Arbetare har under mÄnga Ärtionden kÀmpat för sin föreningsrÀtt och nÀr proletarismen till slut mynnar ut i kapitalism Àr organisering nödvÀndig. Mitt arbete Àr dÀrför vigt Ät de arbetare, i synnerhet fabriksarbetare som under 1800 talets slut kÀmpat för rÀtten till facklig organisation. Uppsatsens syfte Àr att försöka ge en historisk inblick i den svenska fackföreningens nödvÀndiga kamp mot kapitalismen. Tanken Àr att med hjÀlp av lokala strejker lokalisera ideologiska samt materialistiska utgÄngspunkter, strejkmönster samt maktrelationer. Mina huvudfrÄgor kommer vara av denna karaktÀr och inrikta sig pÄ Mackmyra strejken 1906 och Marmaverkenkonflikten 1929-31.

I det hÀr arbetet argumenterar jag för en landskapsarkitektur med ett konstnÀrligt innehÄll. Argumentationen bygger pÄ frÄgorna; varför Àr det viktigt med konst, och varför bör landskapsarkitekter arbeta med konstnÀrliga vÀrden? I arbetet kommer jag Àven att presentera konstnÀrliga utgÄngspunkter som Àr relevanta för en landskapsarkitekt att arbeta utifrÄn i skapandet av en mer meningsfull och konstnÀrlig landskapsarkitektur..

En Äterkommande debatt i pressen Àr huruvida gatukonst/spontankonst, sÄsom graffiti, Àr en konstform som bidrar till stadsrummet eller Àr klotter och ska behandlas som ett olaga tillbud pÄ stadsrummet. Debatten behandlar ofta graffiti och strÀcker sig alltifrÄn tillÄtande av lagliga vÀggar för graffitikonstnÀrer till en uppfattning att graffitiutövare Àr grovt kriminella och att en nolltolerans ska hÄllas gentemot graffiti. De olika partipolitiska organisationerna förhÄller sig olika till frÄgan, och det gör ocksÄ debattörerna pÄ vÄra stora svenska dagstidningar; Äsikterna gÄr isÀr. Jag finner denna schism intressant och vill i detta arbete djupare undersöka de olika Äsikterna och bakgrunden till dessa. Genom att titta pÄ olika infallsvinklar frÄn olika ÀmnesomrÄden sÄsom arkitektur, sociologi, kulturgeografi, dagspress med flera vill jag fÄ fram en mer sammansatt bild Àn den som ibland upplevs i mediedebatten.

Reklam försöker fÄnga intresset hos likgiltiga och stressade mottagare. Den försöker fÄ oss att stanna till, men vill Àven bli ihÄgkommen efter att vi har lÀmnat den. I den hÀr c-uppsatsen Are you smart enough to be stupid? Àr syftet att fÄ ökad förstÄelse för hur Diesels - ett modeföretags - image framstÀlls i dessa annonser. Vi besvarar frÄgor om vilket budskap annonserna förmedlar till dess mottagare och hur orden smart och stupid tolkas.

Uppsatsens titel: ?Att sÀtta sig pÄ kartan? - En studie om konsten att attrahera ekonomistudenter Seminariedatum: 2007-06-04 Kurs: FEK 591 Magisteruppsats, Företagsekonomi, 10 poÀng Författare: Maria Arfwidsson, Katarina Gabrielsson, Sophie Laurell Handledare: Tony Huzzard Nyckelord: Attraktion, Image, Employer branding, SjÀlvförtroende, Imageförtroende Syfte: Syftet med denna studie Àr att utveckla en större förstÄelse till varför de valda fallföretaget i dagslÀget inte ses som en attraktiv arbetsgivare för nyutexaminerade ekonomer. Metod: Studien Àr en fallstudie med en kvalitativ induktiv ansats. Studiens empiri har huvudsakligen samlats in genom kvalitativa intervjuer, semistrukturerade intervjuer och fokusgruppdiskussioner. Teoretiska perspektiv: Studien bygger pÄ litteratur om image, identitet, employer branding samt teorier kring generation Y.

PĂ„ vilket sĂ€tt kan konst var ett sĂ€tt att locka mĂ€nniskor till att besöka naturen? Kring denna frĂ„ga, sett ur ett landskapsarkitektperspektiv, kretsar det hĂ€r examensarbetet. Uppsatsen inleds med en litteraturstudie dĂ€r avsikten Ă€r att fĂ„ en djupare förstĂ„else om begrepp sĂ„som landskapsarkitektur, konst, natur och Land Art. Även vĂ„rt behov av naturen och teorier om att fĂ„nga platsens sjĂ€l behandlas. HĂ€rpĂ„ följer intervjuer med personer som genom sin yrkesroll och erfarenheter Ă€r kopplade till mötet mellan konst och natur.

I min examensuppsats behandlar jag det konstrum, dÀr konstteoretiker och konstutövande blandas med lekmÀn. För ett nyanserat konstbegrepp behövs en genusmedveten och breddad syn pÄ sÄvÀl konsthistorien som samtidskonsten . Min frÄgestÀllning Àr: Hur hanterar och hur kan skolan hantera konsthistorien och konstbegreppet pÄ ett utvidgat och genusmedvetet sÀtt? Jag Àr nyfiken pÄ hur elever och lÀrare nÀrmar sig konstfÀltet och hur de upplever konsten och konstbegreppet i stort. Hur pass integrerad Àr teorin och praktiken och hur vÀl appliceras genusbegreppet pÄ undervisningen.

Sammanfattning Syftet med examensarbetet Àr att undersöka och ta reda pÄ vad studenten med ekonomexamen 180 hp som basutbildning samt som har en lÀrarexamen 90 hp i pedagogik, arbetar med idag? Examensarbetet kommer i stort belysa frÄgestÀllningar om lÀrarens bakgrund och arbetslivserfarenheter, tidigare ekonomisk utbildning och lÀrarutbildningen pÄ Malmö Högskola samt vad den utexaminerade lÀraren arbetade med efter sin lÀrarexamen. Studien Àr en kvantitativ webbundersökning som Àr uppdelad i tre grupper: Den första gruppen riktar in sig pÄ de lÀrare som fortfarande Àr lÀrare, den andra gruppen de som varit lÀrare men inte Àr det lÀngre och den tredje gruppen Àr de som aldrig arbetat som lÀrare. Sammantaget kan vi konstatera i undersökningen, att det Àr jÀmnt fördelat mellan könen och det verkar vara ett vÀl övervÀgt beslut att bli lÀrare, snarare Àn ett impulsbeslut. Tiden mellan ekonomexamen och lÀrarexamen Àr i genomsnitt drygt 10 Är och har ett spann mellan 2 och 28 Är. De övervÀgande skÀlen till att gÄ lÀrarutbildningen Àr att fÄ en lÀrarbehörighet och det genuina intresset av att undervisa.

Denna studie Àr en brukstextanalys av tre samtida historielÀroböcker för gymnasieelever. Studien Àmnar att redogöra för hur kvinnan beskrivs i lÀroböcker för historia och vad det i sin tur har för betydelse för historia som obligatoriskt Àmne pÄ gymnasiet. Studien utgÄr frÄn ett genusperspektiv och för ett resonemang kring hur kvinnohistoria presenteras i de olika lÀroböckerna och hur genusperspektivet anvÀnds för att förklara historia. I studien presenteras begreppet (be)skrivning som redogör sÀrskiljandet pÄ mannens och kvinnans historieskrivning i lÀroböckerna och visar pÄ vilken inverkan denna (be)skrivning kan ha för förstÄelse av historieskrivningen..

VeckoRevyn Àr en av Sveriges största tidningar som har förÀndrats genom Ären. En del forskare menar att de har varit för sexiga och att de har utnÀmnt sig sjÀlva till unga kvinnors lÀromÀstare. Ett omslag Àr en tidnings ansikte utÄt och ska bÄde sÀlja lösnummer och berÀtta om innehÄllet. I november 2011 blev VeckoRevyn en mÄnadstidning och genomgick en del förÀndringar. Hur kan VeckoRevyn uppfattas idag utifrÄn sina omslag? Den hÀr uppsatsen undersöker tre omslag av "nya" VeckoRevyn ur ett feministiskt perspektiv..

Kompetensutveckling Àr en verksamhet som fÄr allt större betydelse för organisationer. En av de viktigaste delarna av ett kompetensförsörjande arbete Àr att utvÀrdera effekten av en kompetensutveckling. Hur dessa ef-fekter skall utvÀrderas Àr ett eftersatt omrÄde sÄvÀl teoretiskt som praktiskt och forskning om Àmnet Àr nÀstintill obefintlig. Denna studie genomfördes i samarbete med Stora Enso Skoghalls Bruk i syfte att finna varför detta arbete Àr sÄ svÄrgenomtrÀngligt samt att utveckla övergripande riktlinjer att anvÀnda som hjÀlpverktyg för organisationen i dess arbete med att effektutvÀrdera kompetensutveckling..

Satsningar pÄ kulturindustrier blir alltmer avgörande för den levande, attraktiva och konkurrenskraftiga kommunen och syftet med vÄr uppsats Àr att belysa och lyfta fram den betydelsefulla roll som kulturfenomenet kan utgöra ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv. SÄledes blir det av intresse att studera den problematik som det kulturindustriella nÀtverket, med ideella, privata och offentliga aktörer i samverkan, tvingas bemöta och hantera för att kunna utveckla kulturlivet i kommunen..

Meningen med denna uppsats Àr att genom en jÀmförande analys utforska vad dessa tvÄ verk frÄn början av 1980-talet sÀger om samtiden i frÄga om politiska och feministiska aspekter. Uppsatsen börjar med beskrivningar och analyser av verkan var för sig dÀr det konstateras att Kristina Abelli Elander kritiserar köns- och familjeroller medan Erla Thorarinsdottir tar upp kampen för fred och kÀrleken till sitt hemland. DÀrefter följer en jÀmförande analys dÀr det bland annat tas upp likheter och skillnader mellan verkan i frÄga om tillvÀgagÄngssÀtt samt jÀmför detta med hur man kan ha gÄtt till vÀga bara ett decennium tidigare..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur Systembolagetkommunikativt försöker lösa problemet att sÀnda dubbla budskap,att sÀlja alkoholprodukter och samtidigt föresprÄka ett merhÀlsosamt förhÄllningssÀtt till alkohol. Uppsatsen har ocksÄ föravsikt att studera om det Àr trovÀrdigt att samma avsÀndare sÀndertvÄ budskap som Àr motsÀgande. Vi har valt att studeraSystembolagets kampanjfilm, Va som folk, som ett exempel pÄ hurde kommunicerar externt och ta reda pÄ vilka retoriska verktygsom anvÀnds för att pÄverka kunderna att konsumera alkohol pÄ ettmer hÀlsosamt sÀtt..

Med hjÀlp av diskursanalys och en konstruktivistisk syn pÄ identitet analyserar vi Bushadministrationens uttalanden efter 9/11. VÄr utgÄngspunkt Àr att identitet Àr förÀnderlig och att den politiska diskursen skapar den nationella identiteten. Av vÄr analys framgÄr det tydligt att de amerikanska vÀrdena och myterna lyfts fram i diskursen, samtidigt som en onyanserad beskrivning av fienden hjÀlper till att stÀrka den amerikanska identiteten. VÀrlden mÄlas upp som antingen svart eller vit, och det Àr USA:s, frihetens frÀmsta boning pÄ jorden, uppgift att försvara allt som Àr gott i vÀrlden.Diskursanalysen tillför en viktig aspekt till analysen - maktfrÄgan. Makten ligger framförallt i att denna diskurs totalt dominerar och dÀrför försvÄrar alternativa tolkningar av vÀrlden.