Sök:

Sökresultat:

1008 Uppsatser om Resursägare - Sida 61 av 68

Berikning för att motverka stereotypier hos zoodjur

DĂ„ djur i fĂ„ngenskap inte fĂ„r möjlighet att utföra ett naturligt beteende som de har stark motivation för blir de ofta frustrerade och kan utveckla onormala repetitiva beteenden för att hantera stressen, sĂ„ kallade stereotypier. Vilken typ av stereotypt beteende som utvecklas beror pĂ„ vilket beteende som ej tillgodosetts. Även om studieresultat tyder pĂ„ att utförande av stereotypiskt beteende hjĂ€lper djuren att hantera stress bör uppkomsten av ett sĂ„dant beteende motverkas dĂ„ det Ă€r en indikator pĂ„ en sĂ€mre djurvĂ€lfĂ€rd. Det Ă€r alltsĂ„ inte utförandet av det störda beteendet som bör motarbetas, utan de bakomliggande orsakerna.Berikning skall stimulera och ge djuren ett större urval av beteendemöjligheter och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt frĂ€mja en förbĂ€ttrad fysisk och psykisk hĂ€lsa. MĂ„let med berikning Ă€r att hjĂ€lpa djuret att hantera stress och tristess som livet i fĂ„ngenskap medför.Det mest avgörande för beslutet om huruvida en berikning skall anvĂ€ndas eller ej Ă€r tidsaspekten och kostnaderna.

MarkhushÄllning & förtÀtning : en studie om den skÄnska jordbruksmarken och en fallstudie i Lomma kommun med förslag till förtÀtning

Mycket av vÄrt lands mest högklassiga jordbruksmarker finns i SkÄne. Samtidigt befinner sig mÄnga skÄnska kommuner i expansiva faser och behovet av nya bostÀder Àr stort. StÀdernas behov av utveckling och expansion och bevarandet av landsbygd och jordbruksmark kommer dÄ ofta i konflikt. Jordbruksmarken Àr en Àndlig resurs, som Àr viktig för mÀnskligheten genom bland annat livsmedelsförsörjning, förnyelsebara tillgÄngar och för de naturliga ekosystems funktioner, men Àven för mÀnniskornas behov av rekreation. I Miljöbalken benÀmns jordbruk vara av nationell betydelse.

Implementering av öppna dagvattenanlÀggningar i innerstaden: En studie för att undersöka lÀmpligheten med öppna dagvattenlösningar i det befintliga stadsrummet

Morgondagens samhÀllen stÄr inför stora utmaningar sÄsom att hantera den ökande mÀngden intensiva och extrema nederbördstillfÀllen som förvÀntas att komma i framtiden. Lösningen finns i att planera och tÀnka pÄ helheten om hur stÀderna pÄ bÀsta sÀtt kan utformas med hjÀlp av funktionella öppna dagvattenlösningar för att ge en bra och effekt avrinning. Det gÀller ocksÄ att skapas förstÄelse att öppna dagvattensystem bidrar med positiva effekter till samhÀllet, t.ex. genom att bli en resurs för stadens vegetation och grönomrÄden och dÀrav Ästadkomma grönare och vackrare stÀder (HÄllbar dag- och drÀnvattenhantering, 2011)och som gynnar folks hÀlsa(Viklander & Blecken 2012). Det urbana kretsloppet, skriver Butler & Davies (2011), ersÀtter en del av det naturliga kretsloppet och Lidström (2012) förklarar att det urbana kretsloppet lÄnar vatten frÄn det naturliga och skapar dÄ en extra loop för vattnets vÀg genom cirkel. Butler & Davies (2011) förklarar hur viktigt det Àr att det finns en förstÄelse kring konsekvenserna som uppstÄr nÀr en del av det naturliga hydrologiska kretsloppet ersÀtts med en artificiell del för den urbana miljön.

PenningtvÀtt ? Revisorns agerande & Finanspolisens förvÀntningar

En del brott genererar stora vinster och sÀrskilt höga summor drar till sig mer uppmÀrksamhet. Det blir dÀrför nödvÀndigt att förvandla pengar frÄn kriminell verksamhet till legitima medel för att dölja deras brottsliga ursprung och dÀrmed kunna investera medlen i den lagliga ekonomin. TvÀttning och placering av vinster blir vanligare men enligt Finanspolisens Ärsrapport 2007 har det blivit en kraftig minskning av andelen anmÀlda rapporter om misstÀnkt penningtvÀtt. Revisionsbranschen har hÀr en betydelsefull roll för att förhindra penningtvÀtt, dÄ de har insikt i företagens ekonomiska situation. Det uppstÄr dÀrmed oklarheter angÄende revisorers handlingar vid misstanke om penningtvÀtt och vad Finanspolisen har för förvÀntningar pÄ revisorer.Uppsatsens studie syftar till att besvara hur revisorer förhÄller sig till anmÀlningsplikten och Finanspolisens förvÀntningar pÄ revisorn.

Delad kunskap Àr dubbel kunskap : Om kunskapsöverföring i organisationer

SammanfattningI dagens samhÀlle har kunskap blivit alltmer anvÀndbart och viktigt för organisationer. Kunskap anses idag vara en vÀrdefull ekonomisk resurs för att organisationen ska kunna utvecklas och konkurrera med andra. Företag idag möter mÄnga utmaningar och dÀrmed ökar behovet av kompetenta och motiverade medarbetare. Allt fler uppgifter utförs av grupper istÀllet för individer och samarbete blir ett viktigt inslag. Kunskapsöverföring Àr avgörande för kunskapsuppbyggnad, organisationens lÀrande och resultat.

Tragedin i Senegals fiskevatten: Institutionella förutsÀttningar för en uthÄllig lösning?

Fiskresurserna har varit och Àr en viktig del i utvecklingen av Senegal. Men nu Àr situationen pÄ vÀg att förÀndras och bestÄnden av fisk hÄller successivt pÄ att utarmas. Inhemska och utlÀndska fiskare rivaliserar om resurserna. Fiskarna bryter mot de gÀllande reglerna samtidigt som kontrollen av nyttjandet Àr bristfÀllig. Detta leder i sin tur till att regleringen av resursutnyttjandet blir problematisk.

Krokben pÄ betraktaren : en vilseledning med konstnÀrliga bildtecken

Bilder sÀger mer Àn ord, och det Àr en del av konstens uppgift. I min uppsats vill jag skapa förstÄelse för bildteckens semantiska beroende och oberoende till det som de betecknar, och utforma en metod för öppen bildteckenlÀsning utan kommunikativ effektivitet.Mitt intresse för konstens bildtecken som vÀcker frÄgor, trotsar gÀngse uppfattningar samt öppnar upp till diskussion, ligger till grund för denna uppsats. FrÄgorna kring bildteckentolkning har framkommit genom undersökande arbete i eget konstnÀrligt skapande, samt blivit aktuellt i diskussioner pÄ skolor dÀr jag varit lÀrarkandidat. Funderingar om bildskapandet, och dess syfte, har kommit frÄn elevers bilder som tydligt svarar mot givna uppgifter i klassrummet. De bildtecken som jag dÄ funderat kring Àr sÄdana som Àr tydliga i sin kommunikation mellan skaparen och betraktaren, som Àr tydliga att tyda och blir begreppsliga.

Hur sprids tyst kunskap inom ett tekniskt konsultföretag?

Kunskap Àr fakta och information som en individ erhÄllit och utvecklat genom erfarenhet och utbildning. Med tyst kunskap menas den kunskap som Àr högst personlig, svÄr att formulera och finns vanligtvis i de fÀrdigheter samt rutiner som en individ besitter. Under de senaste Ären har betydelsen av kunskap i nÀringslivet stigit dramatiskt och skiftat frÄn att vara en resurs bland mÄnga till att bli den frÀmsta resursen. Det Àr viktigt för en kunskapsintensiv verksamhet att omvandla tyst kunskap till strukturkapital, för att kunskap ska stanna kvar i organisationen vid bortfall av personal. Detta Àr grunden för kandidatarbetet som syftar till att ta reda pÄ hur tyst kunskap sprids inom en specifik avdelning pÄ det tekniska konsultföretaget WSP.

"Skarpt lÀge". En livsvÀrldsfenomenologisk studie om fortsatt skrivundervisning i grundsÀrskolan

Syfte Syftet med studien var att undersöka hur speciallÀrare/specialpedagoger förstÄr och genomför sitt uppdrag att arbeta med elevernas fortsatta skrivutveckling i grundsÀrskolan. Studien har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur menar speciallÀrare/specialpedagoger att egna erfarenheter formar undervisningen? Vilka didaktiska val gör speciallÀrare/specialpedagoger för att bidra till elevers skrivutveckling? Vad anser speciallÀrare/specialpedagoger vara svÄrigheter i det pedagogiska arbetet med elevers skrivutveckling? Vad identifierar speciallÀrare/specialpedagoger som utvecklingsmöjligheter för fortsatt skrivundervisning i grundsÀrskolan?Forskningsansats och MetodStudien har en livsvÀrldsfenomenologisk ansats som teoretisk grund. Ansatsen gav studien ett redskap för förstÄelse av informanternas vardagliga verksamheter som de lever och arbetar i (Berndtsson & Johansson, 1997) genom fenomenet fortsatt skrivutveckling. I studien har vi nÀrmat oss speciallÀrare och specialpedagogers vardag i grundsÀrskolan, fÄtt ta del av deras undervisning och försökt göra deras röster hörda.

Vart Àr vi pÄ vÀg? PÄ spÄret mot en hÄllbar mobilitet i KrokslÀtts fabriker

Denna uppsats handlar om mobilitet inom hÄllbar stadsutveckling. Anledningen till valet av Àmne Àr de utmaningar som stadsutveckling och transportplanering i synnerhet, stÄr inför idag. Resurs- och miljöproblem stÀller krav pÄ en ny rumslig organisering av samhÀlleliga och sociala relationer för att en hÄllbar utveckling ska kunna Ästadkommas i framtiden. I dagens samhÀllsplanering Àr det dÀrför viktigt att planera för stÀder med en blandstadskaraktÀr, dÀr nya stadsdelar innefattar flera funktioner. Detta dels för att öka den sociala hÄllbarheten och dels för att underlÀtta för ett minskat resande i vardagen.

Laxfisket i Kalix Àlv: en undersökning om de rÄdande reglerna som styr laxfisket i Kalix Àlv uppfattas som legitima av sportfiskare och yrkesfiskare

I dag finns det mĂ„nga hot mot den vilda laxens överlevnad. Framförallt finns det tre stora hot mot arten: överfiske, föroreningar och miljöpĂ„verkan (utbyggda Ă€lvar med kraftverk). Mellan 1970-talet och 1990- talet startade ett storskaligt fiske med nĂ€t och krok i Östersjön och den vilda laxen minskade betydligt i antal och arten blev hotad. Detta har pĂ„verkat bĂ„de sportfiskare och yrkesfiskare och mĂ„nga entreprenörer har till exempel fĂ„tt avsluta sin verksamhet och dessutom minskar turismen. Under 1990-talet skedde en rad regleringar av laxfisket med syfte att sĂ€kra den vilda laxens överlevnad.

Internrevisorn som oberoende konsult. : En kvantitativ studie som identifierar och beskriver samband mellan internrevisorns konsultroll och dennes upplevda oberoende

Till följd av bolagsskandaler och finanskriser har ökade regleringar och lagförÀndringar införts, vilket har ökat betydelsen för internrevisorns roll och funktion inom organisationen. Samtidigt har den ökade konkurrensen inom affÀrsvÀrlden Àven inneburit att internrevisorn ska fungera som en allt mer vÀrdeskapande resurs. Tidigare Àgnade sig internrevisorn endast Ät sÀkringsarbete som innebar att granska och utvÀrdera organisationens internkontroll, riskhanteringsprocesser och företagsledningens arbete för att förebygga risker i verksamheten. Idag har internrevisorn Àven en roll av rÄdgivande karaktÀr, konsultrollen, vilket innebÀr att denne ger rÄd om förbÀttringsÄtgÀrder samt stödjer styrelsen och ledningen i deras arbete. Det kan dÀrför uppstÄ svÄrigheter för internrevisorn att kombinera sÀkrings- och konsultrollen utan att dennes oberoende hotas.

Den engagerade personligheten : Om arbetsengagemang och personliga egenskaper

Bakgrund - Denna studie undersökte ett organisationspsykologiskt fenomen frÄn ett arbetsvetenskapligtperspektiv som bygger pÄ förstÄelsen att de anstÀllda Àr en vÀrdefull tillgÄng och en viktig resurs för allaorganisationer. UtifrÄn denna filosofi undersöktes anstÀlldas upplevda arbetsengagemang i relation till deraspersonlighetsdrag i ett företag som Àr verksam inom handel. Detta företag strÀvar efter professionell kundserviceoch de anstÀllda ses som en tillgÄng att uppnÄ detta mÄl. SÄ vitt vi kÀnner till har en liknande studie integenomförts utifrÄn ett arbetsvetenskapligt perspektiv tills nu. Vi menar dessutom att det Àr intressant att studeraarbetsengagemang i relation till personlighetsdrag som kan ge en fördel i att utveckla HR-strategier som Àranpassade till de anstÀlldas individuella behov och förutsÀttningar.Syfte - Denna undersökning syftar till att öka förstÄelsen för och kunskap om hur personliga resurser (genompersonliga egenskaper) kan medföra en skillnad för individens arbetsengagemang och hur detta i sin tur kanmedföra en skillnad i individens livssituation.Metod/Design - Studiens forskningsansats Àr en explorativ och kvantitativ undersökningsdesign somgenomfördes pÄ 102 anstÀllda inom ett handelsföretag.

Kvalitetsbristkostnader i monteringshallen : Vad beror de pÄ, hur stora Àr de och vad gÄr det att göra Ät dem?

SammanfattningMonteringshallen hos Metso Paper Karlstad Àr beroende av mÄnga utomstÄende funktioner och processer. De som jobbar med montering och utcheckning mÄste koordinera sina arbeten med tillverkningen, underleverantörer, inköp, konstruktion och skeppning.Alla Àr medvetna om att det finns problem i monteringshallen och att det mÄste det göras nÄgot för att komma till rÀtta med dem. Men vilka orsakerna Àr till problemen finns det olika uppfattningar om. En del upplever det ocksÄ som att problemen Äterkommer gÄng pÄ gÄng. FÄ försök har gjorts för att pÄ metodiskt sÀtt fÄ en gemensam syn pÄ problematiken eller ta fram fakta som kan ligga till grund för beslut om förbÀttringsomrÄden.

RES-direktivets implementering och integrering i svensk politik

RES-direktivet antogs av EU under 2009 i syfte att öka Europas totala andel förnybar energi till 20 procent. Sverige tilldelades en kvot pÄ 49 procent och regeringen valde att höja mÄlet till 50 procent. Vid ökad anvÀndning av förnybar energi kan mÄlkonflikter uppstÄ. De förnybara resurserna kan exempelvis anvÀndas i andra syften vilket skapar konkurrens. EnergiomstÀllningen beskrivs som en intstitutionell utmaning som krÀver politisk vilja och svÄra avvÀgningar.

<- FöregÄende sida 61 NÀsta sida ->