Sökresultat:
4156 Uppsatser om Resurser och hjälpmedel - Sida 8 av 278
?Det ?r d?rf?r jag g?r runt med en j?vla hoodie liksom.? - En kvalitativ studie om socialsekreterares syn p? att kommunicera med barn inom socialtj?nstens utredningsarbete
Kommunikation med barn ?r en avg?rande del inom socialtj?nstens utredningsprocess, s?rskilt f?r att beakta barnets b?sta och s?kerst?lla att barnets r?st blir h?rd. Denna studie syftar till att unders?ka socialsekreterares perspektiv p? att kommunicera med barn inom socialtj?nstens utredningsarbete. Kommunikationsteorin har valts som teoretisk utg?ngspunkt, med fokus p? olika kommunikationstekniker och f?rdigheter.
Finansiell bootstrapping: fallstudier av fem företag
Intresset för den svenska företagsamheten har ökat markant under 1990- talet. Det finns ett betydande samhÀllsintresse för de mindre företagens kapitalförsörjning dÄ nystartade företag ofta har problem med att fÄ tillgÄng till finansiella resurser. Kreativa företag kan pÄ olika sÀtt fÄ tillgÄng till nödvÀndiga resurser utan att synligt belasta balansrÀkningen vilket inom forskningen givits benÀmningen finansiell bootstrapping. Finansiell bootstrapping innebÀr att företagare kan fÄ tillgÄng till nödvÀndiga resurser genom att anvÀnda metoder som minimerar och/eller helt eliminerar behovet av externa finansiella medel. Det finns fem kategorier av bootstrappers, nÀmligen Àgarfinansierade, minimerande, fördröjande, relationsorienterade samt bidragsorienterade bootstrappers.
NÀtverk - en möjlighet att lÀra över organisationsgrÀnserna?
Enligt vÄr empiri kan lÀrande uppstÄ Àven i nÀtverk som inte Àr skapade med grundtanke att lÀra. NÀtverksplattformen Àr en viktig grund för att lÀrandet ska kunna utvecklas, vi ser dock lite annorlunda pÄ tid och resurser dÄ teorin sÀger att den Àr tidskrÀvande, medan vi menar motsatsen. Vi anser Àven att NÀtverksplattformen behöver kompletteras. HÀr utgör bland annat struktur och rutiner en viktig förutsÀttning, men ocksÄ motivation och utvecklandet av individen för att bibehÄlla lÀrandet i ett lÀngre perspektiv..
Servicekvalitet i fastighetsskötseln
Under de senaste Ären har det blivit allt vanligare att fastighetsÀgare outsourcar fastighetsförvaltningen, i stÀllet för att bedriva den med egna resurser. Det talas om att outsourcing tillÄter en mer flexibel organisation som möjliggör högre servicekvalitet till hyresgÀsterna. Samtidigt lyfts risken i att tappa kontakten med hyresgÀsterna och insynen i fastigheten fram som en av fördelarna med att bedriva fastighetsförvaltningen med egna resurser.Syftet med den hÀr undersökningen var att undersöka hur servicekvaliteten i fastighetsskötseln kan pÄverkas av fastighetsÀgarens val av förvaltningsform. Genom att jÀmföra servicekvaliteten nÀr den bedrivs med egna resurser och nÀr den bedrivs outsourcad ville jag kunna peka pÄ de för- och nackdelar som kÀnnetecknar de olika förvaltningsformerna.Studien genomfördes i form av en jÀmförande fallstudie, och enligt kvantitativ metodik. De tvÄ bostadsföretag som valdes ut till studien var HFAB i Halmstad och AB BostÀder i BorÄs.
IntrÀdesstrategier för livsmedelsmarknaden, En fallstudie av SöderslÀtts SpannmÄls Grupp
Syftet med denna uppsats var att analysera intrÀdet av en mindre aktör pÄ spannmÄlsmarknaden för att finna vilken strategi, men frÀmst vilka faktorer som Àr av betydelse för intrÀden pÄ marknader inom livsmedelsbranschen som domineras av starka aktörer. Vi fann nischstrategin som den mest lÀmpliga, sedan ett antal externa sÄsom interna faktorer som hade betydelse vi intrÀdet pÄ livsmedelsmarknaden. Vi fann att nÀtverken var den mest betydelsefulla. NÀtverket kopplar samman de externa och de interna faktorerna..
Cykelplanering : Cykling i Uppsala
Att klimatet har blivit allt mer viktigt har inte undgÄtt nÄgon. Genom en bra cykelplanering kan en stad bli bÀttre pÄ det hÄllbara planet och pÄverka klimatet positivt. Hur ser cykelplaneringen ut i Uppsala? Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om Uppsala har en bra cykelplanering och om kommunen lÀgger ner resurser pÄ detta samt vad lÄnecyklar bidrar med. TvÄ av Europas bÀsta cykelstÀder Àr Köpenhamn och Amsterdam, vad Àr det dessa gör som frÀmjar cykling? Cykelplanering anses av vissa som marginaliserat i jÀmförelse med andra fordons planering sÄsom bilplanering, samtidigt Àr cykeln av mÄnga inte betraktat som ett alternativt fÀrdmedel dÄ en del stÀder inte har investerat tillrÀckligt med resurser för att cyklister enkelt och sÀkert ska kunna ta sig runt i staden.
"Jag har inte ens den med mig  till matematiklektionerna" : En studie om nÄgra lÀrare och elevers beskrivningar över hur de arbetar med digitala verktyg i matematikundervisningen
Syftet med studien Àr att fÄ inblick i hur nÄgra matematik- och speciallÀrare pÄ ?entill-en? skolor arbetar med digitala verktyg i matematikundervisningen samt fÄ ta delav nÄgra elevers synpunkter. Studien Àr en kvalitativ studie med ett sociokulturelltperspektiv pÄ lÀrande samt ett dilemmaperspektiv pÄ specialpedagogik.Metoddesignen har varit halvstrukturerade intervjuer som dÀrefter analyserats ochgrupperats i fem teman: digitala verktyg anvÀnds som passiva resurser, digitalaverktyg anvÀnds som aktiva resurser, digitala verktyg anvÀnds som kollaborativaresurser, digitala verktyg - möjligheter och begrÀnsningar samt digitala verktyg ochkompetens. Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan hur lÀrare och elevernyttjar de digitala verktygen, kompetens och förmÄga att se möjligheter iundervisningen. FrÀmst anvÀnds de digitala verktygen passivt som inte inkluderar ettsamarbete med andra eller kreativt skapande.
Kategorisering inom grundskolan : elever i behov av sÀrskilt stöd
Syftet med detta arbete har varit att utifrĂ„n olika professioners uppfattning belysa och fĂ„ förstĂ„else för och kunskap om vilka faktorer som pĂ„verkar barn, som befinner sig i grĂ€nszoner mellan olika skolformer, och deras möjligheter till rĂ€tt stöd och skolform, samt uppfattning om vilka konsekvenser det kan innebĂ€ra. I studien anvĂ€nds en kvalitativ metod bestĂ„ende av intervjuer med fem personer i olika professioner vilka haft insikt i arbetet med grundskoleelever. Empirin analyserades utifrĂ„n ett fenomenologiskt perspektiv mot socialÂkonstruktionistisk teori och tidigare forskning. Resultatet visade att faktorer som brist pĂ„ tid för undervisning samt brist pĂ„ resurser i form av kompetens har bidragit till en ökad kategoriseringsprocess inom grundskolan. I den processen har diagnosen fĂ„tt en viktig roll som faktor i fördelningen av skolans resurser.
Tyst kunskapsöverföring vid personalomsÀttning : En studie om hur en organisation arbetar med att ta tillvara pÄ den tysta kunskapen
I dag Àr det inte lÀngre resurser som till exempel kapital, mark, maskiner och teknologi som Àr de viktigaste tillgÄngarna för organisationer, utan snarare individers intellektuella resurser sÄ som kunskap. Detta har blivit en av de viktigaste ingredienserna i konkurrensen mellan organisationer. Studiens syfte var att fÄ en djupare förstÄelse för hur organisationer kan arbeta med att underlÀtta överföringen av den tysta kunskapen vid omsÀttning av personal. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer har vi gjort en studie inom en svensk kommunal förvaltning. Resultatet visar fyra olika tillvÀgagÄngssÀtt som anvÀnds för att behÄlla den tysta kunskapen inom förvaltningen; överlappning, öppen stÀmning, utvecklingsgrupp och mentorskap..
LÀrarens möjligheter att möta DAMP-elever i klassrummet utifrÄn tillgÀngliga resurser.
LĂ€raren möter idag i klassrummet barn med olika behov och eftersom speciallĂ€raren försvinner till förmĂ„n för specialpedagogen behöver lĂ€rare veta vad för hjĂ€lp, stöd och resurser den har tillgĂ€ngligt i sin nĂ€rmiljö för att underlĂ€tta sin undervisningsmiljö. Arbetet bestĂ„r av en litteraturstudie och en kvalitativ studie om skolans och kommunens roll att underlĂ€tta lĂ€rarens arbete nĂ€r DAMP-elever tillkommer i klassrummet.. Jag valde att intervjua lĂ€rare och rektorer pĂ„ tre skolor varav tvĂ„ mellanstadie- och en högstadieskola i omrĂ„det Ăster i Motala kommun, Specialpedagogiska institutet i Linköping och personal frĂ„n Motala kommun. Resultatet visar att skolorna har beredskap pĂ„ olika sĂ€tt om lĂ€raren skulle behöva hjĂ€lp eller stöd. En lĂ€rare kan vĂ€nda sig till elevvĂ„rdsteam och arbetslag, hĂ„lla elevvĂ„rdskonferens eller kontakta resursteamet som finns i Motala kommun.
"Du ska kÀnna det i hela kroppen!" : En studie av pianoundervisning pÄ kulturskolan ur ett ergonomiskt perspektiv.
Arbetet har syftet att studera ergonomiska aspekter av pianoundervisning pÄ kulturskolan. Vilka semiotiska resurser anvÀnder pianolÀrare nÀr de undervisar utifrÄn ett ergonomiskt perspektiv, och hur anvÀnds resurserna? Vilka förutsÀttningar skapar undervisningen vad gÀller att förebygga kroppsliga och mentala spÀnningar i pianospelet hos elever? Ergonomi behandlar förhÄllandet mellan mÀnniska och arbetsmiljö i samband med redskap, i detta fall pianoinstrumentet i relation till hur musikern hanterar det. Undersökningen Àr ur ett multimodalt designteoretiskt perspektiv: lÀraren blir en designer av undervisningen som anvÀnder olika resurser för att forma förutsÀttningar för lÀrande. Den valda metoden Àr filmad observation i lektionssammanhang av pianolÀrare pÄ Kulturskolan.
Att designa en sÄnglektion : En studie av sÄngundervisning pÄ högstadie- och gymnasienivÄ utifrÄn ett multimodalt, designteoretiskt perspektiv
Syftet med denna studie Àr att fÄ fördjupade kunskaper om hur sÄngpedagoger med hjÀlp av kommunikativa resurser hanterar sin sÄngundervisning. I bakgrundskapitlet presenteras forskning inom omrÄdena kommunikation genom kroppsliga resurser, elevers tillÀgnande och förhÄllande till kunskap samt lÀrares val av undervisningsinnehÄll. Vidare presenteras multimodalitet och designteori som teoretiska utgÄngspunkter.Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av stimulated recall interview och videoinspelningar. Fyra sÄngpedagoger som undervisar pÄ högstadie- och gymnasienivÄ deltar i undersökningen. SÄnglektioner har videoinspelats och sÄngpedagogerna har intervjuats.
Projektledarens syn pÄ Interaktionsdesign
Uppsatsen Àr ett resultat av en explorativ studie som undersöker projektledarens uppfattning av interaktionsdesign ur ett resursperspektiv. Detta görs genom en kvalitativ undersökning med projektledare för systemutvecklingsprojekt. UtifrÄn vilka det gjordes en nulÀgesrapport om hur vida resurserna som lÀggs pÄ interaktionsdesign Àr adekvata. För att fÄ en ytterligare aspekt pÄ behovet intervjuades Àven en interaktionsdesignskonsult. Studiens resultat visade att det skiljer sig mellan olika typer av projekt hur vidare tillrÀckligt med resurser lÀggs ner pÄ interaktionsdesign.
Ignatiansk retreat som kriminalvÄrd : En kvalitativ studie om fÄngars personliga utveckling
Syftet med undersökningen har varit att undersöka om positiva förÀndringar och inre resurser utvecklas för intagna under en 30 dagars Ignatiansk klosterretreat pÄ en av Sveriges högsÀkerhetsanstalter. Deltagarna var dömda mÀn i Äldrarna 23 ? 55 Är med straff pÄ fyra Är till livstid.Studien har tillÀmpat en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av deltagare och personal, observationer och dokumentanalyser. För ytterligare djuplodande kunskaper och information har studien ocksÄ anvÀnt sig av ett autoetnografiskt perspektiv för att undersöka upplevelser och förÀndringsprocesser frÄn retreaten.Resultaten pÄvisade att deltagarna utvecklat och förstÀrkt inre resurser, som emotionell kompetens, inre styrka och en positiv andlig utveckling. Resurserna har vidare legat till grund för den positiva posttraumatiska personlighetsutveckling deltagarna uppvisade.Slutsatserna i studien Àr att deltagarna erhÄller en ökad positiv framtidstro och ökad reflektion över vÀrderingar och vad som Àr viktigt i deras liv.
TillvÀxt i Dermarome AB - ett resursbaserat synsÀtt
Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur Dermarome har byggt upp sina resurser över tiden. Vidare avser studien identifiera vilka av dessa som frÀmst ligger till grund för företagets konkurrensfördelar och tillvÀxt. Till sist Àmnar vi diskutera huruvida dessa konkurrensfördelar Àr varaktiga eller inte. Denna magisteruppsats Àr en kvalitativ fallstudie som har genomförts pÄ Dermarome AB, ett företag som bedriver försÀljning av produkter inom frisk- och skönhetsvÄrd. Studien bygger pÄ intervjuer med ledning och medarbetare inom företaget, en tillvÀxtkonsult samt ÄterförsÀljare av Dermaromes produkter.