk ansats genomfördes studien pÄ ett manligt seniorhandbollslag, med hjÀlpav tvÄ fokusgruppsintervjuer. Resultaten bearbetades dÀrefter genom en diskursanalys. Istudien framkommer att spelarna uttrycker en acceptans vad gÀller manlig homosexualitet,men att de samtidigt upplever det som nÄgot avvikande inom idrotten.

Det som inspirerat oss till detta examensarbete har sin grund i vÄrt dagliga arbete i förskolan, dÀr vi kommer i kontakt med förÀldrar. LÀroplanen Àr ett styrdokument för förskolan. Syftet med vÄrt examensarbete har varit att ta reda pÄ hur förÀldrar och pedagoger talar om Förskolans lÀroplan (Lpfö98). Vi har Àven valt att undersöka vilken funktion LÀroplanen har för förÀldrar och pedagoger, samt vilka förestÀllningar pedagoger har om förÀldrarnas medvetenhet om den. FrÄgestÀllningar vi har utgÄtt ifrÄn Àr: Vilken funktion har LÀroplanen för förskolan för förÀldrar och pedagoger? Vilka förestÀllningar har pedagoger om förÀldrarnas medvetenhet om LÀroplanen för förskolan? Vilka förestÀllningar om LÀroplanen för förskolan ger pedagoger uttryck för? Metoden vi anvÀnt oss av Àr kvalitativa intervjuer.

The Sweden democrats are a political party that has had a time of success duringthe last year. However many people believe them to be a racist party, in contrastto how they view themselves and their political message. How is it possible thatthe views of the same party differ to this extent, it seems to be a large ambiguityin their message. Rhetoric is a tool that everybody uses in some way or anotherand can be crucial to how a political party is perceived by people. Can thereforethe use of rhetoric be a factor that has contributed to the different perception of theparty and if so, in which way?With the help of theories such as semiotics, classical rhetoric and antiestablishmentstrategy, different texts, such as motions, and pictures published bythe Sweden democrats can be analyzed to find ways they use rhetoric.In the analysis it was obvious that they used rhetoric, even though therhetorical quality differed between the leading persons in the party and the peoplewho represented the Sweden democrats in the local government.