Bolagsstyrning är ett begrepp som på senare år hamnat på var och varannan affärsmans och affärskvinnas läppar. Bolagsstyrning handlar i grunden om läran kring intressekonflikter och dess syfte är att styra bolag på bästa sätt. Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) instiftades år 2005 och berör bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm samt NGM Equity. Koden grundas på självregleringsfenomenet, med "följ eller förklara"-principen som centralt huvudområde. Principen har emellertid visat sig inneha brister, och till följd av det har grönboken "En EU-ram för bolagsstyrning" framtagits med syfte att lagstifta bolagsstyrningen.

Bakgrund: Numera engagerar sig allt fler företag i sociala och miljömässiga frågor då det förekommer ett krav från intressenter om att företag ska ta sådant ansvar. Fler företag involverar verksamheten i aktiviteter som berör Corporate social responsibility (CSR), för att tillfredsställa externa intressenter och uppnå en fördelaktigare position hos verksamhetens intressentgrupper.Problemdiskussion: Det förekommer en uppfattning om att företag enbart involverar verksamheten i frågor kring CSR i syfte att endast främja den egna verksamheten. Forskare menar att CSR aktiviteter inom ett företag kan ha en god inverkan på varumärket medan en del anser att effekten av dessa inte är uppenbara och tydliga.Frågeställning: Hur inkorporerat är CSR i Coops affärsidé och hur implementeras dessa hållbarhetsstrategier på butiksnivå?Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ett företag i Sverige arbetar med Corporate Social Responsibility (CSR). Vidare är syftet att undersöka hur företagets strategier inom CSR stärkt varumärket samt hur har resultatet av deras hållbarhetsstrategier gjort detta.Metod: Denna uppsats har utgått ifrån en kvalitativ ansats för att undersöka företaget Coop, där tillvägagångssättet delvis varit intervjuer med konsumenter och butikschefer samt företagets hållbarhetschef.

I uppsatsen beskrivs riskkapitalisters investeringskriterier och om de skulle tillämpas på lantbruksnäringen. Bakgrunden till arbetet är att belåningsgraden i den svenska lantbruksnäringen har ökat kraftigt de senaste åren. Utvecklingen har lett till att finansiering av lantbruksföretag blivit en allt viktigare strategisk fråga. Ett sätt för lantbruksföretag att finansiera sig kan i framtiden vara via riskkapital. Det eftersom riskkapital historiskt sett har bidragit med både kapital och kompetens till svenska företag.

Background: The Swedish fashion industry grows steadily, today it?s populated by many small and medium sized companies. Due to the big clothing chains dominant position small businesses risks to be ousted out of the fashion industry.Smaller companies may find it difficult to reach out to the customer by traditional advertising because their budgets are often smaller. It is therefore important for smaller companies to create loyal customers. If the smaller sized businesses in the fashion industry do not follow the rapid developments in society and focus on building strong brands and relationships, they will have problems with surviving in the long run.Problem definition: Which communicative factors are important in the choice of brand strategy to create a long-term survival for small and medium-sized companies in the fashion industry?Purpose: The purpose of the essay is to analyse and evaluate the brand as a communications tool for building a brand image.Method: The data which is being used in the essay is collected from interviews with companies and survey of each company's existing and potential customers.Theoretical perspective: Relationship Marketing Perspective and Transaction Marketing PerspectiveTheories: Brand Strategies, Total Communication, Brand Equity, Involvement Theory, Service Value Profit Chain.Empiric: The empirical data is primary data gathered from interviews with a representative for each company and from the questionnaires distributed to the customers of each company.Analysis: The analysis is an interpretation of the empirical material collected from interviews with each company and customers survey.

The grain market is facing substantial changes. Tradionally, cereal has been a supply-led market i.e. supply conditions have had a major impact on price level or indirectly, through market interventions implemented through the Common Agriculture Policy (CAP). Just a few years ago, Sweden and the EU were not affected so strongly by world market prices for cereals. EU was a surplus-area and to a substantial degree a local market.

Titel: Celebrity endorsement a?r va?l ingen sport ? En studie om hur sportmodevaruma?rkenanva?nder celebriteter i varuma?rkesbyggande syfteFo?rfattare: Erik Hagberg & Niklas RadhammarHandledare: Thomas HelgessonNiva?: Kandidatuppsats, Marknadsfo?ring 15 hp, VT 2012Nyckelord: Varuma?rke, varuma?rkeskapital, celebrity endorsement, celebrity endorser, sportmodevaruma?rke, varuma?rkesbyggandeProblemformulering: Hur arbetar sportmodevaruma?rken pa? den svenska marknaden med celebriteter i sina varuma?rkesbyggande processer?Syfte: Syftet med denna uppsats a?r att med utga?ngspunkt i den teoretiska referensramen och en abduktiv fallstudie av fem varuma?rken, kartla?gga hur sportmodevaruma?rken arbetar med celebriteter i varuma?rkesbyggande a?ndama?l pa? den svenska marknaden. Vi vill a?ven analysera positiva effekter och risker vid anva?ndning av celebriteter i varuma?rkesstrategier.Metod: En kvalitativ ansats med ett abduktivt angreppssa?tt har anva?nts, da?r beslutsfattare fra?n fem varuma?rken har intervjuats inom uppsatsens a?mne. De fem fo?retagen a?r adidas, Craft, Tenson, Peak Performance samt Unihoc.

Ett antal bolagsskandaler i början av 2000-talet i exempelvis Enron och Parmalat försämrade allmänhetens förtroende för styrelser och bolagsledningar. I och med oegentligheterna i bland annat Skandia påverkades även de svenska börsbolagen negativt. I ett försök att stärka bolagens förtroende tillsatte regeringen en förtroendekommission med uppgift att se över vilka åtgärder som kunde vara lämpliga. Som ett resultat av detta togs Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) fram.Koden utgör självreglering inom det svenska näringslivet och bygger på principen följ eller förklara. Det innebär att man kan anses följa Koden som helhet trots att man avviker från enstaka regler i den, förutsatt att man förklarar varför man avviker från regeln.

Avregleringen som skedde på mitten av åttiotalet medförde att fler aktörer etablerade sig på marknaden vilket genererade en hårdare konkurrens. En branschglidning uppstod som innebar att bank och försäkring blev ett.Förändringar av de befintliga tjänsterna inom finanssektorn har resulterat i att den mänskliga faktorn i bank- och försäkringsbolagen till stor del har fallit bort och ersatts av mer automatiserade tjänster. Fler bankkontor har slagit igen portarna och de som finns kvar har fått en ny roll i samhället och fungerar idag främst som rådgivningsplatser. De tjänster som kontoren idag erbjuder är av mer komplex karaktär och får därigenom en högre betydelse för kunden. Utformningen av kontor har således visat sig bli ett allt viktigare komplement vilket bank- och försäkringsbolagen kan differentiera sig med och sända ut signaler till sina kunder, detta på en marknad som präglas av mycket hård konkurrens.

Det har blivit allt vanligare att företag inrättar belöningssystem. Anledningen till att företag väljer att använda sig av dessa system är på grund av att konkurrensen blir allt hårdare. Det är det viktigt att försöka höja medarbetarnas motivation i arbetet, få personalen att vara mer lojal och viktiga nyckelpersoner att stanna kvar. Motivationen kan ses som en process och behandlar tre begrepp. Genom att använda belöningssystem kan motivationen för att uppnå företagets mål öka.

Titel:Externa intressenters uppfattning om SMS-kreditgivares image och rykteKurspoäng:15 HPKursnivå:C-uppsats i företagsekonomiFörfattare:Fredrik Akdogan & Christian WandtHandledare:Agneta SundströmBiträdande handledare:Zahra AhmadiExaminator:Akmal HyderDatum:2013-06-Syfte:Syftet är att öka förståelsen för hur SMS-lån uppfattas av potentiella kunder och intresseorganisationer samt hur de ser på långivande företags image och rykte. Delsyftet är att förstå hur bilden av SMS-lån hos intresseorganisationer kan påverka potentiella låntagare i samband med lån.Metod:För att genomföra studien har vi samlat information från artiklar och litteratur. Vi har genomfört intervjuer med anställda på två myndigheter och en intervju med en nyhetsbyrå samt även samlat in data genom en enkätundersökning för att ta reda på hur potentiella låntagare uppfattar SMS-lån och hur de uppfattar information om lånen från intresseorganisationer.Slutsats:Studien har visat att intresseorganisationer har en stark inverkan på företagens image och rykte. Ett samarbete mellan dessa ökar deras förmåga att sprida information till potentiella SMS-låntagare vilket gör att de kan anpassa långivningen att den blir mer informativ och trovärdighet. 5Allmänheten har en mycket dålig bild av dessa företag och dessa skulle vad vi kan anta tjäna på att arbeta på ett sätt som bättre ligger i linje med vad dessa intresseorganisationer vill se.

A large number of farms within the agricultural sector will shortly be facing a point of time where the farm will be transferred to the next generation. The grantor can choose between totally 8 different strategies to transfer the farm, of which purchase, gift and a mixed form of these are the most common. During 2007 almost 10 000 transfers of agricultural estates occurred in Sweden and the expectation for the coming years is that about 15 000 estates will be transferred each year. By the time a transfer is about to materialize there are usually several stakeholders that in one way or another is trying to influence the outcome of the transfer. The choice of transfer method affects the conditions and possibilities for compensating the siblings.

I studien tas måttlistor fram för tre barnplagg med funktionsdetaljer. Plaggen graderas för att kontrollera att skillnadsintervallerna är rimliga att skicka vidare till produktion. Studien genomförs mot ett företag som uppgiften utformas tillsammans med och som bidrar med material i form av tyg, provplagg att utgå ifrån, samt handledning.Metoden för studien är huvudsakligen experimentell forskning i form av avmätning, konstruktion, gradering och sömnad. Underlag för den experimentella forskningen består av litteratur. Huvudfokus ligger på gradering då plaggen i studien omfattar ett stort storleksspann innehållande 12 storlekar vilka är 86-152 centilong.

Varumärkeskapital är det mervärde som ett varumärke ger en produkt i förhållande till om varumärket inte funnits på produkten. Konsumentbaserat varumärkeskapital innebär vidare att det är i konsumentens medvetande som varumärkeskapitalet existerar. Snabbrörliga konsumentvaror kännetecknas av att de köps ofta och att deras kontakt med konsumenten är begränsad, vidare är de ofta lätta att byta ut.Den här studien undersöker genom kvalitativa intervjuer hur företag bygger varumärkeskapital inom en marknad för snabbrörliga konsumentvaror. Åtta varumärkesansvariga på företag verksamma inom en marknad för snabbrörliga konsumentvaror har intervjuats för att få reda på deras syn på byggande av varumärkeskapital inom nämnda kontexten.Hela studien utgår i grunden från fem dimensioner av varumärkeskapital nämligen varumärkesassociationer, varumärkeskännedom, varumärkeslojalitet, upplevt värde samt andra varumärkestillgångar. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån dessa dimensioner stött av andra relevanta teorier inom ämnet, analysen har också sin grund i det valda syftet.Resultaten av denna studie påvisar hur varumärkeskapital skapas för snabbrörliga konsumentvaror inom de fem dimensionerna av varumärkeskapital.

Bakgrund: Klädbranschen har växt oerhört mycket genom tiden där bland annat de förändrande modetrenderna har skapat möjligheter för nya aktörer att ta sig in i marknaden. Med svenska globala aktörer som tagit sig in på den svenska klädbranschen tvingas de övriga företagen att utmärka sig för att överleva bland konkurrenterna. Produktutveckling räcker inte längre för en långsiktig överlevnad i klädbranschen. Företag måste numera utveckla sina varumärken. Medelstora företag är i behov av att utmärka sig i en konkurrensutsatt klädbransch för en långsiktig överlevnad då varumärket har fått en större roll för företags marknadsföring och försäljning.Problem: Vilka varumärkesstrategier är viktiga för svenska medelstora företags långsiktiga överlevnad i klädbranschen?Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera och utvärdera överensstämmelsen mellan företagets interna marknadsföring och kundens varumärkes uppfattning.   Metod: Data insamlas via intervjuer med företag och enkäter med respektive butikskunder.Teoretiskt perspektiv: Relationsmarknadsföringsperspektiv samt TransaktionsmarknadsföringsperspektivTeori: De teoretiska ansatserna som anses relevanta för uppsatsen är Varumärkesstrategier, Brand Equity, Affärsidé, Intern marknadsföring, Service Value Chain, Konsumentbeteende och Involveringsteorin.Empiri: Empirin är hämtad från intervjuerna med respective företags ledning samt en anställd och enkätsvaren från kunderna.Analys: Analysen är tolkad utifrån empirin som är hämtad från intervjuerna med företagen och enkätsvaren från kunderna.

Titel: Hur står sig de billigare substituten emot premium produkter?Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Giancarlo Mancuso & John GustafssonHandledare: Jonas KågströmDatum: 2012 ? MajSyfte: Syftet med denna uppsats är att vi vill undersöka hur de billigare substituten står sig emot premium produkter genom att ställa de emot varandra i ett blindtest föreslagits av tidigare forskning Ogenyi Ejye (1994). Vi vill veta om det finns en stor skillnad mellan de billigare varianterna och de premier produkterna enligt tidigare gjord forskning.Metod: Vi har utfört ett experiment i form av ett blindtest där vi sätter fyra olika Cola sorter emot varandra. Under genomförandet av experimentet har vi använt oss utav enkäter för att samla in data. Detsamma gäller för vår webb undersökning.Resultat & slutsats: Det vi kom fram till i vår undersökning är att varumärken påverkar oss konsumenter både positivt och negativt.