Denna studie Àr en kvalitativ intervjustudie med ett sociokulturellt perspektiv. Syftet Àr att försöka förstÄ vilka hinder som kan föreligga och vad som kan vara orsak till att enskilda individer, inom Sfi ? svenska för invandrare, har svÄrigheter att lÀra sig lÀsa och skriva. LikasÄ att försöka se hur den svenska skolan, genom Sfi, och hur pedagoger dÀr identifierar dessa problem, dess orsaker och vad man kan göra Ät dem. Finns det kompetens, redskap och resurser att identifiera eventuella funktionshinder som orsak till lÀs- och skrivsvÄrigheter och i vilken utstrÀckning tolkar man i sÄ fall dessa orsaker som funktionshinder och/eller omstÀndighet? Resultatet visar att det Àr av yttersta vikt att det finns möjlighet att identifiera elever i behov av sÀrskilt stöd men ocksÄ att det finns resurser och redskap att ge detta stöd.

InlÀrning och utveckling kan ske pÄ mÄnga olika sÀtt. VÄr unika inlÀrningsstil handlar om det sÀtt mÀnniskan bÀst koncentrerar sig pÄ, tar till sig och bearbetar ny och svÄr information. LÀrandesituationen handlar om att ta vara pÄ barnens styrkor och se varje barns unika möjligheter. Som lÀrare bör vi dÀrför vara uppmÀrksamma och flexibla för att skapa en bra lÀrandemiljö och ett bra lÀrandeklimat för alla barn. Syftet med vÄr studie var att fÄ en fördjupad förstÄelse för begreppet inlÀrningsstilar och undersöka hur förskolelÀrare uppfattar att de arbetar för att frÀmja individualiseringen i förskolan.

Antalet asylsökande i Sverige har blivit mer omfattande vilket gör att fler nyanlÀnda försöker att etablera sig pÄ den svenska arbetsmarknaden. Individerna omfattas av en rad olika etableringsinsatser för att integreras i samhÀllet och pÄ arbetsmarknaden. Syftet med vÄr studie Àr att analysera nyanlÀndas upplevelser av ett utbildningsföretags insatser utifrÄn de nyanlÀndas enskilda upplevelser. Vi har valt att studera utbildningsföretagets betydelse för de nyanlÀnda att etableras pÄ arbetsmarknaden, samt vilka resurser och kapital de nyanlÀnda upplever att de fÄr av utbildningsföretaget. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod i vÄr studie och utfört semistrukturerade intervjuer med vÄra respondenter.

SammanfattningDet började med att vi var intresserade av vad kvalitet Àr och vad kvalitet innebÀr i fritidshemmet. Vi var Àven angelÀgna om att finna ut om kvalitet Àr en frÄga om resurser eller om pedagogen ocksÄ har en viktig roll i det sammanhanget. DÀrför blev det naturligt för oss att undersöka hur förutsÀttningarna för lÀrande ser ut i fritidsverksamheten. VÄra forskningsfrÄgor blev; Hur beskrivs en fritidspedagogs yrkesutövning? Och vad avses med kvalitet i fritidshem? För att undersöka detta valde vi att göra en textanalys som baseras pÄ Skolinspektionens granskning av kvalitet i fritidshem.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Forskning visar att tillgÄngen till rÀtt resurser, framförallt i form av kunskap och kontakter, Àr en förutsÀttning för en lyckad internationaliseringsprocess i företag. En förmedlande part, en sÄ kallad ?broker? som kopplar ihop kontakter och affÀrsnÀtverk med varandra, kan bidra till denna process. Denna uppsats studerar en handelsfrÀmjande organisation mellan Finland och Sverige som hÀr benÀmns som ?HandelsfrÀmjaren?.

Olika studier visar att animalieproduktionen, sett ur ett livscykelperspektiv, Àr en energikrÀvande verksamhet som tar stora markarealer i ansprÄk. I vÀstvÀrlden konsumeras i genomsnitt större kött- och proteinmÀngder Àn vad kroppen behöver ur nÀringssynpunkt. Syftet med studien Àr att ur ett livscykelperspektiv och för svenska förhÄllanden kvantifiera den anvÀndbara energi frÄn förnyelsebara resurser som kan ersÀtta anvÀndningen av fossila resurser, vid en minskad konsumtion av mjölk, nöt- och flÀskkött motsvarande 5 kg protein per person och Är. Detta motsvarar ca 15 % av dagens totala proteinkonsumtion i Sverige, 33 kg per person och Är, och ca 23 % av dagens konsumtion av animaliskt protein, 22 kg per person och Är. Det rekommenderade intaget av protein Àr 20 kgper person och Är.

BAKGRUND: I bakgrunden redogörs Äsikter frÄn forskning kring inlÀrning av svenska som andrasprÄk samt skolans/förskolans ansvar via styrdokument. Jag har valt att ta med olika sprÄkteorier, dÀribland Vygotskij, samt behaviorismens tankar om sprÄkinlÀrning. SYFTE: Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ vilka metoder som pedagoger ser som gynnande för elever/barn i inlÀrning av ett andrasprÄk. Samtidigt vill jag se om pedagoger anser att de har tillrÀckligt med resurser sÄ som fortbildning, ekonomi och andra hjÀlpmedel för att tillgodo se elever/barn med svenska som andrasprÄk. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om de ser textil som ett hjÀlpmedel till inlÀrningen av svenska som andrasprÄk.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Syftet med arbetet a?r att underso?ka hur byggnadsmaterial behandlas inom BREEAM, LEED, Miljo?byggnad och Svanen samt inom byggvarudatabaserna Basta, Byggvarubedo?mningen och SundaHus. Med hja?lp av systemens bedo?mningskriterier har relevant information bearbetats och sammanfattats i en diskussion samt ett grafiskt resultat.Resultatet har visat att BREEAM-SE sta?ller ho?ga krav med ba?de standardiserade livscykelanalyser, kemiskt inneha?ll, dokumentation, avfallshantering, emissioner och tillverkning. LEED sta?ller krav pa? a?tervinning, a?teranva?ndning och emissioner men na?mner inte utfasningsa?mnen eller fullsta?ndig materialdokumentation.

SAMMANFATTNINGBakgrund: En stor andel av den vuxna befolkningen lider av lÄngvarig smÀrta. Möjligheten att bli helt fri frÄn denna smÀrta Àr tyvÀrr liten. Som följd av detta skaffar sig de drabbade personerna olika strategier för att göra smÀrtan hanterbar och överkomlig i vardagslivet. Syfte: Syftet med studien var att utifrÄn bloggar beskriva copingstrategier hos personer med lÄngvarig smÀrta. Metod: En studie med kvalitativ ansats genomfördes med bloggar som datamaterial.

Denna litteraturstudie syftar till att unders?ka nollans historiska utveckling samt l?rares, l?rarstudenters och elevers f?rst?else av division med noll. Forts?ttningsvis behandlas fr?gan om matematikhistoria kan anv?ndas i undervisningen f?r att gynna elevers f?rst?else f?r noll och division med noll. Materialet utg?rs av vetenskapliga artiklar, svenska matematikl?rob?cker f?r mellan- och h?gstadiet samt den svenska l?roplanen [Lgr22]. Metoden ?r en kvalitativ litteraturstudie som innefattar historisk granskning, analys av didaktiska studier och en l?roboksunders?kning.

Titel Hur MNC: s kan skapa konkurrenskraftig tillvÀxt i mogna branscher Författare Roy Forsberg, Philip Hansson Seminariedatum 2006-01-17 Handledare Gösta Wijk NivÄ Kandidatuppsats ProblemstÀllning Vilka strategiska val Àr avgörande för lÄngsiktig tillvÀxt för ett Multi National Corporation (MNC) i en mogen bransch?Hur kan resursbaserade strategiska val skapa konkurrenskraftig tillvÀxt för ett MNC? Syfte Att visa pÄ hur MNC: s i en mogen bransch kan skapa lönsam lÄngsiktig tillvÀxt genom strategiska val utifrÄn ett mer resursbaserat perspektiv Metod Studien utgÄr frÄn en explorativ studie med en kvalitativ fallstudie med djupintervjuer som primÀr datainsamlingsmetod. Slutsatser Ett företags uppsÀttning av resurser och förmÄgor Àr alltid unik. Genom att utgÄ frÄn dessa resurser och förmÄgor vid de strategiska valen och sedan applicera dessa dÀr lönsamhetspotentialen Àr störst skapas ett finansiellt utrymme som sedermera ligger till grund för en lÄngsiktig och konkurrenskraftig tillvÀxt. Det Àr dock viktigt att resurserna klarar Barneys VRIO-test för att en sÄdan strategi skall fungera.

Bakgrund: Migranter som grupp har fler h?lsorisker ?n m?nniskor som inte migrerat. En s?mre tillg?ng till v?rd leder till en s?mre fysisk-och psykisk h?lsa f?r migranter. Tillg?ngen till v?rd p?verkas av bristande information och v?l i v?rden hindrar spr?kbarri?rer och kulturkrockar skapandet av ett partnerskap mellan patient och v?rdpersonal.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med elever som har diagnosen AD/HD, samt vilken instÀllning och uppfattning pedagogerna har kring begreppet ?en skola för alla?. Undersökningen har genomförts utifrÄn ett lÀrarperspektiv genom intervjuer med fem pedagoger pÄ tre olika skolor; tvÄ lÀrare, tvÄ specialpedagoger och en elevassistent. Under intervjuerna har bland annat diagnosens betydelse för resurser diskuterats, samt andra faktorer som diagnostisering kan innebÀra för en elev och dess omgivning. Undersökningen har dessutom gett oss en inblick i vilka anpassningar och arbetsmetoder de intervjuade pedagogerna anvÀnder sig av i sin undervisning och i sitt bemötande av elever med AD/HD, samt hur de förhÄller sig till en ?segregerande? respektive ?inkluderande? skola för alla.