Studien anvÀnder sig av en Multimodal Kritisk Diskursanalys (MCDA) för att analysera vanliga mÀnniskor i reality-TV ur ett klassperspektiv. Syftet Àr att undersöka huruvida programmet Ullared reproducerar idéer om klass och hur detta gör sig synligt genom konstruktionen av karaktÀren Morgan. Studien anvÀnder sig av ett teoretiskt ramverk bestÄende av vanlighet, klass, diskurs och skratt. I analysen undersöks utvalda sekvenser dÀr semiotiska resurser granskas för att se hur de arbetar för att konstruera Morgan. Resultatet visar pÄ att musik och videoredigering Àr tvÄ viktiga resurser i konstruktionen av Morgan, dock har allt som ses och hörs i bild en komplex samverkan med varandra som bidrar till slutkonstruktionen.

Det finns ingen enhetlig definition pÄ risk. Innebörden av risk skiljer sig Ät beroende pÄ vem man frÄgar. Risk Àr allmÀnt nÄgot som inte Àr önskvÀrt och nÄgot företagen vill undvika. Att kunna se möjligheterna med risk Àr en nyare syn pÄ omrÄdet som skiljer sig mot traditionell riskhanterings inriktning pÄ att minimera skadeverkningar. Hur mycket resurser företagen spenderar pÄ riskhanteringsfunktioner skiljer sig Ät mÀrkbart.

Uppbyggandet av ett varumÀrke Àr en process som stÀndigt pÄgÄr i ett företag. Litteraturen visar pÄ olika strategier för att bygga varumÀrken, men nÀstan uteslutande bygger forskningen pÄ stora företag. Stora företag planerar varje Är en budget för vad de skall satsa pÄ olika marknadsföringsaktiviteter, detta Àr nÄgot som mindre företag oftast inte gör dÄ de inte har samma resurser i form av pengar som stora företag. Mindre företag utgör 96,2% av alla företag i Sverige och bygger dÀrför upp en stor del av den svenska ekonomin. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur mindre företag gÄr tillvÀga för att bygga upp ett starkt varumÀrke.

Nitrittillsatser i charkuterivaror har under la?ng tid anva?nts fo?r sina fa?rggivande, sensoriska, antibakteriella och konserverande egenskaper. Dess fa?rggivande egenskaper beror pa? re- aktioner med muskelproteinet myoglobin, vilket leder till bildande av rosa nitrosyl- myoglobin. Dess smakgivande egenskaper beror dels pa? antioxidativa egenskaper, men a?ven andra reaktioner a?r inblandade.

Titel: Skapar traineeprogram konkurrensfördelar? Seminariedatum: Tisdagen den 11 Januari 2005 Ämne/kurs: FEK 582 Kandidatseminarium, 10 poĂ€ng Författare: Henrik Ohlsson, Martin Sagnert, Pontus Sellberg Handledare: Robert WenglĂ©n Nyckelord: Traineeprogram, konkurrensfördelar, strategiska intentioner, strategiskt verktyg, organisatoriska resurser. Syfte: VĂ„rt syfte Ă€r att undersöka vad företag har för intentioner med sitt traineeprogram och vilken betydelse traineeprogram har för företag i en allt mer konkurrensintensiv omvĂ€rld. Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ studie av nio företag med hjĂ€lp av semistrukturerade telefonintervjuer. Vi anvĂ€nder abduktiv ansats, det vill sĂ€ga att vi anvĂ€nder oss av bĂ„de induktiv och deduktiv ansats under studiens gĂ„ng.

Effektiv konflikthantering ?r en central del av polisyrket, d?r b?de yrkesm?ssiga krav och personliga egenskaper p?verkar hur konflikter uppfattas och hanteras. Tidigare forskning ger st?d ?t att personlighetsdrag kan ha en inverkan p? konflikthanteringsstrategier. I denna explorativa studie unders?ktes sambandet mellan personlighetsdrag, med fokus p? samvetsgrannhet, och preferenser f?r konflikthanteringsstrategier hos svenska polisstudenter.

Kritik har riktats mot hur landstingen anvÀnder sina resurser. Kritiken har gjort att landstingen pressats till att förÀndra sin styrning. Studien undersöker utifrÄn ett New Public Management perspektiv vilka ÄtgÀrder landstingen har vidtagit gÀllande vÄrdens inköpsprocess för att möta de ökade kraven. Studien sammanlÀnkar teorier om stordriftsfördelar med New Public Management för att undersöka om landstingets resursanvÀndning kan pÄverkas genom gemensam upphandling. Den empiriska studien bygger pÄ intervjuer frÄn tvÄ olika landsting.

V?rt syfte med detta examensarbete ?r att unders?ka l?rarrollens betydelse f?r alla barns inkludering i montessoriverksamhet. Skolverket betonar betydelsen av alla barns r?tt till samma m?jlighet till utveckling och l?rande. Eftersom Maria Montessoris metod uppkom efter att hon studerat just barn som var i behov av st?d blev detta extra intressant att unders?ka. V?r studie ?r kvalitativ och den utg?r fr?n en hermeneutisk ansats.

Med sjukvÄrdens vÀxande krav och krympande resurser blir det allt viktigare att stÀlla krav pÄ vetenskaplig tillförlitlighet nÀr det argumenteras för eller emot olika omvÄrdnadshandlingar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med evidensbaserad omvÄrdnad genom följande specifika frÄgestÀllningar: Vilka möjligheter ser sjuksköterskor att arbeta med evidensbaserad omvÄrdnad? och Vilka hinder finns för att implementera evidens i praktisk omvÄrdad? Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier under vardera frÄgestÀllning: be- tydelsen av utbildning och information för sjuksköterskor, betydelsen av stöd frÄn ledning och kollegor, implementering av evidens kan leda till ökad vÄrdkvalitén, samt brist pÄ resurser, brist pÄ utbildning och brist pÄ stöd. I resultatet framkom att det fanns behov av en arbetsmiljö som prioriterar forskning inom den kliniska verksamheten samt sÀkrar de resursbehov som presenterats.

Syftet med detta arbete var att underso?ka allma?nhetens attityd till anva?ndning av receptfria sma?rtstillande la?kemedel. Som metod anva?ndes en na?tbaserad enka?tunderso?kning. La?nken till enka?ten marknadsfo?rdes via Facebook och via utskick till de na?rmaste va?nnerna.

M?ns v?ld ?r ett samh?llsproblem d?r m?n ?r ?verrepresenterade i v?ldsbrott. Genom att utmana sn?va k?nsroller och negativa mansnormer kan skolan bidra till att bryta strukturer som ligger till grund f?r v?ld i samh?llet Syftet med detta utvecklingsarbete ?r att unders?ka om ett normmedvetet arbete kan bryta negativa k?nsnormer och maktstrukturer i skolmilj?n samt fr?mja elevernas normkritiska reflektion. Arbetet genomf?rdes p? tv? fritidshem med elever i ?rskurs 2 och 3, d?r teorin om hegemonisk maskulinitet och identitet anv?ndes f?r att f?rst? normernas p?verkan.

Ideella föreningar krÀver mycket tid i ansprÄk frÄn ideellt arbetande personer. För nÀrvarande Àr det inte lÀtt att förmÄ mÀnniskor att stÀlla upp och arbeta ideellt och sitta i styrelsen dÄ det Àr mycket annat som drar, till exempel arbete, familj och tv-tittande. Av den orsaken ville vi förstÄ hur ideella föreningar styrs genom ekonomiska och ideella mÄl och vi har stÀllt oss frÄgan vilket behov av resurser i form av kompetens, monetÀra resurser och ideellt arbete anser ideella föreningar att de behöver för att bedriva verksamheten? För att uppfylla vÄrt syfte ville vi göra en undersökning av en samhÀllsnyttig förening och valde Svenska Brukshundklubben. Undersökningen genomfördes genom fallstudier av Brukshundklubbens centrala nivÄ, distriktsnivÄ och lokala nivÄ.

BakgrundI dagens samhÀlle Àr diagnos Àr ett sÀtt att kategorisera. Vi har undersökt erfarenheter frÄn vÄrdnadshavare till barn med neuropsykiatriska diagnoser sÄ som ADHD, Autism och Asperger. Dessa diagnoser kommer att beskrivas och vi diskuterar normalitetsbegreppet samt integrering, segregering och inkludering. VÄr teoretiska utgÄngpunkt Àr det biologiska perspektivet, det miljöbetingade perspektivet samt perspektiv pÄ segregering och kategorisering.SyfteSyftet med den hÀr undersökningen Àr att ta del av fem individers personliga erfarenheter av diagnostisering och dess inverkan. Med inverkan syftar vi pÄ om barnet upplevs fÄ en sÀmre/ bÀttre vardag och om diagnosen skapar möjligheter respektive hinder för barnet och dess familj.

Denna uppsats undersöker eventuella samband mellan kommunens utbildningsresurser, kommun- och elevspecifika bakgrundsfaktorer och elevernas studieresultat genom att skatta en utökad pedagogisk produktionsfunktion. Syftet Àr att undersöka om resultaten frÄn tidigare studier pÄ frÀmst skol- och elevnivÄ ocksÄ fÄr genomslagskraft pÄ kommunnivÄn, under inverkan frÄn sÄvÀl gamla som nya variabler, som inte skattats i en pedagogisk produktionsfunktion förut. En lÄngsiktig och en tid- och kommunspecifik modell skattas med hjÀlp paneldata över Sveriges kommuner under Ären 2000 till 2006. Resultaten visar sig överensstÀmma med de frÄn tidigare studier pÄ lÀgre aggregerade nivÄer. De flesta av de nytillkomna variablerna visar ingen statistisk signifikans och av de tvÄ modeller som skattas sÄ talar mest för den som tar hÀnsyn till tid- och kommunspecifika faktorer..

Denna studie gör en inventering av de argument som attraherar vÀrdnationer till att ansöka om vÀrdskap för megaevenemang. De megaevenamang som behandlas i uppsatsen Àr fotbolls-VM i Tyskland 2006 och fotbolls-VM i Sydafrika 2010. ?De ekonomiska framgÄngar som antas för vÀrdnationerna visar sig oftast vara felaktiga dÄ kostnaderna underskattats och intÀkterna överskattats. Att vara vÀrd för sÄ stora megaevenemang krÀver stora förpliktelser frÄn bÄde offentliga och privata resurser under en lÄng tidsperiod. Ett vÀrdskap för fotbolls-VM kan ge vÀrdnationen de resurser de behöver för att skapa ett meningsfullt socialt liv och att förÀndra faktorer som underbygger detta.