Syftet med studien var att få en inblick i hur livet kan se ut för kvinnor som har avtjänat ett fängelsestraff. Vi ville ta reda på vad som kan ha påverkat deras val i livet och hur livet har sett ut efter en fängelsevistelse.Materialet är insamlat genom en kvalitativ metod, med livsberättelser som den centrala fokuseringen. Allt för att lyfta fram kvinnornas berättelser för att uppnå en tolkning av deras livsvärld.När det gäller den teoretiska tolkningen har vi utgått ifrån olika teorier, som avvikelse, normalisering, socialisering och stigmatisering.Studiens resultat visade att majoriteten hade en missbruksproblematik bakom sig. De flesta av respondenterna upplevde sig ha svårt med tillit och relationer. Alla upplevde någon slags känsla av stigmatisering och skam.

Idag lever cirka 4 miljoner människor med hepatit C i Europa och i Sverige är det cirka 50 000. Känslan av stigma är ett problem som sjukdomen bär med sig och är en ytterligare börda för dem som är drabbade. Stigmatiseringen kan leda till sämre hälsa och livskvalité, men även till att de undviker kontakt med sjukvården. Det är viktigt för sjuksköterskan att få djupare förståelse för hur personer upplever sin sjukdom för att kunna ge en optimal vård. Syftet med studien var att belysa upplevelsen av stigmatisering hos personer med hepatit C.

Hepatit C är en sjukdom som är utbredd över hela världen med cirka 300 miljoner bärare (Iwarson, 1998). Hepatit C associeras ofta med intravenöst drogmissbruk och kan därför leda till diskriminering och fördomar i samhället och hos sjukvårdspersonal. Syftet med denna studie är att belysa patienters erfarenheter av att leva med hepatit C. Med frågeställningar rörande patienters upplevelser av att leva med hepatit C, hur diagnosen påverkat det dagliga livet samt patienters uppfattning av fördomar. Studien är en litteraturstudie där tio stycken artiklar kvalitativa och kvantitativa artiklar granskats.

This essay will focus on drug addicts and the world as they see it. The essay is based on intervjues with three men and one woman and participant observation of the three men´s social life in the surroundings of Stockholm. The informants? opinions and experiences are central as well as the observations made of them during an intensive fieldwork. The study which was of an exploring character has revealed a complex relationship between the informants and society.

I denna studie försöker jag ta reda på vilka betydelser som finns i begreppen missbruk och kriminalitet inom ramen för Frivårdens personutredningar samt hur personer som kan anses ha en blandad missbruks- och kriminalitetsproblematik framställs i dessa utredningar. Jag använder mig av diskursanalys som metod och analyserar personutredningarna med hjälp av teorier om socialkonstruktivism, stämpling och stigmatisering. Min tolkning av analysen är att begreppen kriminalitet och missbruk får liten betydelse i sin ensamhet, men när man sammanslår begreppen får dem en annan innebörd. Om en kriminell person inte kan anses ha en missbruksproblematik läggs ingen större vikt vid att stämpla honom eller henne som kriminell. Skulle det dock visa sig att personen i fråga har en missbruksproblematik så läggs mer fokus på kriminaliteten.

Ett examensarbete som undersöker relationen mellan social stigmatisering och hjälpmedelsformgivning, med en vision om att ta fram en funktionell kryckkäpp anpassad för lågtidsanvändning där formen och det visuella uttrycket inte uppfattas som ett handikapp.Genom analys av standardkryckan från Swereco, intervjuer med sjukgymnaster, hjälpmedelsansvariga och långtidsanvändare av kryckkäppar lades en grund för formgivningsarbetet. Designprocessen ITK (Identity Tool Kit) har utgjort diskussions- och intervjuunderlag och en nära kontakt med en extern mentor som uteslutande jobbar i avancerade kompositmaterial har gett stöd åt produktion- och formgivningsprocess.Resultatet blev en avskalad, organisk och genusneutral kryckkäpp i ett avancerat kompositmaterial, Thermoplastic Composites. Materialet och tillverkningsmetoden hos ett företag som heter Fiberforge tillåter en inbyggd svikt i handtaget, vilket i sin tur förhoppningsvis kan vara ett steg i ledet att minska risken för nervskadan "ulnar nerve compression" som lätt uppstår mellan tumme och pekfinger..

BAKGRUND: HIV/AIDS (Humant Immunbrist Virus/Acquired Immunodeficiency Syndrome) är en epidemi där världens utvecklingsländer är hårdast drabbade. I studier har det framkommit att sjukvårdspersonal har en negativ attityd gentemot denna patientgrupp. Orsaken till detta tros bero på okunskap och rädsla. SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter med HIV/AIDS upplever stigmatisering och diskriminering från vårdpersonal. METOD: En litteraturöversikt, med tio stycken vetenskapliga artiklar som analyserats för att besvara studiens syfte.

Introduktion/Bakgrund: Under 2000-talet har det skett en stor ökning i användandet av både narkotika och alkohol och därmed har också antalet personer som vårdas för missbruk stigit. Stigmatisering och fördomar är vanligt förekommande mot denna patientgrupp, både i samhället och bland vårdpersonal. Denna patientgrupp bemöts och behandlas därför olikt andra patienter, vilket är ett problem som måste uppmärksammas. Syfte: Syftet med litteratöversikten var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med missbruksproblematik inom den somatiska vården. Metod: En litteraturöversikt där 14 vetenskapliga artiklar inkluderades.

Bakgrund: Hiv, humant immunbristvirus, sprids mellan människor via bland annat blod, sexuell kontakt samt vid förlossning. Det finns inget botemedel men bromsmediciner som tas med god följsamhet är effektiva, dock med många biverkningar. Stigmatisering är när en person upplever sig bli negativt stämplad och diskriminering innebär en särbehandling av individer eller grupper av människor. Sjuksköterskan och annan vårdpersonal ska i mötet med patient ha förmåga att kommunicera på ett respektfullt och värdigt sätt. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hiv-positiva patienters upplevelse av att bli bemötta inom hälso-och sjukvården i västvärlden.

De vanligaste orsakerna till en höftplastikoperation är artros, ledgångsreumatism, sjukdom i leden under unga år eller en fraktur. En höftplastikoperation innebär att man byter ut ledhuvudet och/eller ledpannan mot en protes. De första tre månaderna efter operationen förändras aktivitetsutförandet av en del aktiviteter till följd av restriktioner. Tekniska hjälpmedel förskrivs därför och tjänar till att bibehålla personens självständighet i så stor utsträckning som möjligt. Syftet med denna studie är att undersöka hur och i vilken utsträckning dessa patienter använder sig av griptången efter operationen.

This thesis analyses how romanies look upon schooling and how they reflect upon the possibility of getting an education. Many inquiries relating to romanies have been published in Sweden but very few are based on fieldwork among romanies. The aim of this thesis is therefore to through fieldwork focus on how romanies themselves look upon their educational situation.The main questions for this study are: How is the image of romanies as a problem constructed in school? How are romanies separated from other students? How is the interplay between romanies and school representatives formed? How do romanies look upon the possibility of getting an education and does their perception differ from the usual official apprehension?An important conclusion concerns how social workers and teachers continuously categorize romanies as different. The group is constantly differentiated from other ethnic groups and is often the target of integration projects.

Tanken att särskilja de elever som avviker från det som anses normalt är ingalunda en ny företeelse inom skolans värld. Hur välmenande än tanken i grunden må vara, kan den dock leda till stigmatisering av den särskiljda eleven i fråga. Norrköpings kommun använder sig, i dagsläget, av resursgrupper för att möta elever med neuropsykiska funktionshinders behov. Målet med denna studie är att genom användandet av intervjuer såväl som observationer se hur elevernas pedagogiska förutsättningar samt förutsättningar för återgång till skolan skapas inom denna specifika resursgrupp. Ämnet inkludering inom skolan är innehavare av en komplexitet där eleven påverkas av ett flertal aspekter förutom det reella funktionshindret.

Statistiska undersökningar visar att kriminalvårdens insatser är ineffektiva när det gäller att åstadkomma beteendeförändringar i klienternas livsstil. Risken att återfalla är för tidigare dömda förhållandevis hög. Men vad är det då som gör att vissa lyckas bryta med en kriminell livsstil? Och vad grundar sig en sådan livsstil i? Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka faktorer och processer som är betydelsefulla på vägar in i och ut ur en kriminell livsstil. Detta har gjorts genom kvalitativa intervjuer.

Denna uppsatts är ett kandidatarbete på programmet för Fysisk Planering på Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 15 hp. Uppsatsen genomförs under utbildningens tredje år. Uppsatsen undersöker hur problem och konflikter med konflikter vid hantering av olika sorters trafiksystem på samma plats har skapat en problematisk trafiksituation i Bergåsa. Vilka aktörer som bidragit till att dessa konflikter uppstått undersöks, och hur dessa aktörer även begränsar platsens framtida utveckling. Detta genomförs genom en teknisk och historisk studie av platsen, kopplat till en analys av aktörernas påverkan på processen.

Syftet med denna studie är att undersöka gränserna för den disciplinerade socialiteten igrundskolan, hur gränserna sätts och hur avvikare konstrueras. Empirin baseras på intervjuermed en elev som under sin skolgång utvecklade en avvikaridentitet, samt elevens föräldrar ochrektor.Analyserna visar att gränserna för den disciplinerade socialiteten blir snävare med åren. Frånen öppen friare socialitet i förskolan till allt mindre utrymme för individuella olikheter igrundskolan.Kollektiva abstrakta restriktioner sätts upp av en maktfull grupp (pedagogerna och rektorn)som bygger på öppna regler (styrdokument, skolans regler) men även dolda (den doldaläroplanen). Utifrån dessa skapas och förhandlas individuella konkreta restriktioner fram. Närindividen bryter mot de individuella restriktionerna finns risken att denna stigmatiseras utifrån enabstrakt kategorisering som av den maktfulla gruppen projiceras på individen.