DÄ alltfler företag i dag internationaliseras tack vare öppnare grÀnser mellan lÀnder och en friare marknad för kapital och arbetskraft, ökar Àven betydelsen av kunskaper inom interkulturell kommunikation. Med denna uppsats avser vi att undersöka hur kulturella skillnader kommer till uttryck vid möten inom och mellan organisationer. Fokus för undersökningen har varit Spanien-Sverige dÄ handelsrelationerna mellan dessa lÀnder aldrig varit mer omfattande. Detta samarbete har underlÀttats av medlemskapet i EU vilket förenklar handel och investeringar.Studien Àr kvalitativ och data har insamlats via direktintervjuer. De teorier som ligger till grund för analysen Àr kopplade till interkulturell kommunikation samt nationella kulturers inverkan pÄ mÀnniskors beteende.

Ethos har inom retoriken alltid haft en stark aristotelisk prÀgel, ett arv sprunget ur hur talares karaktÀr framhölls i rÀttegÄngar i antikens Grekland. Eftersom retorikens uttryck och anvÀndningsomrÄden har utvecklats enormt sedan dess, inte minst inom den politiska retoriken, finns en risk att vi idag begrÀnsas av den uppfattning av ethos bestÄndsdelar som lever kvar efter Aristoteles. Genom att enbart se till vad som kan ses som god moral, sunt förnuft och vÀlvilja hos talaren kan vi missa viktiga kontextuella faktorer som talaren kan anvÀnda sig av i sitt ethosbyggande, speciellt inom politisk retorik: exempelvis det Àmbete som personen besitter, de regler och normer som omger situationen eller partiets vÀrderingar och traditioner. Alla dessa Àr faktorer som en politiker ofta anvÀnder sig av för att inge förtroende för sig sjÀlv som politiker idag, vilka en aristotelisk ethosanalys inte ger utrymme för. I denna uppsats prövas, med den teoretiska inspirationen frÄn Kenneth Burkes ?terministic screens?, sociologen Max Webers tre legitimitetstyper pÄ begreppet ethos, vilka sedan appliceras pÄ den socialdemokratiska retoriken, i hopp om att kunna bidra till utvecklingen av ethosbegreppet.

Uppsatsen behandlar vÄrdföretaget Carema Cares tvÄ bloggar som skapades i och med krisen som uppstod kring företaget Är 2011. Detta görs genom en granskning av argumentationen Carema Care för pÄ bloggarna utifrÄn kriskommunikationsstrategier och retoriska strategier..

Författare: Kim Jakobsson och Marcus Bjerhage           Handledare: Olle Duhlin              Examinator: Lars Lindkvist         Titel: Konsten att frÀmja kreativitet ? En studie om ledarskap för kreativitet pÄ olika hierarkiska nivÄer                Bakgrund: Kreativitet har kommit att bli allt viktigare för företag och ledarskapet Àr ett mycket viktigt verktyg för att frÀmja kreativiteten i organisationer. Det finns ett antal studier som tar upp olika omrÄden inom ledarskap för kreativitet. Det saknas dock teorier som visar hur dessa omrÄden skiljer sig Ät beroende pÄ vilken hierarkisk nivÄ ledarskapet utförs pÄ.                 Syfte: VÄr ambition med uppsatsen Àr att beskriva hur ledarskapet pÄ olika nivÄer inom företag pÄverkar kreativiteten hos de anstÀllda. Detta gör vi för att kunna förstÄ eventuella skillnader och för att skapa ett sammanhang mellan olika omrÄden inom ledarskap för kreativitet och vilken nivÄ ledarskapet utförs pÄ.          Metod: Vi har anvÀnt oss av en abduktiv ansats med kvalitativ inriktning.

Genom att observera ledare i videoupptagningar har ett försök gjorts att identifiera och kvantifiera kÀnnetecknande drag för kommunikativt ledarskap. NÄgra tendenser till vad som Àr kÀnnetecknande Àr ett metaforiskt och personligt sprÄk. Kommunikativa ledare anpassar sin talhastighet som gör att uppmÀrksamheten kvarstÄr hos mottagarna utan att förstÄelsen gÄr förlorad. Talhastigheten fÄr sÄledes varken vara för snabb eller för lÄngsam. Alla ledare i studien anvÀnder sig av tredje person i sina tal och de flesta anvÀnder negativa ord mer Àn positiva.

Du mÄste inte vara utbildad för att filosofera,du mÄste inte ha en Äsikt för att ifrÄgasÀtta,du mÄste ej heller tvunget vara irrationell för att tro.Men blind Àro den som underkastar sig den institutionaliseradeoch med tolkningsföretrÀde systematiserade auktoritetsom utger sig för att ha den enda sanningennÀr vi inte ens med sÀkerhet kan veta om vi existerar sÄ som vi tror att vi gör..

Uppsatsen berör den platsspecifika konstens spÀnnvidd genom en fallstudie av tvÄ verk. Det ena verket har tillkommit genom en tÀvling som arrangerats av företag, organisationer, institutioner och kommuner. Det andra verket Àr ett privatfinansierat gatukonstverk som upplÄtits utan tillstÄnd. Genom uppsatsen förs en diskussion om de bÄda verkens tillkomst och syfte samt hur de respektive stÀderna Stockholm och Söderköping förhÄllit sig till verken..

Uppgiften, den givna. BestÄr i att utforma en tillbyggnad till Nationalmuseum frÄn Är 1866 belÀgen pÄ Blasieholmen. Den tÀnkta byggnaden Àr till för att komplettera Nationalmuseums verksamheter med ett program för bÄde publika och interna funktioner. Tillbyggnadens stora uppgift Àr att förse Nationalmuseum med det logistiska. DÀr konsten mottages och packas upp för att sedan transporteras vidare in i museets utstÀllningssalar, en stor vikt lÀggs vid att konstens vÀg in i byggnaden fÄr ej korsas av publika besökare.

This paper aims to investigate the embalming process and the Balanites aegyptiaca from two pottery originated in ancient Egypt. The two objects were from Medelhavsmuseet in Stockholm. Samples were collected and analyzed with Fourier transform infrared spectrometry (FTIR) and Gas chromatography/mass spectrometry to identify which components the samples contained. The results show complex mixtures mainly consisting of resin origin from Pinaceae and the vegetable oils from the Balanites aegyptiaca..

This essay is about the principles and rules that control persuasive computer games. The term persuasive games mean computer games, video games and other similar artifacts that are produced to shape opinion. The rhetorical scholar Ian Bogost at Georgia Tech claims that this kind of games mainly get their persuasive power by using procedural rhetoric and that games as a medium gives special conditions for procedurality.  By procedural rhetoric Bogost means an argumentation that is based on rules and choices, as opposed to texts, movies and images. (Bogost 2007). Bogost describes these procedures as quite specific for games and claims that they differ qualitatively from ?ordinary? rhetorical arguments even if they just as other arguments work by establishing enthymems.

Rhetoric is a difficult discipline to define. For centuries, rhetoricians have argued and discussed the question: what is rhetoric? Over the past 20 years, Sweden has seen a new breed of companies enter the labor market - the rhetoric consultants. If the adverts are correct, these consultants will help you become a better speaker, a greater debater and a more critical and conscious listener. In other words, you can pay to become a greater rhetorician.

AbstractTitel: Konsten att fördela bistÄnd ? En kvalitativ studie om bistÄndshandlÀggare inom Àldreomsorgen och deras syn pÄ sin arbetssituationFörfattare: Emelie Andersson och Frida OlssonHandledare: Magnus RingNyckelord: BistÄndshandlÀggning, myndighetsutövning, makt, byrÄkratiStudiens syfte Àr att undersöka bistÄndshandlÀggares syn pÄ sin arbetssituation och hur de hanterar press frÄn olika aktörer i samhÀllet samtidigt som de ska följa lagen. För att nÄ uppsatsens syfte har vi utgÄtt frÄn tre teman; myndighetsutövning, lagstiftning/riktlinjer och organisationen.Metoden för studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats dÀr ett hermeneutiskt angreppssÀtt har tillÀmpats för att tolka resultatet. Vi intervjuade sju bistÄndshandlÀggare frÄn samma arbetsplats i Halmstads kommun. Syftet med intervjuerna var att gÄ pÄ djupet och fÄ en inblick i bistÄndshandlÀggarnas personliga uppfattningar och tankesÀtt och utifrÄn detta hitta och förstÄ mönster i handlÀggarnas tankeverksamhet.

Invandrarpolitik Àr ett omdiskuterat Àmne i Sverige. Alla partier som befinner sig i riksdagen eller som har varit representerade i riksdagen har Äsikter och förslag till invandrarpolitik, en vissa partier har mer eller mindre fokus pÄ det omrÄdet. Syftet med min studie Àr att undersöka om Folkpartiets invandrarpolitik har förÀndrats under tidsperioden 1990-2009. Jag anvÀnder mig av Carl Dahlströms tre dimensioner respektive Ätta typer av invandrarpolitik som teori. Mitt material utgörs av partiets partiprogram och motioner som Folkpartiet har framfört i riksdagen.

Ethos har inom retoriken alltid haft en stark aristotelisk prÀgel, ett arv sprunget ur hur talares karaktÀr framhölls i rÀttegÄngar i antikens Grekland. Eftersom retorikens uttryck och anvÀndningsomrÄden har utvecklats enormt sedan dess, inte minst inom den politiska retoriken, finns en risk att vi idag begrÀnsas av den uppfattning av ethos bestÄndsdelar som lever kvar efter Aristoteles. Genom att enbart se till vad som kan ses som god moral, sunt förnuft och vÀlvilja hos talaren kan vi missa viktiga kontextuella faktorer som talaren kan anvÀnda sig av i sitt ethosbyggande, speciellt inom politisk retorik: exempelvis det Àmbete som personen besitter, de regler och normer som omger situationen eller partiets vÀrderingar och traditioner. Alla dessa Àr faktorer som en politiker ofta anvÀnder sig av för att inge förtroende för sig sjÀlv som politiker idag, vilka en aristotelisk ethosanalys inte ger utrymme för. I denna uppsats prövas, med den teoretiska inspirationen frÄn Kenneth Burkes ?terministic screens?, sociologen Max Webers tre legitimitetstyper pÄ begreppet ethos, vilka sedan appliceras pÄ den socialdemokratiska retoriken, i hopp om att kunna bidra till utvecklingen av ethosbegreppet.

Denna uppsats, som har sin teoretiska utgÄngspunkt i teorierna kring kommunikation, politisk kommunikation, genre och retorik handlar om den politiska bloggen och dess framvÀxande genre.Den politiska bloggen, kan sÀgas, fick sitt absoluta genomslag i Sverige under valrörelsen 2006. Politiker och dess anhÀngare bloggade dagligen och fick parallellt med de traditionella medierna ett genomslag som kan karaktÀriseras i att de fick ytterligare en mediekanal att driva politisk kommunikation pÄ. VÄrt syfte med denna studie Àr att försöka förstÄ den form som den politiska kommunikationen pÄ den politiska bloggen utgör. Hur ser kommunikationen ut och finns det nÄgra specifika kÀnnetecken som kan karaktÀrisera just den politiska kommunikationen pÄ den politiska bloggen? MÄlet Àr att kunna utforska den till synes framvÀxande genren och dess bestÄndsdelar samt att se vilka retoriska drag som genomsyrar den politiska kommunikationen inom den politiska bloggen och dess sfÀr.