Sökresultat:
1008 Uppsatser om Resursägare - Sida 15 av 68
Syrning i kunskapsföretag - hur det balanserade styrkortet fungerar som styrmedel i ett kunskapsföretag
I uppsatsen utreder vi hur ett balanserat styrkort fungerar som styrmedel i ett kunskapsföretag. I den teori som finns om kunskapsföretag stÄr det ingenstans att det balanserade styrkortet Àr ett sÀtt att styra kunskapsföretag pÄ. Trots detta upptÀckte vi att flera kunskapsföretag anvÀnder sig av det balanserade styrkortet. Genom att göra intervjuer pÄ Ernst & Young, vilket Àr ett kunskapsföretag som anvÀnder sig av det balanserade styrkortet, fick vi en inblick i hur styrkortet fungerar i verkligheten. Vi kom fram till att för att styrningen med det balanserade styrkortet ska fungera i kunskapsföretag, bör ett företag i första hand styras med hjÀlp av friare styrformer, sÄ som mÄlstyrning och deltagande, dÀr de anstÀllda har sjÀlvstÀndighet och frihet.
Uppfattningar av hÀlsosamhet bland hÀlsopedagogstuderande : en intervjustudie
HÀlsa och ohÀlsa Àr angelÀgenheter för bÄde den enskilda mÀnniskan och hela samhÀllet. HÀlsopedagogiska programmet Àr en treÄrig utbildning vid Högskolan i GÀvle, studenterna som tar examen dÀrifrÄn kan kalla sig hÀlsovetare. Syftet med studien Àr att undersöka uppfattningar av hÀlsosamhet bland hÀlsopedagogstuderande. Studiens ansats Àr fenomenografiskt inspirerad. Hur formas dessa hÀlsopedagoger in i yrkesrollen att göra mÀnniskor mer hÀlsosamma? Vad anser dessa studenter vara hÀlsosamt? Fyra kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer har genomförts med studenter som gÄr termin fyra och fem pÄ hÀlsopedagogiska programmet vid Högskolan i GÀvle.
Reflektera mera: reflektionens uttryck i förskolans
pedagogiska verksamhet
Syftet med studien var att beskriva verksamma förskollÀrares uppfattningar om reflektion i den pedagogiska verksamheten. Reflektion framhÄlls i uppsatsen som en möjlighet till ett riktat och strukturerat fokus och tÀnkande gentemot lÀrande. Den pedagogiska dokumentationen benÀmns som ett gemensamt reflektionsunderlag för att synliggöra, problematisera och kritiskt granska den pedagogiska verksamheten och diskurser i riktning mot barns utveckling och lÀrande. Studien baserades pÄ kvalitativa intervjuer dÀr fem förskollÀrares uppfattningar om reflektion beskrevs utifrÄn tre forskningsfrÄgor. Resultatet visar en allmÀn uppfattning av reflektionen dÀr ett fördjupat lÀrande och kritiskt reflekterande förhÄllningssÀtt kan möjliggöras, men som i dagslÀget befinner sig pÄ en alltför ytlig nivÄ.
Digitala spel och pojkars sprÄkutveckling
Denna studie handlar om pojkars beskrivningar av att anvÀnda digitala spel och hur detta kan bidra till sprÄklig kunskapsutveckling i skolans verksamhet. För att fÄ studiens frÄgestÀllningar besvarade har intervjuer med fem pojkar i tio Ärs Älder analyserats med utgÄngspunkt i socialsemiotiska teorier och begrepp. Pojkarnas beskrivningar visar tecken pÄ att digitala spel kan anvÀndas som en resurs i utveckling av barns verbala och skriftligt sprÄk. Pojkarna beskriver att utvecklingen av sprÄklig och verbal kunskap kan Àga rum dels individuellt och dels i grupp genom att anvÀnda digitala spel. Resultatet visar Àven att skolans verksamhet inte har erbjudit pojkarna möjlighet att anvÀnda digitala spel för att utveckla sina sprÄkliga kunskaper..
Rösten som resurs : En kvalitativ studie om samspelsutveckling med fokus pÄ röstens betydelse för kommunikationen tillsammans med en person med medfödd dövblindhet
Personer med dövblindhet saknar helt eller delvis tvÄ av de sinnen, nÀmligen synen och hörseln, som andra redan frÄn födseln anvÀnder för att etablera samspel. Detta faktum pÄverkar och medför svÄrigheter redan i det tidiga samspelet och följer sedan personen genom hela livet om inte kunskaper inom omrÄdet tas tillvara och utvecklas. Kommunikationsutveckling som inte prioriteras leder ofta till deprivationer som passivitet, aggressivitet och sociala eller emotionella problem.Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka de faktorer som Àr av betydelse och kan ge personer medmedfödd dövblindhet med hörselrester grundlÀggande förutsÀttningar för samspelsutvecklingen dÀr röstenkan ses som en kompletterande kommunikativ resurs. Studien avser att undersöka hur rösten kan stödjasamspelet mellan en dövblind person och dennes samspelspartners, impressivt och expressivt, och om dettai sin tur kan upprÀtthÄlla samspelet och pÄ sÄ sÀtt skapa utveckling.Eftersom dövblindhet för de flesta Àr ett okÀnt begrepp har det varit av största vikt att bÄde förklara ochförtydliga begreppet bÄde via definition och men ocksÄ vad dövblindheten som funktionsnedsÀttninginnebÀr vilket beskrivits i bÄde bakgrunden och i litteraturgenomgÄngen. LitteraturgenomgÄngen ger ocksÄen allmÀn och grundlig teoretisk bas till undersökningen vad det gÀller lÀrande, samspel ochkommunikation.
Mer Àn bara en resurs : En studie kring konsulters pÄverkan pÄ kunskapsintegration
Denna studie Ă€mnar att beskriva hur kunskapsintensiva företag hanterar den kunskap som konsulter bidrar med vid introduktion, i det dagliga arbetet och hur de möjliggör för överföring av kunskapen nĂ€r konsulten lĂ€mnar företaget. En fallstudie pĂ„ tvĂ„ stora internationella företag har genomförts och empiri samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att företagen har likartade introduktioner med fokus pĂ„ organisatoriska och individuella kunskaper. Vilket syfte konsulten har i företaget pĂ„verkar kunskapsintegreringen inom arbetet. Ăven organisationsstrukturen och konsultens placering inom företaget har effekter för kunskapsintegreringen.
?Vi har olika förutsÀttningar och jag mÄste prioritera utefter hela min situation? : en intervjustudie om distriktssköterskornas upplevelser av arbetet
Bakgrund: Allt fler svÄrt sjuka patienter fÄr vÄrd i hemmet. OmrÄdesansvarig distriktssköterska i kommunal hemsjukvÄrd ansvarar ensam för bÄde omvÄrdnad och medicinska insatser kring patienten. En hög arbetsbelastning ökar risken för att göra fel nÀr distriktssköterskan har ansvar för mÄnga patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskornas upplevelser av arbete inom kommunal hemsjukvÄrd med omvÄrdnadsansvar för patienter i ordinÀrt boende. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats anvÀndes i studien.
PECS som samtalsstöd vid autism : En interventionsstudie med införande av en kommunikationskarta anpassad för pratstunder.
Syftet med denna studie var att undersöka hur en för situationen anpassad kommunikationskarta, en pratkarta, kan möjliggöra samtal mellan en 11-Ärig pojke med autism och utvecklingsstörning och hans mamma nÀr de samtalar om en hÀndelse som inte hÀnder nu. Erik har inget fungerande tal och Àr beroende av Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK). Han har sedan förskoletiden en pÀrm med löstagbara bilder (PECS), som han anvÀnder för att uttrycka sina behov och intentioner. I studien undersöktes hur interaktionen mellan Erik och hans mamma Maria organiserades sekventiellt. Analysen visade att en kommunikationskarta, en pratkarta med bilder anpassade för samtalet, var en viktig gemensam resurs för bÄde Maria och Erik för att initiera, utveckla och avsluta pratstunden.
Statelessness erases every trace of security : TillÀmpningar för implementation av plattformsoberoende RESTful webbtjÀnster med fokus pÄ anvÀndarautentisering och skalbarhet
Detta arbete Àr utfört i syfte att undersöka tillÀmpningar bÀst lÀmpade för implementationer av plattformsoberoende RESTful webbtjÀnster med fokus pÄ anvÀndarautentisering och skalbarhet. Arbetets resultat gÀllande anvÀndarautentisering menar till att problematisera det allmÀnt sedda tvÄnget av en kommunikation bestÄende av fler Àn tvÄ parter samt menar att en resursförfrÄgan, för anvÀndaren, först blir sÀker dÄ kommunikationen bryter mot REST och statelessness. Arbetets resultat gÀllande skalbarhet menar till att ifrÄgasÀtta den allmÀnna bilden av en applikations resurs samt menar att bildandet av ett slÀktskap, The Resource Kinship, möjliggör för en förenklad filtrering av resursers representation och en strukturerad uppbyggnad av resursers indelning och adressering..
Hur mÄnga kan klona sig varje mÄndag? : en studie av hur HRM pÄverkas av projektifiering
Bakgrund: Projektifiering innebÀr att företag gÄr frÄn en stark linjeorganisation mot att betona projektdimensionen. Denna förÀndring skapar nya förutsÀttningar för medarbetare och torde Àven ha samband med företagets syn pÄ sin personal som strategisk resurs. Syfte: Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga och analysera de förÀndringar som sker inom Human Resource Management i samband med företags projektifiering. Genomförande: Det empiriska materialet bestÄr huvudsakligen av intervjuer med nyckelpersoner pÄ Posten och Saab Aerospace. Resultat: HR-funktionen har en viktig roll i projektifieringsprocessen.
Energianalys av fastighet BrynÀs 12:1 : EnergikartlÀggning med effektiviseringsÄtgÀrder inriktning mot ventilation
Energianva?ndningen i Sverige och va?rlden fo?rva?ntas o?ka och bostads- och servicesektorn sta?r fo?r 40 % av va?rldens totala energibehov. Det a?r viktigt att energieffektivisera redan befintliga byggnader och optimera dess system da? en la?gre energianva?ndning gynnar ba?de miljo?n och ekonomin. En byggnads ventilationssystem sta?r fo?r en stor del av en fastighets energianva?ndning och det finns ofta stor potential fo?r systemet att optimeras och effektiviseras.En fastighetsa?gare vill inte ha fastigheter som sta?r outhyrda.
Pedagogiska kartlÀggningar i förskolan.
Syfte: Att möta alla barns olika behov och förutsÀttningar Àr en utmaning för förskolan. Tidi-gare forskning visar att pedagogernas kunskap och syn pÄ barn Àr betydelsefull för dokumentationernas innehÄll och sÄledes Àven för de pedagogiska kartlÀggningarna. Genom att undersöka hur förskollÀrare talar om pedagogiska kartlÀggningar Àr det möj-ligt att studera vilka kunskaper och behov som uttrycks av förskollÀrarna, samt hur de beskriver arbetet med förskolans sÀrskilda stöd.Mot bakgrund av detta Àr studiens syfte att undersöka hur förskollÀrare talar om peda-gogiska kartlÀggningar och arbetet med förskolans sÀrskilda stöd.FrÄgestÀllningar:? Hur talar förskollÀrarna om pedagogiska kartlÀggningar?? Hur talar förskollÀrarna om barns behov av sÀrskilt stöd?? Hur talar förskollÀrarna om arbetet med förskolans sÀrskilda stöd?? Hur talar förskollÀrarna om metoder för det sÀrskilda stödet?? Hur talar förskollÀrarna om kompetens? Teori: Studien utgÄr frÄn en postmodern kunskapssyn vilket innebÀr att vÀrlden inte ses som uppbyggd av en given ordning. Det vi ser, hör och kÀnner Àr beroende av vÄrt menings-skapande och av den kultur vi lever i.
Olikheter och avvikelser i förskolans vÀrld- Àr pedagogers förhÄllningssÀtt avgörande?
Syftet med vÄr uppsats Àr att belysa hur pedagoger definierar olikheter och avvikelser bland barn och hur de beskriver att dessa hanteras i barngruppen inom förskolan.Vi genomförde tio intervjuer med förskollÀrare pÄ förskolor i en kommun. Enligt respondenterna gÄr begreppen olikheter och avvikelser in i varandra och genomgÄende i undersökningen ses de som en resurs. I de fall avvikare kategoriseras tror vi det beror pÄ okunskap och oförmÄga. Undersökningen visar behov av handledning, professionellt stöd samt vÀrdet av att specialpedagoger finns pÄ förskolorna. Andra slutsatser vi kan dra av vÄrt resultat Àr att pedagogernas förhÄllningssÀtt Àr avgörande i arbetet med olikheter och avvikelser.
Slam ? en outnyttjad resurs i skogsbruket
Every year about 210 000 tones dry weight of sewage sludge is produced in Sweden. Most of the sludge is applied to agricultural land, plantsoil and landfill cover. Sewage sludge contains essential nutrients such as nitrogen and phosphorus. Nitrogen is limiting growth on solid ground in Sweden and can therefore be used as fertilizer to increase productivity. In order that the sludge can be spread to forest land it requires first a conversion of sludge to pellets, to make it more manageable.
Dynamik och karaktÀr i en researrangörs affÀrsrelation.
VÄrt syfte Àr att med fokus pÄ en affÀrsrelation mellan en researrangör och dess hotelleverantörer undersöka dynamiken och karaktÀren i denna vid en kvalitetsförbÀttringsprocess. För att fÄ ett djup i vÄr undersökning har vi gjort en kvalitativ ansats vilken Àr baserad pÄ nio intervjuer. Scandorama utgör fallstudieobjekt och den empiriska ansatsen bestÄr av intervjuade representanter dÀrifrÄn samt med hotelleverantörer till Scandorama. Vi har till detta applicerat teori som belyser konstellationer i relationer, drivkrafter, relationsmarknadsföring, kvalitet och processförÀndring. VÄra frÀmsta upptÀckter Àr att makt och förtroende Àr dynamiska krafter som karaktÀriserar en triadisk affÀrsrelation och makt kan ses som en resurs för samtliga aktörer i triaden.