Uppsatsen Àr en diskursanalys och retorisk analys av genren veckotidningsledare. Den undersöker hur veckotidningsledarna svarar mot de kontextuella kraven att marknadsföra tidningen, att underhÄlla lÀsaren och att liera sig med lÀsaren. Det undersökta materialet utgörs av ledarsidor frÄn tidningarna Veckorevyn, Amelia, M-magasin och Slitz. Uppsatsen visar hur ledarsidorna prÀglas nÀrhetsskapande strategier som konversationalisering, humor och bekrÀftande av likheter..

Syftet med arbetet var att analysera pÄ vilket sÀtt företag kommunicerar gentemot bloggare i marknadsföringssyfte, i de fall dÀr kommunikationen misslyckats eller uppfattats som negativ av bloggarna. Genom att med hjÀlp av metoder för brukstextanalys titta pÄ retoriken och argumentationen i Ätta mail som skickats frÄn företag till bloggare, drogs slutsatsen att mÄnga av mailen saknade tyngd, bÄde retoriskt och argumentatoriskt. MÄnga av mailen saknade tematisk koppling till den adresserade bloggens nisch och i vissa fall stred Àven meddelandet mot marknadsföringslagen.Fyra bloggare har varit med och bidragit med material, och dessa har Àven fÄtt fylla i ett frÄgeformulÀr, för att ge sin subjektiva Äsikt kring mailen de mottagit. BloggbyrÄn, en PR-byrÄ specialiserad pÄ kommunikation företag och bloggare emellan, utgör ocksÄ en del av arbetet i form av en intervju med byrÄns VD (Mats Lindborg), som berÀttar om BloggbyrÄns arbetssÀtt och hur de anser att kommunikationen bör se ut nÀr företag ska kontakta och samarbeta med bloggare i ett marknadsföringssyfte..

Det hÀr arbetet redogör för hur jag gÄr tillvÀga för att skapa ett koncept med informationstexter om styrketrÀning. Texterna informerar om hur vanliga friviktsövningar ska utföras pÄ ett korrekt sÀtt och placeras direkt i gymlokalen. Som fall anvÀnds gymmet Parsa Power i Uppsala. Uppdragsgivarna dÀr Àr Omid Parsa, grundare, och Ulrica Lindkvist, delÀgare. För att ta fram konceptet undersöktes bland annat vad som fÄngar mÄlgruppens uppmÀrksamhet i en miljö med mÄnga distraktioner och vilket tilltal som bör anvÀndas.

Den 18 april 2012 anklagas mobiloperatören TeliaSonera av Uppdrag granskning för att samarbeta med diktaturer i Centralasien. Ambitionen med denna uppsats har varit att göra en retorisk analys av det försvar som TeliaSonera framstÀllt i anslutning till anklagelserna. Jag har tagit avstamp i den klassiska retorikens teorier kring statuslÀra, den retoriska situationen samt kring ethosbegreppet och kombinerat dessa med apologiateorier för att studera anklagelse och försvar. Med hermeneutikens tolkningsmetod som grund har en nÀrlÀsning gjorts av; Uppdrag gransknings reportage, en inspelad tv-intervju med TeliaSoneras kommunikationsdirektör samt ett pressmeddelande pÄ företagets hemsida. Resultatet visar hur Uppdrag granskning har anklagat, hur TeliaSonera har försvarat sig och en diskussion har först kring huruvida företaget uppfyller de etiska krav litteraturen stÀller pÄ en apologia.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka KRAV-mÀrkets positionering samt att uppnÄ en ökad teoretisk förstÄelse kring positionering av certifieringsmÀrken generellt. Samtidigt utvÀrderar uppsatsen hur pass vÀl den konventionella varumÀrkesteorin, rörande begreppet positionering, passar för ett certifieringsmÀrke av KRAV:s slag. Resultat: KRAV-mÀrket har övervÀgande positionerats kring en rad miljöanknutna budskap vilket medfört att mÀrket har en otydlig och mindre attraktionskraftig image. Ett förslag pÄ ett nytt och tydligt budskap som förmedlar mervÀrde till en bredare mÄlgrupp presenteras och varumÀrkesteorins applicerbarhet pÄ ekologiska certifieringsmÀrken bekrÀftas..

Offentlig skulptur Àr en viktig del av ett samhÀlles/en stads offentliga miljö. Tillsammans med arkitekturen blir det samhÀllet/stadens ansikte. 1960-talet var en brytningstid, konstdebatten tog fart i Sverige en ny generation konstnÀrer var pÄ vÀg. De var grÀnsöverskridande bÄde i frÄga om uttrycksmedel och tekniker. Konsten fick en ny funktion, den skulle förmedla ett budskap den skulle ta stÀllning i samhÀllsdebatten.

?Det finns idag dubbelt sÄ mÄnga konstnÀrer Àn tidigare? , vilket enligt Dan Wolgers sÀkerligen har pÄverkat den mer liberala synen pÄ företagande och marknadskommunikation bland den yngre generationen konstnÀrer. Att det Àr ett annat klimat Àn tidigare Àr de flesta överens om och frÄgan Àr hur detta klimat har skapat möjligheter eller hinder för konstnÀren att verka i företagsvÀrlden. Uppsatsens fokus ligger pÄ konstnÀrens förmÄga att kommunicera, vilket Àven har visat sig vara den starkaste lÀnken mellan konstnÀr och företagare.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats med intervjuer av bl.a. konstnÀrerna Ernst Billgren och Dan Wolgers för att undersöka hur deras vÀrderingar och erfarenheter överensstÀmmer med det teoretiska fÀltet inom marknadskommunikation och konst.Vi har kunnat utlÀsa ett visst motstÄnd mot dessa företagsekonomiska intressen och det tydliga glappet mellan konst och marknadsföring gör att det uppstÄr ett hinder för konstnÀrer som vill anvÀnda sig av marknadskommunikation.

Det sĂ€gs att infanteriet vinner striden men artilleriet vinner kriget trots det har svenska armĂ©n kanske ett utav vĂ€rldens svagaste bataljonsunderstöd i sina slagkraftigaste bataljoner. Även om riksrevisionen konstaterat att granatkastare m/41 Ă€r förĂ„ldrad, icke effektiv och personalkrĂ€vande finns den fortfarande kvar i tjĂ€nst i Försvarsmakten.I arbetet kommer det genomföras en kvalitativ komparativ studie av granatkastare m/41, 2s4 och M224 utifrĂ„n de grundlĂ€ggande förmĂ„gorna.Undersökningen fann att granatkastare m/41 i vissa avseenden visar vissa tecken pĂ„ att vara omodern och relativt personalkrĂ€vande i jĂ€mförelse med 2s4 och M224. Undersökningen visar dĂ€remot Ă€ven att m/41 har en hög total effekt och full god kapacitet till verkan. .

This paper aimed to investigate how Swedish politicians use social media Twitter and Instagram and if there was evidence to discern of personal branding and identity creation. Main method used was the observation of four politicians? shared content on Twitter and Instagram. In order to strengthen the results of the study, interviews were also made on the same politicians, of which two responded. The study showed, among other results that Twitter is used more for political aspects and Instagram to show personality and lifestyle.

The metaphor has been among us since a very long time, but despite over 1.000 years of reflection it is still uncertain how one should understand the concept. There are few, if any, doubts how to understand the definition of metaphor, but is it possible to find a real distinction between the metaphorical and the non-metaphorical? In this essay I seek an answer to when a metaphor is a metaphor or when it is instead a generally accepted concept of how something actually is. I will use previous research on the topic from Aristotle, Friedrich Nietzsche, Paul Ricoeur and George Lakoff and Mark Johnson. These persons have given me a wide perspective and approach to the metaphor ? and when a word should be considered as a metaphor or not.

ABSTRACT System development has become more and more concentrated on development for the Web and this has resulted in larger target groups. It will most surely continue to be so considering that the Web will be the infrastructure of business and services in the future. A big target group involves that the owner of a system can earn a lot of money from the paying users, but that assumes that the system can meet user needs. If a system on the Web does not satisfy the user?s demands then they will use the competitor?s system instead because it is only a mouse-click away.

Den djupstudie som projektgruppen genomfört visar pÄ tydliga generaliserbara grundlÀggande lÀrdomar om kopplingarna mellan den lilla och den stora organisationen. Initialt döljs de principiella likheterna mellan projektarbetet och företaget av de betydande skalskillnader och verksamhetsskillnader som föreligger. Gruppen kunde dock vinna insikt i dessa likheter över tid i arbetet. De likheter som identifierades tycks kunna kategoriseras i fem framgÄngsfaktorer, alla gemensamma för den lilla och den stora organisationen. FramgÄngsfaktorerna kan delas in i externa respektive interna faktorer.

I denna studie har vi valt att behandla tvÄ frÄgestÀllningar som genomsyrar hela vÄrstudie. Syftet med denna studie Àr att se hur pedagogerna ute i förskola och skolareder ut konflikter mellan barn och om de gÄr efter nÄgon specifikkonflikthanteringsmodell. Vi har valt att anvÀnda oss av intervjuer med hjÀlp avbandinspelning. Vi har tagit fram de viktigaste punkterna i dekonflikthanteringsmodeller som vi beskriver i vÄr studie samt pedagogernasviktigaste roll i en konflikt. Resultatet bevisar att mÄnga pedagoger inte följer enspecifik konflikthanteringsmodell utan handlar efter sunt förnuft.

Uppsatsen studerar de fotografiska bilder fo?resta?llande Alliansen och de Ro?dgro?na, samt dess enskilda partiledare, som fra?n 2010-08-19 till 2010-09-19 publicerades i Go?teborgs-Posten samt Hallandsposten. Syftet a?r att klassificera varje enskild bild som gynnande, missgynnande eller neutral.Teorin utga?r ifra?n klassisk kommunikationsteori. Vidare diskuteras bildens betydelse, verklighetsgestaltning samt medias demokratiska uppdrag, semiotik, retorik och ansiktsuttryck.Metoden a?r en kvantitativ och kvalitativ inneha?llsanalys.

I grÀnslandet mellan notbild och ljudande musik, mellan dirigent, musiker och Ähörare finns nÄgot som inte gÄr att sa?tta ord pÄ. Det sker en ordlös kommunikation och ett eller flera budskap förmedlas. Ett nyskrivet verk. Egentligen skulle den första frÄgan vara 'varför?'.