Redovisning har till syfte att ge en verklig bild över företagets finansiella situation och fungera som ett beslutsunderlag för intressenter, detta är dock inte alltid fallet. Denna uppsats har till syfte att undersöka om aktiebolag, noterade på svenska börser, med avsättningar för garantiåtaganden använder sig av dessa avsättningar som ett verktyg för Resultatmanipulering.Uppsatsen har undersökt hur företag inom tillverkningsbranschen sätter av för framtida garantiåtaganden samt om det finns någon synbar systematik i dessa avsättningar. För att undersöka om så var fallet, beräknades korrelationen mellan olika variabler från företagens årsredovisningar. Beräkningarna kom att göras i två grupper utifrån hur företag i uppsatsens urval redovisat sina garantiåtaganden i årsrapporten. Studien kom fram till att det starkaste sambandet för svenska aktiebolag i tillverkningsbranschen förekommer mellan garantiavsättning och nettoomsättning eller mellan årets garantiavsättning och föregående års garantiavsättning.

Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att Resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.

Ämnesbakgrund: En växande informationsefterfrågan på dagens ekonomiska marknader har skapat en trend att redovisa information utöver den information som är av enbart finansiell natur. Som följd av dettapublicerar företag i allt högre utsträckning rapporter som redovisar företagets hållbarhetsarbete. Detta har även medfört en växande trend på redovisningsområdet kring att studera redovisning som behandlar hållbarhet.Prior et al. (2008) presenterar resultat som visar att företagens hållbarhetsarbete är positivt korrelerat med företagsledningens manipulering av det resultat som redovisas i de finansiella rapporterna, samt att denna korrelation har en negativ effekt på företagens finansiella prestationer. Denna uppsats tar i ansats att undersöka detta fenomen utifrån ett rent redovisningstekniskt perspektiv.

Tidigare forskning visar att Resultatmanipulering i form av big bath fo?rekommer vid omstruktureringar av fo?retagens ledning. Det inneba?r att ledningen pa?verkar resultatet negativt genom att realisera stora enga?ngskostnader. I och med info?randet av redovisningsstandarderna IFRS 3 och IAS 36 ga?llande nedskrivningspro?vning av goodwill kan va?rderingens flexibilitet anva?ndas i egenintresse som ett verktyg fo?r big bath.

Bakgrund och problem: Goodwillpostens behandling i redovisningen är ett ämne som diskuterasflitigt i branschrelaterad litteratur. Problemet är att bolag i olika grad identifierar immateriellatillgångar, en skillnad som får följder för om värdet skrivs av eller nedskrivningsprövas. Dånedskrivning i litteraturen anses medföra högre resultat kan underlåtelse att redovisa immateriellatillgångar användas i syfte att påverka resultatet. Denna resultatpåverkan kan även utnyttjas som ettmedel för att gynna företagsledare i samband med särskilda situationer i företaget.Syfte: Syfte med studien är att se huruvida de studerade bolagens redovisade resultat påverkas avatt företaget har identifierat samtliga immateriella tillgångar som ingår i goodwillposten, vilkaskrivs av över en bestämd nyttjandeperiod, jämfört med nuläget att posten nedskrivningsprövas.Givet att resultaten skiljer sig åt undersöks om indikationer på Resultatmanipulering finns i detempiriska materialet.Avgränsningar: Studien omfattar de bolag, inom branschen för konsumenttjänster, som vidstudiens tidpunkt var noterade på någon av listorna Small Cap, Mid Cap eller Large Cap på NasdaqOMX Stockholm. De år som studeras är 2008-2013.Metod: Materialet som studeras är huvudsakligen inhämtat från årsredovisningar tillhörande deföretag som ingår.

Denna studie behandlar nedskrivning av goodwill i svenska börsnoterade företag, och beaktar fyra möjliga förklaringar till detta. Relevant regelverk för den finansiella rapporteringen är IFRS. Genom en kvantitativ metod och ett deduktivt angreppssätt uppmärksammar vi problematiken kring att forskningen genererat olika förklaringar till att en nedskrivning äger rum. Studien omfattar 1260 observationer i form av räkenskapsår, som sträcker sig mellan åren 2006 till 2013. Vårt empiriska material är inhämtat via databaser och omfattar finansiell information för vart och ett av företagen, fördelat på de olika åren. Nedskrivningskostnaden för goodwill är manuellt insamlat från de företag där goodwill som tillgångspost minskat från år t-1 till år t. Från vårt teoretiska ramverk deduceras hypoteser som tillhandahåller eventuella orsaker till varför en nedskrivning kan ha ägt rum.

Tidigare studier har visat på att en finansiell kris leder till en minskad förekomst av earnings management som anses vara ett stort problemen i modern redovisning. Denna uppsats undersöker earnings managements förekomst bland svenska företag och hur den påverkas av en finansiell kris samt om det finns skillnader mellan olika branscher. Vi använder en modifierad variant av Jones modell för att mäta de diskretionära periodiseringarna, som likställs som earnings management, och jämför sedan förekomsten av earnings management före och under krisen samt mellan de fyra branscherna som studerats. Vi finner inte några skillnader i earnings managements förekomst innan och under finanskrisen men vi kan se att branschen Sällanköp i större utsträckning än övriga studerade branscher bedriver earnings management. Vår förklaring till detta är att övervakningen av företagens redovisning är generellt sett bra vilket minimerar möjligheten att bedriva earnings management men att det kan finnas brister för branschen Sällanköp..

Syfte:Att på den svenska marknaden undersöka effekten av Resultatmanipulering, efter införandet av Svensk kod för bolagsstyrning. Metod:Kvantitativ datainsamling använd's för att utföra regressioner del's för beräkning av EM, del's för identifiering av signifikanta förklaringsvariabler. Informationen hämta's bland annat från årsredovisningar, SIS Ägarservice och Datastream. Studien har en deduktiv ansat's. Teoretiska perspektiv:Ett antal bolagsstyrningsteorier har behandlat's rörande agentprincipalförhållanden, institutionellt ägande samt separation av ägande och kontroll.

Skandaler där företag har manipulerat sitt resultat är ständigt aktuellt. Lagar och redovisningsstandarder ska säkerställa att företagen uppvisar en rättvisande bild till intressenter. Företag har dock möjlighet att använda kassaflödespåverkande aktiviteter och omdömen vid periodiseringar som skapar utrymme för att medvetet manipulera företagets resultat, earnings management (EM). Syftet med denna studie är att studera vilka EM-problem som har uppdagats i Sverige, vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för handlingarna och eventuella skillnader mellan privata och publika företag. Studien har kvantitativ ansats med kvalitativa inslag, med den studerade tidsperioden 1996-2013.

Earnings management är ett fenomen som enligt studier har ökat i omfattning under senare tid tack vare förändringar av redovisningsprinciper. Detta har gett företag möjligheten att med ökad subjektivitet bedöma värdet på sina tillgångar, vilket kan utnyttjas för att manipulera redovisning och justera resultat i önskad riktning.Den här studien syftar primärt till att undersöka om det finns ett samband mellan variablerna earnings management och pressade resultat bland de noterade bolagen på Nasdaq OMX Stockholm, även kallad ?Stockholmsbörsen?. Det sekundära syftet är att undersöka om detta eventuella samband är vanligare förekommande bland mindre företag samt om någon bransch är överrepresenterad. En kvantitativ metod har använts där data från bolagens årsredovisningar har hämtats och sedan granskats.

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

Introduktion/Problembakgrund: Earnings management (EM) är ett problem för både det enskilda företaget och samhället. EM innebär att företagsledningen manipulerar resultatet i syfte att vilseleda externa intressenter. Konsekvenserna av EM är ett minskat förtroende för den finansiella rapporteringen, vilket resulterar i en ineffektiv kapitalallokering. Tidigare studier i Nya Zeeland har konstaterat att sammansättningen av fastighetsportföljen påverkar benägenheten till EM. Däremot går resultatet inte att generalisera i andra länder, eftersom det finns skillnader i lagstiftningen.

Problembakgrund & Problemdiskussion: Revisionsplikten avskaffades i Sverige november 2010 och berörde framförallt småföretagarna, vilka nu fick möjligheten att frivilligt efterfråga eller avstå revision. För att ett svenskt aktiebolag skall få undantas revisionskravet har regeringen arbetat fram egna gränsvärden utifrån Europakommissionen tidigare satta. Dessa gränsvärden för Svenska aktiebolag är (belopp i tkr); Nettoomsättning 3 000, balansomslutning 1 500, och maximalt tre antal anställda. För att ett svenskt aktiebolag enligt dessa gränsvärden skall undantas revisionsplikten får de maximalt överstiga ett av tre satta gränsvärden. Svenska aktiebolag vilka överstiger två av dessa gränsvärden vart av de två senaste bokslutsåren blir således revisionspliktiga.