UMAS är i nuvarande organisation en kombination av professionell byråkrati, divisionalisering och en liten del innovativ organisation. En decentraliserad organisationsstruktur gör det möjligt att styra med ekonomiskt ansvar, men ställer också ökade krav på kontroll och uppföljning. De formella styrsystem som används på UMAS är framför allt enheter med kostnads- och Resultatansvar, internpriser och budget. Budgeten är ett effektivt styrmedel i en anslagsfinansierad verksamhet som UMAS, genom att ansvar förtydligas och kontroll och uppföljning möjliggörs. Det är också viktigt att det i styrsystemen och organisationsstrukturen skapas incitament för att få medarbetarna till att arbeta för verksamhetens bästa, för att dess mål och visioner ska uppnås.

Hur företag hanterar och överför kunskap inom organisationer hävdar flertalet forskare är en av de mest vitala aspekterna för företags konkurrenskraft. Något forskningen kring kunskapsöverföring i en stor utsträckning förbiser är hur denna överföring påverkas av organisationsstrukturen. I den här uppsatsen granskas, genom en fallstudie, hur kunskapsöverföring inom organisationer påverkas av en decentraliserad organisationsstruktur. I följande studie har det genomförts intervjuer med ansvariga för kunskapsöverföring på fallföretaget och ur dessa har det framkommit att överföringen upplevs som bristfällig. Det framkommer av studien en situation där decentralisering fungerar som en barriär för kunskapsöverföring genom ett ökat Resultatansvar och autonomi för lägre enheter.

Den första januari 2001 fusionerade åtta av Sveriges lantmännenföreningar samt SLR till en rikstäckande förening, SvL. Denna delas in i marknadsområden, MO:n, vilka drivs med Resultatansvar inför koncernstyrelsen. Genom MO:na bibehålls lokal kontakt med jordbruksproduktionen i landet. Uppsatsen granskar förhållandet mellan SvL och MO:na. MO:na ska genom givna ansvarsområden och med Resultatansvar optimera resultatet i det egna området.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera en traditionell, Resultatansvarsindelad ekonomistyrning, samt att sätta den i relation till en modernt orienterad styrning. Metod: Vår uppsats är en enskild fallstudie med en kvalitativ ansats av enheten Energiprodukter inom Lunds Energi AB. Vi har genomfört ett antal intervjuer i fallföretaget. Empirin är analyserad med hjälp av relevant teori, främst Lindvalls Verksamhetsstyrning, Källströms Uppdrag Styreffekt och Anthony & Govindarajans Management Control Systems. Slutsatser: Lunds Energi AB har flera inslag av modern verksamhetsstyrning i sin traditionella, Resultatansvarsindelade ekonomistyrning.

New Public Management-NPM är ett samlingsbegrepp för de marknadsorienterade reformer som i varierande utsträckning påverkat den organisatoriska utvecklingen i flertalet svenska kommuner från slutet av 1980-talet och framåt. I denna litteraturstudie avhandlas två NPM-influerade idéer, Resultatansvar och belöningssystem i kommunal verksamhet, utifrån olika demokratiperspektiv. Studien visar att dessa reformer är svårförenliga med självkostnadsprincipen, samt att de sannolikt bidrar till en avpolitisering av kommunens verksamhet genom nedtoning av partipolitiska skillnader och delegering av ansvar från politiker till administratörer. Reformerna sker ofta utan reflektion över demokratiaspekter och tycks dessutom skapa en osäkerhet beträffande politikerrollen. Sammantaget illustrerar denna utveckling en förändring av demokratidealet från att demokrati ses som folkets makt över det offentliga (kommunitär offentlig demokrati) till att demokrati ses som individens valfrihet på en marknad (libertär marknadsdemokrati).

New Public Management-NPM är ett samlingsbegrepp för de marknadsorienterade reformer som i varierande utsträckning påverkat den organisatoriska utvecklingen i flertalet svenska kommuner från slutet av 1980-talet och framåt. I denna litteraturstudie avhandlas två NPM-influerade idéer, Resultatansvar och belöningssystem i kommunal verksamhet, utifrån olika demokratiperspektiv. Studien visar att dessa reformer är svårförenliga med självkostnadsprincipen, samt att de sannolikt bidrar till en avpolitisering av kommunens verksamhet genom nedtoning av partipolitiska skillnader och delegering av ansvar från politiker till administratörer. Reformerna sker ofta utan reflektion över demokratiaspekter och tycks dessutom skapa en osäkerhet beträffande politikerrollen. Sammantaget illustrerar denna utveckling en förändring av demokratidealet från att demokrati ses som folkets makt över det offentliga (kommunitär offentlig demokrati) till att demokrati ses som individens valfrihet på en marknad (libertär marknadsdemokrati)..

Syftet med denna studie har varit att utreda och föreslå strategier för hur bolagsstyrelser kan öka sin mångfald och bli mer diversifierade. Vidare var syftet att undersöka och presentera hur styrelsearbetet skulle påverkas av den ökade diversifieringen. Vi har utfört en kvalitativ studie och använt intervjuer för datainsamling. Det insamlade empiriska materialet har sedan analyserats med utgångspunkt i de valda teorierna. I våra slutsatser kommer vi fram till att styrelsesammansättningen påverkar beslutsfattandet och att en ökad diversifiering ger positiva effekter på styrelsearbetet.

Syftet med att använda budgetering har förändrats över tiden genom ökade krav på ekonomistyrningen. Från att ha haft fyra huvudsakliga syften: implementering av strategi, samordning, ansvarsfördelning och grund för utvärdering, har det på senare tid presenterats sju syften med budget. De traditionella syftena har benämnts, prognos, kontroll, planering och samordning. Till dessa har lagts tre modernare syften, åtagande, motivation och kommunikation (Lindvall, 2001). När man använder sig av budgetansvar, eller som Lindvall definierar det, Resultatansvar, kan suboptimeringsproblem, t.ex.

Företag köper tjänster av varandra i allt större utsträckning och tjänster blir allt viktigare för var dag som går, både i Sverige och i Europa. Trots detta är gällande rätt till stor del oklar på tjänstområdet i Sverige. Det finns ingen lag som är tillämplig på tjänster i kommersiella förhållanden. Tjänster är till sin karaktär varaktiga, individualiserade, framtidsbetonade och förtroendeberoende. Detta är något man måste ha i åtanke när man utformar felregler på tjänstområdet.

Bakgrund: Grunden till området som på svenska brukar benämnas ekonomistyrning och på engelska"management control"lades av Anthony 1965 och dominerar än idag litteraturen på området. Sedan dess har dock ytterligare decentralisering och en orientering mot processer och flöden ägt rum i företagen. Detta, menar vi, inte har gjort några avtryck i"management control"-litteraturen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga den ekonomiska ansvarsfördelningen i svenska kommersiella decentraliserade företag. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva hur personer ålagda sådant ansvar upplever detta samt hur dessa använder ekonomisk information.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera utformning och verkan av ekonomistyrningen på Universitetssjukhuset i Lund.Metod: I uppsatsen har vi använt oss av en abduktiv forskningsansats. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi genomfört en fallstudie av kvalitativ karaktär. Materialet i empirin har vi inhämtat från de åtta intervjuer vi har gjort på USiL med personal i olika hierarkiska nivåer. Intervjuerna har varit semistrukturerade. Sekundärkällorna vi har använt har mestadels varit böcker av kända forskare som t.ex.

Dagens samhälle befinner sig i ständig förändring, därmed är det viktigt för organisationer att även de förändras, det speciellt med tanke på kunskapsintensiva företag vars bransch befinner sig i ett utvecklingsstadium. För att en förändring ska bli lyckad är det viktigt att personalen känner sig delaktiga och har en förståelse för förändringen. Ekonomiska ansvarenheter kan ge olika resultat för olika företag, om det uppstår en konflikt mellan de valda ekonomiska ansvarsenheterna och företagets syfte är det relevant att förändra de ekonomiska ansvarsenheterna för att de ska vara optimala för företaget. Syftet med denna studie är beskriva och jämföra föreställningar hos chefer på operativ samt taktisk nivå i ett stort kunskapsintensivt företag, angående en förändring av de ekonomiska ansvarsenheterna från ett Resultatansvar till ett kostnadsansvar. Intervjuer har gjorts på chefsnivå för att fånga deras föreställningar kring hur förändringsprocessen genomförs samt hur informationsspridningen och kommunikationen fungerar.

Sammanfattning ? ?Ekonomistyrning i skolsektorn?Datum:               2014-01-08Nivå:                   Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hp            Institution:          Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, ESTFörfattare:          Robert Ericson                    Thomas Ericson                                    15 juni 1985                        23 mars 1988Rubrik:                     En studie om likheter och skillnader i styrning av två kommunala och två fristående gymnasieskolor i Västerås              Handledare:           Mona Andersson               Nyckelord:          Ekonomistyrning, kommunal och fristående gymnasieskola, balanserat styrkort, benchmarking, styrning, ansvarsfördelning           Frågeställning:     Vilka styrmedel använder sig gymnasieskolorna av?                         Vad finns det för likheter och skillnader i användningen av styrmedel mellan kommunala och fristående gymnasieskolor?Syfte:                     Syftet med studien är att kartlägga vilka likheter och skillnader det finns mellan två kommunala och två fristående gymnasieskolor i Västerås gäller styrning och uppföljning av verksamheten. Det vi avser att fokusera på är ansvarsfördelning, styrformer och budgetprocessen samt undersöka om balanserat styrkort och benchmarking används av skolorna.Metod:               En kvalitativ metod där intervjuer gjordes med två rektorer på kommunala och två rektorer på fristående gymnasieskolor samt en controller på Barn- och            utbildningsförvaltningen i Västerås. Den teoretiska referensramen baseras på vetenskapliga artiklar, böcker om ekonomistyrning och två statliga utredningar.           Slutsats:            Studiens jämförelse mellan kommunala och fristående gymnasieskolor visar att de olika aktörernas verksamhet och styrmedel till stor del liknar varandra. Samtliga skolor har Resultatansvar, resultatstyrning, målstyrning och budgetstyrning.

Dagens stora bolag består ofta av en stor mängd medarbetare. Samtliga medarbetare ska arbeta mot ett och samma mål, vilket innebär att verksamheten behöver ledning. Denna ledning bör ges genom någon form av styrsystem och i de fall där enheterna i organisationen har ett Resultatansvar är en möjlighet till detta internpriser. Ofta är det dock internprissättning av företagens produkter som diskuteras i den befintliga teorin och mindre sällan diskuteras de olika tjänstefunktioner som ofta finns inom organisationen. Därför fokuserar denna studie på hur de företag som utväxlar tjänster internt arbetar med internprissättning av dessa interna tjänster.

Bakgrund: Internprissättning är ett välkänt verktyg för att värdesätta transaktioner av varor och tjänster inom en organisation. Frekvent förekommande syften med internprissättning är att kunna möjliggöra rättvis resultatbedömning av enheter samt att bidra till kostnadsmedvetenhet hos personal. Många ekonomiska styrverktyg, däribland internprissättning, är från början framtagna för att passa privata organisationer men trots detta har offentlig sektor under de senaste decennierna i allt större utsträckning anammat styrverktygen i hopp om en effektivare verksamhet med högre kvalitet. Trots att internprissättningen är ett populärt styrmedel saknas det empiriska studier kring hur Sveriges kommuner använder och påverkas av den.Syfte: Att kartlägga och beskriva hur Sveriges kommuner utformar och använder internprissättning samt att utveckla en modell för framtagande av målkongruent internprissättning i kommunerna.Metod: Studien har huvudsakligen genomförts med en kvantitativ forskningsansats i form av en enkätstudie. Enkäten skickades ut till Sveriges samtliga 290 kommuner och en svarsfrekvens på 37 procent erhölls.