Sök:

Sökresultat:

27507 Uppsatser om Resultat före skatt - Sida 4 av 1834

RÀntebelÀggning av periodiseringsfonder

Åsikterna om periodiseringsfonden har Ă€ndrats frĂ„n att före rĂ€ntebelĂ€ggningen varit mycket positiva till att bli mindre positiva. De intervjuade tror att en följd av lagĂ€ndringen blir att företagen kommer att sĂ€tta av mindre pengar till periodiseringsfonder och istĂ€llet anvĂ€nda sig av överavskrivningar dĂ„ det Ă€r möjligt. Numera kan inte periodiseringsfonden ses som ett rĂ€ntefritt lĂ„n och dĂ€rmed mĂ„ste företagen ta hĂ€nsyn till alternativa finansieringsmöjligheter..

"Inget lÀr frÀmja kreativiteten sÄ som brist pÄ pengar" : - Om företags hantering av skattefrÄgor

PÄ senare tid har företags skattefrÄgor fÄtt en större betydelse dÄallt fler intressenter ser till hur företag hanterar sinaskattekostnader. Nya dimensioner som skapats innefattar etik,moral och socialt ansvar. För att företagen ska tillfredsstÀlla sinaintressenter mÄste de minska pÄ skattekostnaderna samtidigt somde följer de regelverk som reglerar skattehanteringen. Företagetsskattekostnader, skatterisker samt de kostnader som uppstÄr för atthantera företagets skattefrÄgor Àr de omrÄden som skattestrateginska beröra..

Konsekvenser vid fastighetsförvÀrv med s.k paketering ?AB till BRF

Detta examensarbetes syfte Àr att identifiera och analyserar konsekvenserna vid ett fastighetsförvÀrv med sÄ kallad paketering. Metoden som har anvÀnts för att genomföra denna uppsats har varit ett induktivt angreppssÀtt samt en kvalitativ ostrukturerad intervjumetod. Resultatet jag kom fram till var att valet av metod för att genomföra en s.k paketering fÄr stora konsekvenser pÄ rÀkenskaperna, dÀremot pÄverkas inte transparensen för den som förstÄr att lÀsa och tolka redovisningen rÀtt. DÀremot stÀller paketeringen och dess redovisningsmÀssiga konsekvenser betydligt större krav pÄ lÀsaren..

InternprissÀttning : TvÄ perspektiv pÄ "rÀtt pris" utifrÄn armlÀngdsprincipen

InternprissĂ€ttning Ă€r vanligt inom dagens koncerner och vĂ€xer mer allt eftersom vĂ€rldshandeln har globaliserats. AnvĂ€ndandet av internprissĂ€ttning för att öka vinsten Ă€r en diskussion som tog fart redan pĂ„ 1950-talet. En diskussion som baserats pĂ„ att bolag medvetet förbĂ€ttrar sin skatt genom de olika metoderna som finns. Ett utnyttjande av regleringars brister och otydliga tolkningar. Ämnet Ă€r speciellt dĂ„ det krĂ€ver kunskap inom bĂ„de företagsekonomi och juridik.

Sambandet redovisning och beskattning: en fallstudie av SOU:s och RSV:s förslag

Sedan mitten av 1980-talet pÄgÄr en debatt i Sverige om sambandet mellan redovisning och beskattning. 1995 kom SOU med ett förslag kring detta och 1998 kom RSV med ytterligare ett förslag. Förslagen innebÀr en frikoppling mellan redovisning och beskattning. OmrÄden som frikopplas Àr exempelvis bokslutsdispositioner, obeskattade reserver, inventarier och maskiner. Mitt syfte med uppsatsen var framförallt att förklara hur förslagen pÄverkar ett medelstort företag.

Bolagsskatten : Dess roll i DCF-vÀrdering

Syftet med denna undersökning Àr att se hur mycket företagen egentligen betalar i skatt, om den effektiva skatten skiljer sig frÄn den nominella bolagsskatten pÄ 28 % och hur detta kan pÄverka en DCF-vÀrdering. Vidare studerar vi vilka faktorer som kan pÄverka storleken pÄ den skattesats som anvÀnds i företagsvÀrderingar samt drar slutsatser om vad som bör beaktas och om hur man kan kvantifiera dessa faktorer i en vÀrderingsmodell. Vi har valt att studera hur mycket företagen betalar i skatt och vilken skattesats som analytikerna egentligen anvÀnder för att se om det föreligger nÄgon diskrepans mellan dessa. Vi genomför Àven en undersökning för att se vad som ligger bakom analytikernas beslut till skattesats som anvÀnds vid DCF-vÀrdering. Vi stÀller upp en hypotes om att analytiker anvÀnder den nominella bolagsskatten pÄ 28 % nÀr det genomför DCF-vÀrderingar.

BevisvÀrdering i frÄgor om skatt : En studie av rekvisitet uppsÄt

I Sverige finns i dag tvÄ parallella sanktionssystem i mÄl om skatt. I taxeringsprocessen (inomförvaltningen) kan en skattskyldig som har lÀmnat en oriktig uppgift pÄföras ett skattetillÀgg.Om en oriktig uppgift bedöms som allvarlig kan den skattskyldige, förutom skattetillÀgget, bliföremÄl för en brottsutredning och Ätalad av Äklagare i allmÀn domstol. Det Àr olika rekvisitför Ätal i allmÀn domstol och för pÄförande av skattetillÀgg. För att bli dömd enligt 2 § skattebrottslagenskall den Ätalade ha haft uppsÄt vid lÀmnandet av den oriktiga uppgiften, medanuppsÄt inte Àr ett rekvisit för pÄförande av skattetillÀgg. DÀremot kan en skattskyldig fÄ befrielsefrÄn skattetillÀgg om den oriktiga uppgiften kan anses ursÀktad.Skattebrott Àr vanligen svÄrutredda för Äklagare och polis, dels pÄ grund av de mÄnga transaktionerna,dels pÄ grund av det stora skriftliga materialet.

En studie om mÀnniskors syn och uppfattningar av hÀlsa inom gym och trÀningsanlÀggningar i mellan-Sverige

InternprissĂ€ttning Ă€r vanligt inom dagens koncerner och vĂ€xer mer allt eftersom vĂ€rldshandeln har globaliserats. AnvĂ€ndandet av internprissĂ€ttning för att öka vinsten Ă€r en diskussion som tog fart redan pĂ„ 1950-talet. En diskussion som baserats pĂ„ att bolag medvetet förbĂ€ttrar sin skatt genom de olika metoderna som finns. Ett utnyttjande av regleringars brister och otydliga tolkningar. Ämnet Ă€r speciellt dĂ„ det krĂ€ver kunskap inom bĂ„de företagsekonomi och juridik.

Utflyttning av aktiebolag : AnstÄnd med betalning av utflyttningsskatt för immateriella tillgÄngar vid ett aktiebolags utflyttning inom EU

Samarbetet inom Europeiska Unionen har inneburit ett alltmer integrerat Europa. Skapandet av den inre marknaden, en marknad utan handelshinder och med fri ro?rlighet fo?r varor, personer, tja?nster och kapital, inneba?r att privatpersoner och fo?retag i stort ska vara ofo?rhindrade att ro?ra sig o?ver landsgra?nserna. Ett bolag etablerat i en medlemsstat kan exempelvis ha intresse av att flytta till en annan medlemsstat. Av princip kan tyckas att EU-ra?tten, med ha?nvisning till etableringsfriheten, ska mo?jliggo?ra en sa?dan allokering utan att bolaget ifra?ga tvingas utsta? na?gon negativ sa?rbehandling.

Giv oss idag vÄrt dagliga bröd - eller inte? : En studie om hur hÀlsotrender har pÄverkat PÄgens kommunikation

InternprissĂ€ttning Ă€r vanligt inom dagens koncerner och vĂ€xer mer allt eftersom vĂ€rldshandeln har globaliserats. AnvĂ€ndandet av internprissĂ€ttning för att öka vinsten Ă€r en diskussion som tog fart redan pĂ„ 1950-talet. En diskussion som baserats pĂ„ att bolag medvetet förbĂ€ttrar sin skatt genom de olika metoderna som finns. Ett utnyttjande av regleringars brister och otydliga tolkningar. Ämnet Ă€r speciellt dĂ„ det krĂ€ver kunskap inom bĂ„de företagsekonomi och juridik.

Fastighetsbranschens kapitalstruktur : En totalundersökning av Stockholmsbörsens fastighetsbolag, hur deras kapitalstruktur har pÄverkats av övergÄngen till IFRS

Syftet med uppsatsen var att undersöka om det fanns nÄgot samband i kapitalstrukturen hos fastighetsbolagen pÄ stockholmsbörsen. Samt att se hur införandet av IAS 40/IFRS har pÄverkat företagens kapitalstruktur.Författarna valde att göra en totalundersökning för att belysa problemstÀllningen pÄ bÀsta sÀtt. Vidare letade författarna i företagens Ärsredovisningar för att hitta de siffror som behövdes för att rÀkna ut de relevanta nyckeltalen. De nyckeltal som författarna ansÄg lÀmpliga för undersökningen var soliditet, avkastning pÄ eget kapital, avkastning pÄ sysselsatt kapital och skuldsÀttningsgraden. PÄ vissa av nyckeltalen ansÄg författarna att det fanns ett intresse av att se hur korrelationen och standardavvikelsen sÄg ut, dÀrför rÀknades dessa ocksÄ ut.

Aktieutdelning : Ändras utdelningen med ny majoritetsĂ€gare?

I denna studie har företags aktieutdelning i form av direktavkastning undersöktsi förhÄllande till majoritetsÀgarens skattesituation. En utvald grupp av företagfrÄn Stockholmsbörsen under Ären 1985?2000 har undersökts. DatamaterialetinnehÄller cirka 1800 företagsÄr. Det som skiljer olika investerargrupper Ät Àrbland annat skatten pÄ utdelning och kapitalvinster.

SĂ€songsrensning : En komparativ studie av TRAMO/SEATS och X-12 ARIMA

Ett syfte med tidserieteori Àr att dekomponera en observerad tidsserie i en summa icke observerbara komponenter. Dessa komponenter Àr Trend, Cykel, SÀsong, Kalendereffekter, ExtremvÀrden samt IrreguljÀra effekter.Det finns tvÄ olika teorier för dekomponering av tidsserier, modellbaserad dekomponering och icke modellbaserad dekomponering. De tvÄ olika teorierna skiljer sig Ät i grunden. Den hÀr uppsatsen syftar till att utvÀrdera de tvÄ sÀsongsrensningsmetoderna TRAMO/SEATS och X-12 ARIMA samt att sÀsongsrensa tidsserien över den totala lönesumman, vilken Àr en del av statistikprodukten Lönesummor arbetsgivaravgifter och preliminÀr A-skatt (LAPS) producerad av SCB..

Hemstatshinder inom EG-rÀtten : Med inriktning pÄ de svenska personaloptionsreglernas förenlighet med EG-rÀtten

I uppsatsen utreds de svenska personaloptionsreglernas förenlighet med EG-rÀtten. I 10 kap. 11 § 2 st. 2 p. IL framgÄr att dÄ en i Sverige obegrÀnsat skattskyldig person upphör att vara bosatt eller att stadigvarande vistas i Sverige likstÀlls flytten med att personaloptionen utnyttjas och skall dÀrför beskattas.

FörutsÀttningar vid köp av en skogsfastighet : en analys av olika köpares kassaflöde vid ett fastighetsförvÀrv

Intresset för att investera i skogsfastigheter vÀxer och antalet förstagÄngsköpare pÄ marknaden ökar. Beskattning av skogsfastigheter Àr en komplicerad lagstiftning dÀr skogsÀgarkÄren generellt har en relativt lÄg kunskapsnivÄ. Olika skogsÀgare kan ha olika skattemÀssiga förutsÀttningar vid köp av en skogsfastighet och en vÀl genomförd inkomst- och skatteplanering i skogsbruket kan leda till en förbÀttrad ekonomisk situation för den enskilde skogsÀgaren. Syftet med studien Àr att utreda hur olika Àgarkategorier kan ha olika ekonomiska förutsÀttningar vid köp och Àgande av en skogsdominerad fastighet genom att studera hur kassaflödet ser ut för olika Àgarkategorier och fastighetsstorlekar. För att besvara syftet har en modell konstruerats i Excel för att berÀkna kassaflödet över en tioÄrsperiod för förstagÄngsköpare respektive tillskottsköpare, samt beroende pÄ om dessa nyttjar positiv rÀntefördelning eller ej.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->