Bakgrund: I det dagliga arbetet på en vårdavdelning arbetar sjuksköterskan i en miljö som är stressande. För att kunna hantera detta krävande arbete och avvärja hot används ofta olika copingstrategier speciellt då personen inte tror sig ha tillräckliga resurser för att hantera situationen. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan kan påverkas av arbetsrelaterad stress och hur den kan hanteras. Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjälp av sju artiklar som har analyserats med kvalitativ ansats. Resultat: Ett antal stressorer inom sjuksköterskans vårdarbete identifierades såsom hög arbetsbelastning, tidsbrist och brist på kontroll. Patientsäkerheten blev negativt påverkad när sjuksköterskan led av stress. Sjuksköterskan använder olika copingstrategier för att hantera stressen där samtal med kollegor var den mest framträdande. Slutsats: En viktig del av sjuksköterskans arbete är arbetsmiljön. Förhoppningen är att denna studie ska lyfta fram hur sjuksköterskan kan påverkas av stress och förhoppningsvis ge sjuksköterskan en bättre utgångspunkt för att hantera stressrelaterade arbetsmoment i vårdarbetet..

Stress is commonly found in society today. This paper aims to examine how work performance, cooperation and team spirit are maintained in demanding work environments. By studying two departments in a public hospital that practises addiction care, our findings suggest the following: If the experienced stress is mainly connected to challenge stressors, it has a positive effect on work performance. By organising work through mechanistic and organic structure, the handling of qualitative and quantitative stress is facilitated. As a consequence, first and foremost cooperation can be maintained, but also work performance and team spirit.

Introduktion: Arbetsrelaterad stress är idag ett växande problem och det har visat sig att det är många olika faktorer som orsakar stress. Det har också visat sig att stress ligger till grund för tillstånd av ohälsa, bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Även socioekonomisk status är något som sammankopplas med både stress och hjärt- och kärlsjukdomar. Eftersom befintlig forskning är något begränsad gällande huruvida arbetsrelaterad stress, socioekonomisk status och hjärt- och kärlsjukdomar samvarierar var det av intresse att undersöka detta. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av arbetsrelaterad stress i relation till socioekonomisk status och hjärt- och kärlsjukdomar.

This bachelor thesis discusses three Swedish landscape architects and their plan drawings and illustrations. The landscape architects are from the 18th century, the 19th century respectively the 20th century. The three persons are: Fredrik Magnus Piper, Knut Forsberg and Gunnar Martinsson. The landscape architects are brought up in chronological order in a chapter each where the person?s life, educations and work are described.

SAMMANFATTNING Denna litteraturstudie syftar till att utvärdera hjärtfrekvens och hjärtfrekvensvariabilitet som fysiologiska mått på mental stress hos häst. För att utvärdera detta har olika artiklar studerats. Artiklarna redovisar studier där hästar utsätts för framför allt mentala stressmoment. Under stressmomenten har antingen hjärtfrekvens (HR) eller hjärtfrekvens och hjärtfrekvensvariabilitet (HRV) registrerats. Hjärtfrekvensvariabiliteten kan omvandlas till ett antal parametrar, bland annat lågfrekvensband (LF) och högfrekvensband (HF).

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka den arbetspsykologiska vinsten i form av kontroll, stress och arbetstillfredsställelse av en utbildningsinsats med skiftlagsutveckling. En enkätundersökning genomfördes på ett stort industriföretag i Mellansverige. Totalt 65 personer svarade på enkäten, indelade i de som deltagit (experimentgrupp) och de som inte deltagit (kontrollgrupp) i utbildningen. Resultatet visade att experimentgruppen jämfört med kontrollgruppen skattade sin kontroll över arbetshastigheten högre. Likaså ansåg sig experimentgruppen bättre kunna förutsäga resultatet av sina beslut i arbetet än kontrollgruppen.

Stress är ett allt mer vanligt problem i dagens samhälle, och det finns tydlig forskning som visar att allt fler ungdomar drabbas av psykisk ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar (18-19 år) på en gymnasieskola i Norrbotten upplevde stress och hur de beskrev att det påverkade dem. Två ungdomar valde att delta i studien. Dessa två ungdomar intervjuades och delade med sig av sina erfarenheter och upplevelser av stress, varpå intervjuerna bearbetades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns ett flertal saker som bidrog till stress hos informanterna, bland annat press, krav och förväntningar på körkort samt ideal.

Denna studie behandlar sambandet mellan Antonovskys (1991) begrepp Känsla av sammanhang(KASAM) och stress samt hur dessa yttrar sig i förhållande till kön, ålder ocharbetslöshet. 168 personer, 97 män och 71 kvinnor, fördelades på tre grupper; arbetslösa för första gången, flergångsarbetslösa samt en grupp sysselsatta. Resultatet visade att personeröver 30 år angav högre KASAM än personer under 30 år och att gruppen sysselsatta personer upplevde högre KASAM än arbetslöshetsgrupperna. De förstagångsarbetslösa angav lägre KASAM än de som varit arbetslösa fler gånger. Det fanns inga könsskillnader, såsom antagits, och inte heller skillnader med avseende på stress eller energi.

Arbetslösa individer upplever stress som kopplas till ekonomin, lägre hälsa/självkänsla, depression och mindre behövda på arbetsmarknaden. Syftet studien var att undersöka skillnader i stress mellan arbetslösa män och kvinnor med avseende på om de upplever sig stressade av att vara arbetslösa inför sin omgivning. En kvantitativ studie med 84 arbetssökande; vid en arbetsförmedling i Mellansverige deltog i undersökningen. Ett resultat visade att deltagarnas självkänsla kan påverka stressen snarare än tvärtom. Resultatet visade att högre självkänsla kan dämpa stressen.

This dissertation discusses head librarians in Swedish public libraries and the stress factors which affect them. The aim is to map out potential stress factors which head librarians come across in their day-to-day work. The purpose of the dissertation is to answer the following question: what stress factors affect library managers in Swedish public libraries? The dissertation was conducted through a literature study, informal interviews and a quantitative questionnaire. The results of the quantitative questionnaires show that the factor that produces the highest level of stress is having too many different tasks.

Hur kan urban odling skapa nya sociala nätverk mellan människor och få dem att mötas i staden? Litteraturstudien har till syfte att undersöka vilka studier som gjorts kring urban odling och socialt kapital, med fokus på överbryggande socialt kapital. Begrepp som community garden, community, kolonilott samt socialt kapital förklaras inledningsvis för att skapa ett ramverk till litteraturstudien. Socialt kapital kan förklaras som nätverk och sociala kopplingar mellan människor, och överbryggande socialt kapital är då sådana nätverk mellan människor från olika grupper i samhället. En historisk återblick ges kring hur socialt kapital, med fokus på överbryggande socialt kapital, har skapats både i Sverige genom kolonirörelsen och i USA genom olika stadsodlingsprogram från slutet av 1800-talet och fram till idag. Därefter refereras ett antal studier som undersökt kopplingar mellan socialt kapital och kollektiv odling, samt ett antal studier som beskriver kollektiv och urban odling kopplat till nätverk och möten, utan att använda begreppet socialt kapital.

The aim of the study was to explore the methods used in horticultural therapy gardens in rehabilitating people suffering from fatigue syndrome. Nine horticultural therapy gardens were contacted of wich three chose to participate. Using case study as method e-mail interviews was carried out with the participants about their establishment and what kind of theories they based their methods upon. The material collected from the interviews was complemented with additional data from the establishments web pages and information pamphlets. Collected data was processed trough content analysis and then formed as background for the development of a program theory for horticultural therapy.

Denna uppsats handlar om arbetsrelaterad stress och då främst vilka faktorer det är som orsakar stress. Syftet med uppsatsen är att: undersöka vilka stressfaktorer som chefer inom en kommun utsätts för. För att finna stressfaktorerna så valde vi att göra en kvalitativ undersökning där vi valde ut 20 stycken chefer inom den aktuella kommunen. Vi har funnit stöd för vårt syfte i olika teoretiska begrepp runt stress. Vi har använt oss av teorier av stressforskare som Lennart Levi och Hans Selye för denna studie.

This paper presents empirical evidence on the determinants of interest rate swap spreads in Sweden during the period 1999-2003. The results suggest that the spread between STIBOR and the general collateral repo rate is positively related to shorter maturity swap spreads. The risk premium associated with commercial bonds is positively related to swap spreads of all maturities. A negative relationship is observed between the term structure of interest rates and swap spreads. The short-term interest rate is positively related to spreads with shorter maturities.

I detta examensarbete kommer jag att fördjupa mig i barn och stress för att skapa en större förståelse för hur dagens barn mår. Stress är ett aktuellt begrepp i vårt samhälle och har under den senaste tiden regelbundet diskuterats i media. För några år sedan låg fokus på vuxna och deras stress men nu ligger fokus på barn och deras stress. Syftet med uppsatsen är att genom litteratur och empiriska undersökningar reda ut vad några barn och pedagoger anser om stress samt vad jag som blivande pedagog kan göra för att motverka stress bland barn. I litteraturgenomgången kommer jag bland annat försöka reda ut vad stress är, varför barn blir stressade samt hur jag ser att ett barn är stressad.