De två torskbestånden i Östersjön har minskat markant sedan mitten av 1980-talet. Uppsatsens syfte var att försöka klargöra om förvaltningen av östersjötorsken kan anses vara ett institutionellt och ekologiskt hållbart arrangemang, och om EU:s återhämtningsplan och grönbok för torskfisket i Östersjön kan anses bidra till att förbättra förvaltningen av torsken. Förvaltningen av östersjötorsken analyserades utifrån Elinor Ostroms åtta designprinciper för institutionellt hållbara arrangemang, som innebär att om designprinciperna uppfylls, så kan arrangemanget anses vara hållbart. Ett teoretiskt syfte med uppsatsen var också att studera om dessa principer kan appliceras på geografiskt stora och komplexa gemensamma resurser, likt torskfisket i Östersjön. En slutsats som kunde dras var att principerna tycks fungera dåligt att applicera på torskfisket.

Detta examensarbete är utfört på Försvarets Materielverk, FMV, som utför all sin produktion i projekt. Deras organisationsform är uppbyggd som en matris där verksamhetsledning och resursledning finns vertikalt i linjeenheter medan projekten utförs horisontellt inom olika verksamhetsgrupper/verksamhetsområden. Varje medarbetare tillhör en linjeenhet baserad på sin kompetens med en linjechef men arbetar parallellt mellan ett flertal projekt ute i produktionen.Syftet med examensarbete är att göra en fallstudie för att hitta lösningar, hur effektivisering kan ske både för projekten och för linjeenheterna. Denna fallstudie har avgränsats till områdena hur en matrisorganisation är uppbyggd och hur den fungerar, samarbetet mellan linjeenhet och projekt, allokering av personella resurser mellan projekt samt personalhantering i projekt. Datainsamlingen har utförts med en kvalitativ metod genom intervjuer med resursledningen och produktionen.Resultat av fallstudien visar på att FMV har en stark matrisstruktur.

Syftet med studien var att beskriva vilka påfrestningar sjuksköterskor i Sverige upplever under första året i yrket, samt hur de hanterar dessa påfrestningar. En intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes med åtta nyutexaminerade sjuksköterskor från två sjukhus i Mellansverige. Data analyserades med hjälp av manifest och latent kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultatet påvisade att sjuksköterskorna upplevde många olika påfrestningar under första året som sjuksköterska. De var oförberedda på många aspekter av arbetet, de kände ofta en tidsbrist och de var rädda för att ta plats.

Tidig identifiering av barn i behov av särskilt stöd kan leda till rättvisare resursfördelning ochbättre skolresultat. Samtidigt visar forskning på att tilldelning av resurser baseras på diagnoservilket blir problematiskt för de barn utan diagnos som också är i behov av särskilt stöd. Dethar även visat sig att alla barn som är i behov av särskilt stöd, med och utan diagnos, är ibehov av samma typ av stöd och resurser. Många barn är någon gång under skoltiden i behovav någon typ av särskilt stöd, under längre eller kortare perioder och det kan börja redan underförskoletiden. Därmed är det angeläget att undersöka hur det i själva verket förhåller sig iförskolors verksamhet.Det övergripande syftet med föreliggande studie är att bidra till förståelsen av hur pedagogerupplever att de stöds i sitt arbete med inkludering av barn i behov av särskilt stöd.

Under det kalla kriget var en av huvudanledningarna till dimensioneringen av och uppträdandet hos det militära försvaret att det skulle verka avskräckande för en eventuell angripare. Trots ett betydligt mindre försvar idag än under det kalla kriget, kvarstår fortfarande målet för de väpnade styrkorna att skapa avskräckning. Hur kan det komma sig att det anses möjligt att åstadkomma samma effekt fast med betydligt färre resurser idag i jämförelse med då?Syftet med denna uppsats är att undersöka om dagens syn på avskräckning skiljer sig från den som existerade under det kalla kriget, vilket i så fall skulle kunna bidra till att förklara den ovanstående problemformuleringen. Undersökningen har genomförts i form av en jämförande fallstudie med hjälp av kvalitativ textanalys.

Vi lever alla i olika typer av organiserade sammanhang men vad innebär det i praktiken? Antologin bygger på studier av fyra olika verksamhetsområden. Vi har studerat ideella arbetare i ett ungdomsförbunds verksamhet, anställda och deras upplevelser av jämställdhetsarbete på en arbetsplats, personal som möter frigivna kvinnor i eftervårdsarbete och slutligen modersmålsundervisningen i en skola genom flerspråkiga elever och modersmålslärare.Den vetenskapliga metoden för studien har varit grundad teori som för oss har inneburit att vi arbetat med etnografiskt fältarbete genom observationer och kvalitativa intervjuer. Utgångspunkten för arbetet har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där individer anses vara delaktiga i skapandet av såväl sin identitet som sin omgivning.Vår fokus har varit hur aktörer verkar inom verksamheter med uttrycka mål och visioner och deras relation till de institutionella sammanhangen.Genom våra studier har vi sett att det finns ett glapp mellan verksamheternas visioner och mål och hur dessa verkställs på lokal nivå. Vi har sett hur bristande resurser i form av kontakter, samarbete, materiella resurser, kunskap och informationsförmedling verkar utgöra ett hinder för arbetet.

Kläder har gått från att vara funktionella och praktiska till att vara mode - ett sätt att uttrycka sig och sin identitet på som individ. Mode är idag något socialt som tillför tillhörighet och status. Bakom modet finns det kreativitet, kunskap, mängder med undersökningar och analyserande av omvärlden för att kunna skapa ett mode. Det är något som vi som konsumenter inte ofta lägger en extra tanke på. Vi ville därför undersöka det som ligger bakom skapandet av mode ? trendspaning.

Syftet: Syftet med denna uppsats var att se hur Nordiska Afrikainstitutet använder sig av sociala medier och hur de tillämpar den information som organisationen kommunicerat via de sociala medierna.Teoretisk ram: Uppsatsen utgår ifrån teorier som ger överblick i hur traditionella och moderna kommunikationsredskap fungerar. Därutöver har ett analytiskt instrument använts som kartlägger kommunikationsprocesser i organisationer samt hur dessa tar tillvara på ny kunskap. Den teoretiska referensram består av följande teorier: Media Richness modellen samt de två artiklarna On using organizational knowledge capabilities to assist organizational learning samt Virtual worlds as platforms for communities of pratices från antologin Knowledge management and organizational learning.Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in genom respondentintervjuer, dessa bestod av telefonintervjuer samt epostkorrespondens. För att urskilja respondenterna har ett snöbollsurval använts. Intervjuerna har därefter analyserats utifrån den teoretiska referensramen.Resultat: Resultatet av undersökningen visar att både traditionella och sociala medier används vid institutet där de traditionella medierna anses trovärdiga men inte alltid flexibla. De sociala medier som används är Facebook, Twitter och institutets egna forum kallat NAI-forum.

The intrest and development of bioenergy and energy from renewable sources in Sweden has increased rapidly over the last few years. There are a whole lot of alternatives for those who would like to venture and invest in renewable energy production. Production of renewable energy opens up many opportunities for forestry and farming to venture a new branch of production, on basis of the primary production. Several of the new energy sources grows on farmland or in the forest. The opportunities exist in the primary products, as well as in refining and reselling, in the value chain of energy. The starting-point is the Farmer as an energyproducer. This master thesis studies the nature of farmer-own firms, who has invested in production of renewable energy.

Mot bakgrund av mängden brottslighet i Sverige kommer den enskilde individens medvetenhet om brott och brottslig utveckling få en allt större betydelse i den framtida brottbekämpningen. Att ungdomar tidigt lär sig att själva identifiera kriminellt beteende, och vad detta beror på, kommer att bli en allt vikigare faktor i kampen mot brott. Liknande kunskapsbaserade förebyggande utbildningar har med framgång skapats för att motverka t.ex. mobbing (nätverket Friends). Att utbilda skolungdomar i vad som ligger bakom brottslig utveckling och vad brott leder till för konsekvenser bör leda till en ökad förståelse för de faktorer som påverkar utvecklingen.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att beskriva kommunala chefers uppfattningar om vilka faktorer som främjar systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). SAM är lagstadgat i Arbetsmiljölagen och är ett viktigt redskap för att skapa en god arbetsmiljö, ökad effektivitet och minskade kostnader. Stödet till chefer och organisationer i deras arbete med SAM är en viktig uppgift för företagssköterskor i företagshälsovården. Antonovskys (1987/1991) teori, känsla av sammanhang (KASAM) och i huvudsak det salutogena, hälsofrämjande synsättet ligger till grund för studien.Studien har en kvalitativt beskrivande design. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex enhetschefer från två svenska kommuner.

Intensivvårdssjuksköterskans arbete innebär möten med patienter såväl som närstående.Ångest och oro vid kritisk sjukdom är något som inte bara drabbar den enskilde patienten utanhändelserna kan vara lika svåra för den drabbade familjen/närstående. I takt med att demedicintekniska behandlingsmöjligheterna har utvecklats så har ävenintensivvårdssjuksköterskans omvårdnadsansvar ökat. Omvårdnaden bestäms av patientensoch närståendes behov och avspeglar en integration av kompetens, skicklighet och erfarenhetsom är nödvändig för att möta patientens och närståendes behov. Denna studies syfte var attbeskriva intensivvårdssjuksköterskans vilja och förmåga att möta närstående. Genom enlitteraturstudie har vetenskapliga artiklar granskats.

Genom kontakt med studie och yrkesvägledare inom gymnasiesärskolan blev vi uppmärksammade på att de uppfattade arbetsmarknaden för gymnasiesärskolans elever som problematisk. Detta ledde till att vi ville undersöka hur andra aktörer i nätverket kring eleverna uppfattade utslussningen av eleverna till arbetslivet. Syftet med studien var att undersöka nätverkets resurser kring utslussning av gymnasiesärskolans elever till/i arbetslivet. Vidare syftade studien till att undersöka hur nätverket kan bidra till ökad integration mellan elev/elever och arbetsmarknaden. Genom detta ville vi framhäva elevernas möjligheter till ett aktivt arbetsliv. Resultatet torde kunna användas som ett underlag i utvecklandet av samarbetet mellan involverade aktörer. Utifrån 5 kvalitativa intervjuer kunde respektive aktörrepresentanterna uppfattning utskiljas och ett resultat formades.

Rapporten behandlar framtagandet av en produktutvecklingsmetod för industriellt restmaterial. Studien har gjorts på uppdrag av Creatables som är ett projekt inom företaget KAAV AB.Creatables arbetar med att ta fram konsumentprodukter genom att ta tillvara och förädla restmaterial från industrin, därav deras slogan Made from Waste.Dagens konsumtionssamhälle förbrukar mycket av jordens resurser och det krävs en effektivisering i utnyttjandet av dessa för att säkra tillgångar för framtida generationer. Creatables är ett ungt projekt med små resurser och således har syftet med examensarbetet varit att ta fram en ny produktutvecklingsmetod för Creatables anpassad till deras arbetssätt och storlek.För att utreda uppgiften har arbetet delats in i två delar som sedan utvecklats parallellt med varandra. En produktutvecklingsmetod och ett flertal produkter av restmaterial har arbetets fram.Litteraturstudier, intervjuer och studiebesök har genomförts för att bygga en grund för resultatet att stå på. Tidigare publicerade teorier om produktutveckling har studerats och informationen och resultaten från dessa har i kombination med produktutvecklingsarbetet använts för att ta fram en produktutvecklingsmetod som passar Creatables.Resultatet är indelat i tre huvudområden.

Näthat är ett nytt socialt problem, som aktualiserats i och med en intensiv mediadebatt. Näthat är således ett fenomen, som ingen forskat kring, men som däremot kan ses utifrån mobbningsforskning. Syftet med denna diskursanalytiska uppsats, var att lyfta fram dels mediavinklingen av näthat, dels utsatta/vittnande ungdomars beskrivningar av fenomenet. Utifrån detta ämnades samproduktionen av synen på näthat som socialt problem undersökas, där ungdomar, media och mobbningsforskning ses som sociala aktörer. Med hjälp av retoriska resurser utifrån diskurspsykologin, och den kritiska diskursanalysens forskarbegrepp intertextualitet analyserades det empiriska materialet, bestående av tidningsartiklar, blogginlägg och forumtrådar.