Bakgrund och problemformulering: Det finns en komplexitet vid användandet av olika styrmodeller och därför är det av vikt att kritiskt granska vilka styrmedel som implementeras i organisationen. Det är även viktigt att se till att styrmodellerna samverkar och välja den rätta kombinationen av dem. Problematiken handlar om att organisationer använder sig av styrmodeller som inte är kompatibla med varandra. Styrmodeller som bygger på olika styrlogiker riskerar att motverka varandra vilket kan leda till obalanser och negativa effekter.Syfte: Uppsatsens syfte är att, via enkätstudie, beskriva om mellanchefer upplever balans mellan ekonomistyrningsmodellerna; mål- och Resultatstyrning samt detaljstyrning och förklara om skillnaden i ägandet kan vara en förklaringsfaktor till eventuella obalanser. Vi vill även veta hur det tar sig i uttryck.

Bakgrund och problemformulering: Det finns en komplexitet vid användandet av olika styrmodeller och därför är det av vikt att kritiskt granska vilka styrmedel som implementeras i organisationen. Det är även viktigt att se till att styrmodellerna samverkar och välja den rätta kombinationen av dem. Problematiken handlar om att organisationer använder sig av styrmodeller som inte är kompatibla med varandra. Styrmodeller som bygger på olika styrlogiker riskerar att motverka varandra vilket kan leda till obalanser och negativa effekter.Syfte: Uppsatsens syfte är att, via enkätstudie, beskriva om mellanchefer upplever balans mellan ekonomistyrningsmodellerna; mål- och Resultatstyrning samt detaljstyrning och förklara om skillnaden i ägandet kan vara en förklaringsfaktor till eventuella obalanser. Vi vill även veta hur det tar sig i uttryck.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra olika professioners, i ettrektorsområde, syn på användningen av LUS som verktyg i mål- och Resultatstyrning i och förskolutveckling.Teori: Studien är en fallstudie. Resultatet relaterar till tre olika skolutvecklingsteorier.Metod: För att få tillgång till de olika professionernas beskrivningar enligt ovan harhalvstrukturerade intervjuer genomförts individuellt med specialpedagoger, rektorer ochhögre befattningshavare, i studien benämnda chefer. För att få tillgång till läraresbeskrivningar har fokusgruppintervjuer använts. Samtliga intervjuer utom en, där informanteninte önskade, spelades in. Alla inspelade intervjuer transkriberades till datorskrift.

SammanfattningExamensarbete Kandidatuppsats, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet,Ekonomistyrning, Kurskod 2FE90E, VT 2012Författare:Erika Mårtensson och Katja WikströmHandledare:Elisabeth KjellströmTitel: Kvalitativa mått -En integrerad del i verksamhetsstyrningenBakgrund:Mål- och Resultatstyrning infördes i den kommunala verksamheten år 2004vilket bland annat innebar att kommunerna skulle formulera mätbara mål i sinverksamhetsplanering.Syfte:Syftet med undersökningen var att beskriva hur och varför verktyget Kommunenskvalitet i korthet (KKiK) tillämpas som en del i den kommunala verksamhetens mål- ochResultatstyrning samt belysa om de kvalitativa mått som arbetats fram för de olikaverksamhetsområdena är relevanta, giltiga, jämförbara och tillförlitliga.Metod:Undersökningen omfattar en fallstudie med kvalitativa intervjuer med företrädareför två kommuner och en kvantitativ del för att belysa användningen av KKiK samt engenomgång av måtten som ingår i KKiK.Resultat, slutsatser:Slutsatserna är att verktyget KKiK är en integrerad del av de tvåkommunernas styrsystem och används i huvudsak för jämförelser med andra kommunermen också för verksamhetsstyrning samt verksamhetsutveckling. Det pågår en utveckling iden kommunala verksamheten då allt fler kommuner deltagit i KKiK och utgör ett nätverksom arbetar med att utveckla måttens relevans, tillförlitlighet, giltighet och jämförbarhet.KKiK mäter inte enbart tjänstekvalitet och måtten avspeglar det faktum att det finns fleraintressen i den kommunala verksamheten som måste tillgodoses. Dels kommunledningensbehov av målstyrning och uppföljning av effektiv resurshantering, dels medborgarnasbehov av tjänster med god kvalitet. En viktig insikt är att kvalitet till stor del handlar om urvems perspektiv man definierar det och i vilket syfte..

Sammanfattning ? ?Ekonomistyrning i skolsektorn?Datum:               2014-01-08Nivå:                   Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hp            Institution:          Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, ESTFörfattare:          Robert Ericson                    Thomas Ericson                                    15 juni 1985                        23 mars 1988Rubrik:                     En studie om likheter och skillnader i styrning av två kommunala och två fristående gymnasieskolor i Västerås              Handledare:           Mona Andersson               Nyckelord:          Ekonomistyrning, kommunal och fristående gymnasieskola, balanserat styrkort, benchmarking, styrning, ansvarsfördelning           Frågeställning:     Vilka styrmedel använder sig gymnasieskolorna av?                         Vad finns det för likheter och skillnader i användningen av styrmedel mellan kommunala och fristående gymnasieskolor?Syfte:                     Syftet med studien är att kartlägga vilka likheter och skillnader det finns mellan två kommunala och två fristående gymnasieskolor i Västerås gäller styrning och uppföljning av verksamheten. Det vi avser att fokusera på är ansvarsfördelning, styrformer och budgetprocessen samt undersöka om balanserat styrkort och benchmarking används av skolorna.Metod:               En kvalitativ metod där intervjuer gjordes med två rektorer på kommunala och två rektorer på fristående gymnasieskolor samt en controller på Barn- och            utbildningsförvaltningen i Västerås. Den teoretiska referensramen baseras på vetenskapliga artiklar, böcker om ekonomistyrning och två statliga utredningar.           Slutsats:            Studiens jämförelse mellan kommunala och fristående gymnasieskolor visar att de olika aktörernas verksamhet och styrmedel till stor del liknar varandra. Samtliga skolor har resultatansvar, Resultatstyrning, målstyrning och budgetstyrning.

Sammanfattning Vi har med vårt examensarbete velat undersöka Arbetsmarknadsverket (AMV) och dess verksamhet. Vårt syfte var att närmare studera mål, styrning, organisation och enhetlighet. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi har intervjuat tjänstemän inom AMV. Vi har i vår kunskapsbakgrund velat ge en bild av AMV: s organisation och verksamhet. Detta har vi gjort för att öka förståelsen för vår studie om Arbetsmarknadsverket. Vi har även tagit fram och presenterat de teoretiska perspektiv som vi ansåg vara relevanta för vårt syfte och vår resultatanalys.

Äldreomsorgen har fått kritik i massmedia under den senaste tiden vilket har bidragit till flera omorganisationer som skett sedan 1990-talet. Omorganisationerna har vuxit fram ur ett nytt styrningssätt som går under begreppet New public management (NPM), som fokuserar på styrning, uppföljning och redovisning. NPM har många influenser från det privata näringslivet och förändringar som skett har bland annat inneburit att verksamheterna arbetar för en ökad effektivisering av organisationen, mål- och Resultatstyrning samt ökad kvalitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur styrningen som är i linje med NPM beskrivs av chefer på olika organisatoriska nivåer inom äldreomsorgen i Stockholms stad. Frågeställningen som besvaras i uppsatsen är hur verksamhetscheferna respektive enhetscheferna beskriver att styrningen som är i linje med NPM har påverkat verksamheterna samt deras arbetssituation.Teorier om byråkrati, postbyråkrati samt NPM används som referensram i uppsatsen.

De flesta av Sveriges kommuner och landsting använder en form av mål- och Resultatstyrning, en styrmodell som har till uppgift att klargöra och organisera politikens och förvaltningens respektive roll, i synnerhet mot bakgrunden av kommunernas ekonomiska balanskrav. Efter uppkomsten av det effektivitetsinspirerade New Public Management blev mål- och Resultatstyrning även politisk verklighet i Sverige i slutet av 1980-talet och utvidgades sedan allt mera med hjälp av styrningsprinciper som hämtades från privatsektorn. 2004 blev god ekonomisk hushållning samt särskilda mål och riktlinjer en del av kommunallagen. Redan för cirka tjugo år sedan ställde sig den statsvetenskapliga och förvaltningsteoretiska forskningen frågan om huruvida målstyrning skulle påverka utrymmet för politisk styrning samt förändra maktfördelningen gentemot de svenska förvaltningarna och tjänstemännen. Därför den befogade frågan efter tjugo år: går det faktiskt att ? politiskt ? styra med mål? Jag valde att undersöka de två största kommunerna i Sverige, Stockholm och Göteborg.

Bakgrund och problem: Ett ökat fokus på effektivitetsmätning har växt fram inom offentlig sektor den senaste 25-årsperioden. Diskussion har förts avseende vad effektivitet inom offentlig sektor är, hur man mäter det samt om nyttan av mätningen verkligen överväger kostnaden. Vi har i denna uppsats valt att djupare studera hur en NPM-inspirerad modell har implementerats och används och om modellen uppfattas fylla sitt syfte.Syfte: Denna uppsats har ett deskriptivt syfte då den undersöker hur en offentlig verksamhet brutit ned sin prestationsmätning på lokal nivå i syfte att förankra de strategiska målen samt att den till att undersöker hur mätningen upplevs av cheferna i förvaltningen. Fallstudien har också ett förklarande syfte då den försöker förstå varför cheferna upplever det på det sättet som de gör.Avgränsningar: Uppsatsen har fokuserat på en förvaltning inom en kommun. Den politiska ledningen samt medarbetare har utelämnats i denna uppsats då den är avgränsad till att endast belysa hur organisationens chefer upplever styrningen.Metod: En fallstudie har genomförts och empiriskt material, i form av olika budgetdokument och årsredovisning, har samlats in från organisationen.

Uppsatsen analyserar hur aktörer inom ANDT-politiken på ett effektivt sätt kan delta i processen för framtagande av policy och implementering och på vilket sätt ANDT-politiken är präglad av government respektive governance. Government råder främst inom specifika fält. Governance analyseras genom tre perspektiv. När brukarstyrning tillämpas råder inte governance. Mål- och Resultatstyrning har präglat ANDT-politiken.

Syfte och frågeställningarSyftet var att beskriva, förklara och jämföra hur ofta elitjuniorlag inom ishockey och handboll använder sig av idrottspsykologiska färdigheter. (1) Hur ofta använder sig spelare av idrottspsykologiska färdigheter? (2) Hur ofta uppmuntrar tränarna spelarna att använda idrottspsykologiska färdigheter? (3) Finns det ett samband mellan tränarens uppmuntran av idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt hur ofta spelarna använder dem? (4) Finns det ett samband mellan hur ofta spelarna använder idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt med deras självförtroende?MetodUrvalet bestod av 122 ishockey- och 89 handbollsspelare som hade en medelålder på 16,9 år samt 8 ishockey- och 6 handbollstränare som hade en medelåldern på 39,2 år. Respondenterna som alla var manliga besvarade enkäterna Test of Performance Strategies (Hardy, Roberts, Thomas & Murphy 2010; Thomas, Murphy & Hardy 1999) som undersöker hur ofta idrottare använder idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt Trait Sport Confidence Inventory (Vealey 1986) som undersöker självförtroendet hos idrottare.ResultatResultaten visade att både spelare och tränare använde idrottspsykologiska färdigheter oftare vid match än träning. Ishockeyspelarna och tränarna hade mer erfarenhet av idrottspsykologi och använde också färdigheter oftare än handbollsspelarna och tränarna.

Intresset för nationell värdegrund är stort och detta framför allt efter det lagtillägg som instiftades i socialtjänstlagen (SoL) 5 kap. 4§ i januari 2011. Den nationella värdegrunden handlar om att omsorgen ska utföras med fokus på den äldre personens välbefinnande och möjlighet till ett värdigt liv. Ledord i NPM:s omfattande reformer är bättre effektivitet, konkurrens, samt bättre målstyrning och uppföljning. Metoder som förespråkas för att nå dessa idealtillstånd är bland annat konkurrensutsättning, privatisering, målstyrning och decentralisering.

Bakgrund och problem: Företag strävar efter att synkronisera organisationens mål, strategioch styrning. Utifrån målen utarbetas en långsiktig strategi vilken ska genomsyrautvecklingen inom företaget. Den utformade strategin bryts ner och återfinns på en mängdnivåer inom organisationen. Då strategivalet påverkar en mängd processer inom företaget därnegativa sidoeffekter kan uppstå är det av intresse att utreda kopplingen mellan suboptimeringoch strategivalet.Syfte: Att utröna på vilket sätt en lågkostnadsstrategi leder till suboptimering samt via enunderforskningsfråga se hur suboptimeringen påverkar de i fallstudien aktuella företagen.Metod: Studien är utförd på fyra stycken organisationer vilka får representera en större del aven generell verklighet. Med kostnadsledande strategi menas att ständigt sträva efterkostnadsrationalisering och effektivisering av processer i syfte att erbjuda marknaden lägstapris.

Bakgrund och problem: Senast den 1 januari 2010 ska regioner och landsting ha infört vårdvalsystem som ger patienten rätt att välja mellan olika vårdgivare i primärvården. Målet med detta är att öka patienternas inflytande och även att öka antalet vårdgivare inom primärvården. Kostnadsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är en central fråga och verksamhetens situation och utveckling följs av många intressenter. För att nå mål finns det olika sätt att styra, nämligen genom Resultatstyrning, handlingsstyrning och social styrning. Hälso- och sjukvården involverar flera roller, nämligen finansiär/ägare, beställare, utförare och invånare/patient.

This study aims to examine how performance management is compatible with the operations at Sida, Sweden?s International Development Cooperation Agency, by performing interviews with representatives from Sida. The public sector is facing increased demands on accounting, which has emerged as an institutionalized social norm in society. The nature of Sida?s operations, however, proves to be highly complex, rendering results based management difficult to implement.