In theory, the logic behind partnerships is simple: All organisations have strengths, but no organisation has all the strength required to do everything. Triggered by global perspectives and challenged by sustainability objectives, the United Nations Conference on Environment and Development (UNCED) in Rio de Janeiro in 1992 pointed out needs for corporate responsibility. In this conference, Private-public partnership, PPP, was identified as a potential way to work towards sustainability, especially as a way to emphasize a corporate responsibility commitment. Nowadays, organizations exist to satisfy the needs and interests of all their stakeholders, such as customers, markets, shareholders, as well as secondary stakeholders such as media, NGOs, and society at large. Addressing all stakeholders and working towards a sustainable business development makes PPP a potential solution, but also a source of challenges.

I dagens samhälle kretsar shopping inte bara kring själva produkterna som säljs, utan även om hur butiksmiljön är uppbyggd. Den visuella miljön och hur produkter presenteras har stor påverkan på kunders beteende och inköp. Ljus, ljud och färger påverkar våra sinnen både positivt och negativt, vilket butiker utnyttjar på olika sätt. Syftet med detta uppsatsarbete är att beskriva vad unga kunder (18-25 år) anser ska ingå i ett attraktivt och starkt butikskoncept. Syftet är också att undersöka hur unga kunder upplever likheter respektive skillnader gällande butikskoncept för butikskedjor och produktutvecklande varumärkesleverantörer.

In theory, the logic behind partnerships is simple: All organisations have strengths, but no organisation has all the strength required to do everything. Triggered by global perspectives and challenged by sustainability objectives, the United Nations Conference on Environment and Development (UNCED) in Rio de Janeiro in 1992 pointed out needs for corporate responsibility. In this conference, Private-public partnership, PPP, was identified as a potential way to work towards sustainability, especially as a way to emphasize a corporate responsibility commitment. Nowadays, organizations exist to satisfy the needs and interests of all their stakeholders, such as customers, markets, shareholders, as well as secondary stakeholders such as media, NGOs, and society at large. Addressing all stakeholders and working towards a sustainable business development makes PPP a potential solution, but also a source of challenges.

I ett samhälle där tiden blir en allt mer avgörande faktor ökar konsumenternas efterfrågan på tidsbesparande konsumtion. E-handel erbjuder konsumenter besparandet av tid och bekvämlighet genom att det är möjligt att göra inköp, när som helst och var som helst. När företag väljer att tillämpa e-handel innebär det att de inte längre kan möta kunden öga mot öga. Vid hemparty, som är en form av direkthandel, sker försäljningen i direktkontakt med kunden. Försäljningen äger rum i kundens hem tillsammans med dennes vänner och bekanta.

Problembakgrund: Konfektionshandeln karaktäriseras av omfattande mängder information, vilket riskerar att leda till Informationsöverflöd för beslutsfattare. De potentiellt negativa konsekvenserna ligger i att de beslut som fattas görs på så undermåliga beslutsunderlag att de riskerar att underminera den strategiska styrningen. I strävan efter att fatta snabbare och bättre beslut har utvecklingen och utbredningen av Informationsteknologi(IT) skett, vilket ökat riskerna för Informationsöverflöd i och med att mängderna information som kan förmedlas till beslutsfattare kan ökas betydligt.Syfte: Syftet med studien är att ge ledande beslutsfattare inom konfektionshandeln ett kontextuellt ramverk, för variabler som påverkar informationskvalité, som ligger till grund för företagets strategiska styrning. Ramverket ämnar öka möjligheterna att på ett effektivt sätt utvärdera beslutsunderlag, vilket torde leda till bättre beslut. Vidare syftar studien till att skapa förståelse för vilka implikationer Business Intelligence har medfört för informationskvalité.

Den svenska modebranschen är en hårt konkurrensutsatt bransch och för mindre modeföretagi tillväxtfas är ett starkt varumärke och image en viktig del i att särskilja sig och sinaprodukter från mängden. I ett mindre modeföretag kan varumärkesfrågor lätt komma attbortprioriteras med främsta motivet att budgeten inte ger utrymme för den typen av satsningarsamt att kompetensen inom företaget ofta brister på just dessa punkter. Som alternativ har denexterna varumärkesprocessen presenterats som ett mer realistiskt alternativ för det mindremodeföretaget då det går ut på att låta sitt kringliggande externa nätverk i större utsträckningstyra och påverka varumärket. Detta branschnätverk kan bestå av allt från media, regering ochintresseorganisationer till mer närliggande aktörer som återförsäljare, PR-byrå ochleverantörer.Syftet med uppsatsen är att, utifrån ett varumärkesperspektiv, beskriva vilket inflytandeexterna branschaktörer har på ett mindre modeföretags tillväxt. För att exemplifiera problemethar en enkel fallstudie på det svenska modeföretaget Stylein genomförts, som med sinpositionering i det svenska medelprissegmentet och tillväxtfas befinner sig inom ramen förden problematik som beskrivs.

Den svenska klädimporten har ökat dramatiskt och vårt samhälle har förändrats till ett konsumtionssamhälle där vi shoppar efter ?köp och släng? istället för ?slit och släng?. Den ökade klädkonsumtion är ett omdiskuterat samhällsproblem och mode är en färskvara som uppdateras i en allt snabbare takt. Ett stort utbud tillsammans med de låga priser som klädmarknaden är uppbyggd av uppmuntrar till impulsköp vilket gör det allt svårare för kunden att fatta medvetna köpbeslut. I denna studie kommer vi att utgå från Armstrong och Kotlers modell av köpbeslutprocessens som är uppbyggd av fem steg som innefattar hela processen.

Konkurrensen i klädbranschen växer och blir allt intensivare. Det krävs idag mer från ett företag för att kunna skilja sig från mängden. En rad olika faktorer påverkar en konsuments beteende och attityd gentemot ett företag och en butiks val av varumärken och sortimentsutbud spelar en betydande roll för att kunna kommunicera ut ett budskap som lockar den tänkta målgruppen. Det blir allt vanligare att detaljistföretag som erbjuder etablerade varumärken integrerar bakåt och producerar egna märkesvaror. Lager 157 är ett företag som på senare tid har följt denna trend.

Textil- och konfektionsindustrin blir alltmer globaliserad och ställs inför hårdare krav då konsumenterna efterfrågar allt billigare varor i snabb förändring. Sedan flera decennier har europeiska konfektionsföretag flyttat sin tillverkning till länder med lägre arbetskostnader för att uppfylla kraven om låga priser som europiska tillverkare har svårt att uppfylla. En stor del har flyttats till Kina men även till andra länder i Asien. Nu håller marknadsförhållandena på att förändras igen genom tillväxt- och utvecklingsländernas starka utveckling. Förändringarna syns tydligast på Kinas marknad genom stigande priser och mindre kapacitet för europeisk produktion.

Denna uppsats behandlar service, ett fenomen som har växt sig starkare de senaste årtiondena och som har kommit att bli ett avgörande verktyg för många företag för att kunna skapa marknadsfördelar. Att ett företag förvaltar mötet dem och kunden emellan på bästa sätt är ofta en kritisk faktor för att få kunden att återvända till butiken även nästa gång. Vissa företag är mer och andra är mindre beroende av ett bra servicesystem och därför är syftet med denna uppsats att undersöka huruvida serviceförväntningarna hos två olika kundgrupper liknar eller skiljer sig från varandra. Kundgrupperna som valts ut tillhör konfektionsföretagen, H&M som är en kedja i lågprissegmentet och Acne som är ett företag i högprissegmentet. Frågeformuleringen som besvaras i uppsatsen gäller som följer: Hur skiljer sig H&M-kunden från Acne-kunden i sina förväntningar på service i butik? För att besvara frågeställningen används en kvantitativ metod en så kallad muntlig strukturerad intervju som är riktad mot de två kundgrupperna.

Den konkurrens som råder inom affärsvärlden har gjort att företag blivit tvungna att effektivisera sitt arbete. Man ser gärna att vissa steg i värdekedjan förkortas eller försvinner helt och hållet.Internet är en plats som många företag etablerat sig och bedriver e-handel på och har blivit ett komplement till detaljhandeln. Internet och e-handelns stora framgång har gjort det möjligt för företag att nå ut till fler konsumenter än tidigare. Urvalet av företag och produkter på Internet ökar och har gett konsumenten större valmöjligheter när de handlar på Internet. Internet har blivit ett bekvämligt sätt för konsumenten att handla på eftersom företagen alltid finns tillgängliga.

Den här studien behandlar fenomenet sociala medier med inriktning på att öka trafik till detaljhandelns webbaserade sidor för att skapa relationer, bygga varumärke och öka försäljning.Idag står företag inför en ny utmaning när det gäller marknadsföring. På några få år har internethandeln exploderat och med det företagens sätt att marknadsföra sig virtuellt. Sedan början av 2000-talet har en ny kanal för att sända ut marknadsföringsmässiga budskap till kunderna uppstått, de sociala medierna. Ett exempel på en av dessa är Facebook vars användarantal bara stiger år för år och i dagsläget har fler än 6 av 10 svenskar en personprofil på Facebook.Varje kanal för kommunikation har sina egenskaper och med det givna referensramar för företagen att arbeta med och skapa verktyg för. Då sociala medier fortfarande är ett ganska nytt fenomen anser vi att problematiken ligger i att många företag inte har hittat det ultimata användningssättet för kanalen.