Syftet med denna studie Àr att beskriva hur ett företag kan skapa konkurrensfördelar genom en varumÀrkesutvidgning. Studien baserar sig pÄ fallföretaget Nationalencyklopedin AB. Vi avser att identifiera intern kompetens och resurser och dÀrigenom klargöra vilka styrkor som finns i det befintliga varumÀrket och som med fördel kan byggas in i den nya produkten. Studien avser Àven att undersöka om NE AB bör anvÀnda sig av en varumÀrkesutvidgning vid lanseringen av deras nya lÀromedelsprodukt eller om de bör introducera ett nytt varumÀrke. Med hjÀlp av teoretiska och empiriska ramar undersöker vi hur NE AB kan anvÀnda sig av dess nuvarande styrkor inom varumÀrket, konkurrensstrategierna samt kÀrnkompetensen ? vid introduktionen av en ny digital lÀromedelsprodukt.

Ämnet som behandlas i denna uppsats Ă€r internationaliseringsprocesser och etableringsstrategier. FrĂ„gestĂ€llningen i vĂ„rt fall Ă€r hur internationaliseringsutvecklingen ser ut för större företag som förfogar över erfarenhet, resurser och kunskap nĂ€r de ska trĂ€da in pĂ„ nya marknader. Vi har studerat hur de valda företag har trĂ€tt in pĂ„ nya marknader, vilka typer av etableringsstrategier de har anvĂ€nt sig av, hur arbetet bedrivs idag och moderbolagets roll nĂ€r det gĂ€ller etableringsbeslut. Av de studerade företagen lĂ€ggs störst fokus pĂ„ Wasabröd AB dĂ„ ett av del syftet Ă€r att presentera förslag pĂ„ strategier vid eventuell etablering pĂ„ en ny marknad för Wasa knĂ€ckebröd. Den nya marknaden som författarna undersökt och tittat nĂ€rmare pĂ„ förutsĂ€ttningar för en Wasa etablering Ă€r den chilenska marknaden.Uppsatsens syfte Ă€r att utforska och utvĂ€rdera tre företags etableringsstrategier, ur vilket samtliga disponerar erfarenheter, resurser och kunskap.

I mÄnga organisationer Àr personalen den viktigaste tillgÄngen för att skapa vÀrden, men det speglas inte alltid i Ärsredovisningen. Det kostar företaget resurser att göra frivillig personalekonomisk redovisning och informationen i den Àr inte alltid enbart positiv. Trots det gör mÄnga företag redovisningen och vad Àr det dÄ som motiverar företagen att göra den?Syftet med uppsatsen Àr att förklara varför företag gör personalekonomisk redovisning, utöver den lagstadgade, i Ärsredovisningen.Huvudförklaringen vi fann till varför företag gör personalekonomisk redovisning Àr att skapa legitimitet och dÀrmed anpassa sig till samhÀlleliga förvÀntningar. UpprÀttandet av redovisningen kan dock till viss del förklaras av att de vill motivera de anstÀllda samt för att förse intressenter med information..

Titeln pÄ arbete Àr; Du och jag i ett socialt samspel, en vision eller verklighet?Syftet med detta arbete Àr att undersöka om individintegrerade elever Àr en del av helheten i klassen sett ur ett socialt perspektiv. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, det vill sÀga att vi har gjort en intervjuundersökning som ligger till grund för resultatet och diskussionen. Vi har anvÀnt oss av teoretikern Vygotskij samt den socialpsykologiska teorin.I resultatet har vi kommit fram till slutsatser som pekar mot att den individintegrerade eleven inte Àr en del av helheten i klassen sett ur ett socialt perspektiv. Det framkommer i resultatet att lÀrarna anser att de behöver mer resurser i sitt arbete med individintegrerade elever för att kunna frÀmja den sociala gemenskapen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka lindrigt utvecklingsstördas förÀldraförmÄga och vilka stöd- och hjÀlpinsatser samhÀllet har att erbjuda dessa förÀldrar. Den teoretiska bakgrunden redogör för begreppen handikappmedvetande och normaliseringsprincipen, samt att förÀldraskapet för lindrigt utvecklingsstörda förÀldrar kan innebÀra svÄrigheter att tillfredsstÀlla barns behov. Genom kvalitativa intervjuer med en socialsekreterare, en kurator pÄ vuxenhabiliteringen samt tvÄ socionomer pÄ en öppenvÄrdsverksamhet har undersökningen kommit fram till att lindrigt utvecklingsstörda förÀldrar pÄ olika sÀtt brister i sin förÀldraförmÄga. Detta innebÀr att det krÀvs kontinuerliga stöd- och hjÀlpinsatser frÄn samhÀllet. För att följa normaliseringsprincipen krÀvs det att samhÀllet ocksÄ stÀller upp med ekonomiska resurser..

Detta Àr ett examensarbete som handlar om Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT. Det kan ocksÄ beskrivas som en information och vÀgledning för dem som Àr intresserade av alternativa och kompletterande metoder för att ge ökat stöd och utveckling för personer med nÄgon form av funktionsnedsÀttning. Arbetet belyser Àven aspekter rörande resurser. FMT kan beskrivas som en ?musikalisk rörelseterapi? dÀr individen stÀlls i centrum och fÄr möjlighet att utveckla sina funktionella förmÄgor i sin egen takt.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka lindrigt utvecklingsstördas förÀldraförmÄga och vilka stöd- och hjÀlpinsatser samhÀllet har att erbjuda dessa förÀldrar. Den teoretiska bakgrunden redogör för begreppen handikappmedvetande och normaliseringsprincipen, samt att förÀldraskapet för lindrigt utvecklingsstörda förÀldrar kan innebÀra svÄrigheter att tillfredsstÀlla barns behov. Genom kvalitativa intervjuer med en socialsekreterare, en kurator pÄ vuxenhabiliteringen samt tvÄ socionomer pÄ en öppenvÄrdsverksamhet har undersökningen kommit fram till att lindrigt utvecklingsstörda förÀldrar pÄ olika sÀtt brister i sin förÀldraförmÄga. Detta innebÀr att det krÀvs kontinuerliga stöd- och hjÀlpinsatser frÄn samhÀllet. För att följa normaliseringsprincipen krÀvs det att samhÀllet ocksÄ stÀller upp med ekonomiska resurser..

Syftet med denna studie Àr att undersöka om förskolepedagogerna sjÀlva anser sig ha tid och resurser att uppfylla de mÄl som lÀroplanen avser. Vi vill undersöka om vÄra föraningar stÀmmer, Àr personalen i förskolorna Àr nöjda med tillvaron som den Àr idag?Vi har valt att arbeta utifrÄn enkÀtundersökningar. Vi lÀt personal pÄ tvÄ förskolor och en förskoleklass svara pÄ enkÀtfrÄgorna som handlade om just deras syn pÄ hur arbetet utifrÄn Lpfö 98 fungerar i deras verksamhet. Resultatet av dessa enkÀter blev dock inte som vi hade förutsett.

Syfte: Studien syftar till att Syftet se hur vÀl företag matchar expertisens kunskap för att arbeta hÀlsofrÀmjande, samt ge en djupare förstÄelse för den process som genererar vÀrde. Metod: Studien grundar sig i en kvalitativ forskningsmetod, dÀr det empiriska materialet har samlats in med hjÀlp av intervjuundersökningar. Författaren har haft ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt och valt att anvÀnda sig av en abduktiv forskningsansats. Slutsats: Uppsatsen handlar om matchningsprocessen mellan företag och hÀlsobranschen. Genom att titta nÀrmare pÄ detta har begreppet vÀrde hamnat i fokus och matchningsfrÄgan har blivit en frÄga om förmÄgan att anpassa resurser för att maximera vÀrdet..

Inledning och problem: Äldreomsorgen stĂ„r inför nya utmaningar. Andelen av den Ă€ldrebefolkningen ökar samtidigt som de Ă€ldre stĂ€ller högre krav pĂ„ vĂ„rden, vilket medför att Ă€mnet föruppsatsen Ă€r högst aktuellt. Inom Ă€ldreomsorgen finns det nationella styr- och uppföljningsmetoder.Genom uppföljningar frĂ„n Socialstyrelsen vet man att det finns en hel del förbĂ€ttringspotential, somexempelvis att de Ă€ldre vill kunna vara med och pĂ„verka sin vardag mer. I uppsatsen studerasTubberödshus Ă€ldreboende i Tjörns kommun, dĂ€r man delegerat ansvaret frĂ„n staten, till kommunenoch sedan Ă€nda ner till den operativa nivĂ„n i form av en intraprenad. Med fallet studeras huruvidapersonalens engagemang och kunskap kan anvĂ€ndas för att skapa styrmedel som kan förbĂ€ttrakvaliteten för de boende.Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur ett delegerat ansvar frĂ„n kommun tillverksamhetsnivĂ„ kan leda till en ökad kvalitĂ© inom Ă€ldrevĂ„rden.

Genom globaliseringen och den internationella handelns utveckling har en ökad konkurrens blivit ett faktum pÄ den Svenska marknaden. Detta innebÀr att Àven de Svenska företagen har möjlighet att verka pÄ fler marknader vilket Àven stÀller krav pÄ företagen att skapa en konkurrenskraft som kan motstÄ det ökade konkurrenstrycket. Med detta i fokus utvecklades vÄr problemstÀllning: Hur arbetar företag för att skapa konkurrensfördel pÄ marknaden? VÄrt syfte Àr att skapa en förstÄelse för hur ett företag kan arbeta för att skapa konkurrensfördel pÄ marknaden. Vi har valt att studera detta ur ett företagsperspektiv genom en fallstudie pÄ ett företag och fem djupintervjuer, dÀr vi har valt att fokusera pÄ hur de arbetar med sina interna konkurrensfördelar.

I en undersökning Drivhuset i Karlstad gjort ansÄg endast 5 procent av de tillfrÄgade ha de egenskaper och fÀrdigheter som krÀvs för att starta eget företag. Dessutom visar det sig att Sverige hade lÀgst antal startade företag under 2006 av de nordiska lÀnderna. Detta skapar en nyfikenhet om varför inte fler företag startar.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka varför vissa personer med en affÀrsidé och intention om att realisera denna ej lyckas, samt vilka faktorer som dessa personer upplever som hinder. För att fÄ de underliggande faktorer vi söker valde vi att genomföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med personer som haft en affÀrsidé men som ej realiserat denna.I uppsatsen utgÄr vi frÄn ett ramverk som anvÀnts för att undersöka entreprenöriella aktiviteter, den s.k. ?entreprenöriella processen?.

Bakgrund: Det postindustriella samhÀllet har fÄtt en ny syn pÄ arbetaren dÀr man ska vara sjÀlvgÄende mÄngkunnig och flexibel, vilket Àr helt andra krav Àn de som fanns under industrialismen. DÄ en allt större konkurrens infinner sig pÄ arbetsmarknaden, fÄr företagen Àven en möjlighet att stÀlla ibland till synes orimliga krav pÄ sina medarbetare. Att medarbetare idag ska vara flexibla har blivit ett allt större krav, oavsett vilken befattning man har. Flexibla medarbetare blir mer ÄtrÄvÀrda att behÄlla, till skillnad frÄn den som inte Àr flexibel. Den flexibla arbetaren blir mer lönsam för det företag han verkar i.

Detta arbete undersöker hur den nya zeelÀndska lÀsinlÀrningsmodellen Whole language kan se ut i praktiken pÄ en svensk skola utifrÄn lÀsinlÀrningsmaterialet Kiwi. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur materialet Àr uppbyggt, hur lÀrarna arbetar med det och vad de anser om metoden som bygger pÄ lÀsning i tre former: gemensam, vÀgledd och sjÀlvstÀndig. Min metod bestÄr av tre delar: kvalitativa intervjuer med 5 lÀrare pÄ min VFT-skola, hÀnvisningar till min fÀltdagbok som jag skrev dÀr och en mindre textgranskning av kiwimaterialet. Det viktigaste resultatet Àr att det finns bÄde lÀrare som helt har tagit metoden till sig och lÀrare som skulle vilja slippa arbeta med den. Min viktigaste slutsats Àr att Kiwi och storbok fungerar bÀst om det finns resurser för det.

I dagens snabbt förÀnderliga samhÀlle Àr coaching ett begrepp, som blir allt vanligare bÄde i individuella och organisatoriska sammanhang. Coaching Àr en kreativ process som hjÀlper individen eller organisationen att utvecklas och maximera sin potential för att nÄ önskade mÄl. Syftet med denna studie var att fÄ en förstÄelse av enskilda individers subjektiva upplevelser och erfarenheter som de anser sig ha nytta av efter en specifik kurs i Personlig Coaching. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med de tvÄ ansvariga coacherna samt fyra kursdeltagare. Materialet analyserades enligt induktiv tematisk analys.