Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer och empiri undersöka om diagnosen lindrig utvecklingsstörning utställs på vetenskapliga grunder, eller om den i vissa fall utställs av andra skäl. Med andra skäl menas, exempelvis, för att få tillgång till olika resurser i samhället, så som insatser enligt LSS (Lag om stöd och service för vissa funktionshindrade), särskola eller tillgång till habiliteringsverksamhet. Med andra skäl kan också menas att det under utredning av eventuell diagnos förekommit bristfällig information och tidsbrist vilket påverkat resultatet.Den frågeställning som studien ämnar att besvara är;Utställs diagnosen lindrig utvecklingsstörning på vetenskapliga grunder och är diagnosen tillförlitlig och varaktig?Studien utgår ifrån teorier om sociala konstruktioner. Dessa används för att framställa tankar kring diagnostisering i allmänhet och diagnosen lindrig utvecklingsstörning i synnerhet.

Hållbar utveckling är ett aktuellt ämne som inte längre kan förbises pga. diverse orsaker som tidsbrist, ekonomiska resurser och ren bekvämlighet, som kan utgör hinder för den enskilda konsumenten. Naturen, miljön och vår omvärld låter inte vänta på sig. Världen har förbrukat mycket av våra gemensamma resurser. Hållbar utveckling borde kunna genomsyrar de flesta ämnen i stort och smått på en tvärvetenskaplig nivå.

Projektet avser att undersöka hur en byggnad som ska möta en divers användning i urban miljö kan dela på resurser. Projektet avser att fungera som en tvärprogrammerad yta där olika användare växelverkar med sina aktiviteter över dygnets timmar likt ett stafettlopp där avlämningen blir en spännande kontaktyta. De kommersiella aktiviteterna över dagen ska samtidigt kunna fungera som allmän service på kvällstid. Kontaktytan för detta ska verka främjande för spontan social kontakt för både boende passerande och arbetande..

Bakgrunden När vi befinner oss i påfrestande och utsatta situationer påverkas vår upplevelse utifrån både vilka inre och yttre resurser vi har. Att bli eller vara sjuk och tillbringa en tid på en sjukhusavdelning är för de allra flesta en påfrestande och stark upplevelse. Denna upplevelse bestäms av en mängd olika faktorer, varav en är miljöns utformning. Den miljö vi befinner oss i påverkar oss både på ett medvetet och på ett omedvetet plan. Syftet med arbetet var att undersöka vad i den fysiska vårdmiljön som hade betydelse för barns upplevda välbefinnande sett ur deras eget perspektiv, under vårdtiden på sjukhus.

I Sverige uppskattas cirka fyra procent av befolkningen ha diabetes. Socialstyrelsen rekommenderar empowermentbaserad patientundervisning för behandling av diabetes typ-2. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans och patientens upplevelse av empowermentbaserad patientundervisning till patienter med diabetes typ-2. Metoden är en litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Som teoretisk referensram har Orems generella egenvårdsteori använts.

Som en följd av en ökad miljömedvetenhet i samhället och ett initiativ för att utveckla miljövänligare möbler, så syftar det här examensarbetet till att ta fram en arbetsmodell för miljöanpassad produktutveckling för möbelindustriföretaget EFG. För det resultat som presenteras i och med denna rapport, så har arbetet bedrivits i ett nära samarbete mellan EFG och Linköpings tekniska högskola, liksom att utvecklingsarbetet har utförts vid EFG:s huvudkontor och produktionsenhet i Tranås.Den arbetsmodell som har utvecklats för att bedriva miljöanpassad produktutveckling utgår utifrån två etablerade arbetsmodeller men har genom en utvecklingsprocess anpassats för att tillgodose företagets behov och rutiner för produktutveckling. Arbetsmodellen beskrivs till sitt utförande av ett steg-försteg- verktyg som kompletteras med verktyg enligt:? Checklistor? Ekostrategihjulet? Materialmatris? ProcessträdArbetsmodellen som kompletterats av verktygen ovan, förväntas tillsammans med steg-för-stegverktyget att utgöra det underlag som syftar till att bedriva miljöanpassad produktutveckling vid EFG. Den har således anpassats för att tillgodose företagets förväntningar och som genom hela utvecklingsperioden främst har utgått från tre kriterier.

Medelstora företag som denna uppsats har valt att behandla är i svenskt näringsliv färre till antal än vad det finns små och stora företag. Medelstora företag, som kan sägas är morgondagens storföretag, drar sig ofta för att investera i affärssystem som kräver mycket tid och resurser att få det implementerat. Det har gjort att jag har funnit det intressant att studera medelstora företag och deras handlingssätt när beslutet om att införa ett affärssystem har tagits. Företag av den storleken har dessutom mindre med resurser för att anskaffa och handha ett affärssystem än jämförelsevis stora företag. Detta bör, enligt mig, sättas i relation till att omkring nittio procent av alla affärssystemprojekt misslyckas d.v.s.

Bakgrund: Strategier för att upprätta ett system för finansiering av särläkemedel, d.v.s. läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar, pågår. Målet är att individer med störst behov ska prioriteras utan att resurser till större individgrupper minskas. Problem föreligger dock vid fördelning av resurserna, då dessa redan är begränsade, och att särläkemedel medför mycket höga kostnader. Syfte: Syftet med detta examensarbete är att redovisa hur olika intressenter i Sverige bedömer i vilken omfattning särläkemedel skall användas, vem som skall bära kostnaderna, och hur prioriteringar bör göras för att skapa ett ekonomiskt utrymme för deras användning.

Problem: Vår uppfattning om forskningsläget kring småföretag och kompetens är att fokus främst ligger på småföretagens problem med att få tillgång till och utveckla kompetens. Samtidigt går det inte att bortse från att det redan finns mycket kompetens i småföretag. En ökad förståelse kring denna kompetens tror vi kan gynna både små och stora företag. Framförallt tror vi att mindre företag just på grund av begränsade resurser kan ha en bättre förmåga att utnyttja den kompetens som redan finns. Det är emellertid få studier som granskar hur kompetens i småföretag kan synliggöras.

An increased demand for processed goods on the property market has contributed toinvestments within the Swedish sawmill industry. The purpose with this study is to make amarket investigation of pre cut lengths within a defined geographic area. The constituent forthis investigation is HAL (AB Hilmer Andersson) who invests in a new plane facility and twofinger jointing machines in affiliation to their sawmill in Lässerud, the vest part of Värmland.To investigate the demand of pre cut lengths and identifies the value creating factors and costfactors which the customer within the segments industry and property market perceive, havedifferent customer value theories been used. Theories of customer value and the theory aboutoffering has been the source of creating the qualitative interview with a selection of currentand new potential customers for HAL.The result of the study first gives an introduction of HAL?s new offering and a description ofHAL?s current customers, which gives the reader an understanding of why searching for newcustomers is made in the defined area.

Denna uppsats behandlar utformningen av ett kalkylsystem i ett mindre husbyggnadsföretag. Vårt syfte har varit att undersöka det nuvarande kalkylsystemet på Englundshus AB och föreslå förbättringar. Prissättning är ett viktigt konkurrensmedel och för att kunna göra en bra prissättning behövs bra kalkyler. Små företag har ont om resurser att lägga på ett kalkylsystem men har ändå stort behov av noggranna kalkyler. Vår undersökning baserar sig på intervjuer med fallstudieföretagets VD Jarkko Erikshammar och ekonomiansvarige Johanna Vikström samt att vi följt Jarkko Erikshammar under hans dagliga arbete med kalkylering.

Syftet med denna studie är att belysa förutsättningarna för att använda naturreservat som ett verktyg mot ohälsa utifrån tre viktiga samhällsinstanser: kommun, landsting och länsstyrelse. Som metod har jag använt mig av tre kvalitativa intervjuer. Intervjuerna var halvstrukturerade, spelades in, transkriberades och bearbetades med kvalitativ innehållsanalys där ansatsen var en blandning av induktion och deduktion. Resultatet tyder på att de naturreservat som valts ut med omsorg om växter och djur, och där man satsat på tillgänglighet så väl ute i naturen som med information, kan verka som verktyg mot såväl fysisk som psykisk ohälsa förutsatt att de tjänstemän som arbetar med samhällsutveckling och folkhälsa får de ekonomiska resurser och den utbildning som behövs för utvecklingen samt att de värdesätter ett ökat samarbete..

Äventyrspedagogik är relativt nytt i Sverige, många vet kanske inte vad det är än, men det har sakta men säkert vuxit sig större genom de 15 år de funnits i Sverige. Det var därför angeläget att bidra med något nytt till området som ännu inte exploaterats tillräckligt. Syftet är att se om äventyrspedagogik stärker kamratrelationer och samarbetsförmåga och genom att intervjua lärare och skicka ut enkäter till elever hoppas vi kunna finna svaret. Resultatet vi fick visade en positiv syn på äventyrspedagogik både från elevernas och lärarnas sida, men hade även sina problemområden, så som brist på resurser..

En ökad textilkonsumtion har lett fram till en problematik kring miljöpåverkan på grund av den ökade mängden använda textilier som ska hanteras efter produkternas död. För att ta till vara på de dyrbara resurser som har använts för att skapa textila produkter, har intresset för återvinning av textila fibrer ökat. Forskningen inom återvinning av bomullsfibrer har däremot inte kommit tillräckligt långt för att produktion av återvunna fibrer av hög kvalité ska kunna göras storskalig. Detta speciellt eftersom problem med exempelvis blandfibrer och separerbarhet försvårar arbetet. Det finns förändringar som kan göras av modeföretag i produktutvecklingsfasen redan idag, vilka kan underlätta återvinningsprocessen och syftar till att skapa ett slutet system i framtiden.

Att ta vara på lärdomar från genomförda projekt för att förbättra kvalitén på utfört arbete är idag något som inte fungerar tillfredställande i byggbranschen. Forskning visar på att upp till 1/3 utav byggkostnaden för om- och nybyggnadsprojekt kan härledas till kvalitetsbristkostnader. Genom att bedriva ett systematiskt förbättringsarbete med hjälp av erfarenhetsåterföring inom företagen så kan vissa utav dessa kvalitetsbristkostnader reduceras. NCC vill idag utveckla sitt arbete med erfarenhetsåterföring då de ser en möjlig förbättringspotential inom området. Detta arbete syftar till att ta reda på hur erfarenhetsåterföringen bedrivs idag inom NCC och genom både litteraturstudier och en fallstudie identifiera förbättringsmöjligheter inom området.