Bakgrund: Hotell- och Restaurangbranschen är dålig på att anställa personer med eftergymnasiala utbildningar med inriktning på hotell och Restaurang, de prioriterar istället individer som har mycket arbetslivserfarenhet. Det beror på att branschen är praktisk och att åsikten att yrkeskunskapen kan läras ut på golvet fortfarande är stark.Syftet:Syftet är att undersöka hur studenter som examinerades 2010 från Restaurang- och hotellhögskolan (RHS) i Grythyttan Örebro Universitet, uppfattar den utbildningen de genomgått.Metod: Dessutom kommer uppsatsen innehålla åsikter och tankar från före detta studenter som examinerades sommaren 2010 från Restaurang- och hotellhögskolan (RHS) i Grythyttan, Örebro universitet. Resultatet bygger på tre intervjuer med yrkesverksamma personer från hotell- och Restaurangbranschen, samt tio besvarade enkäter från före detta studenter från RHS.Resultatet: visar på att hotell- och Restaurangbranschen prioriterar arbetslivserfarenhet före eftergymnasiala utbildningar dock är utbildning viktigt för att arbeta sig upp inom företaget. De tidigare studenterna instämmer och anser att RHS utbildningar bör utveckla sina ledarskapskurser för att studenterna ska få större möjligheter inom hotell- och Restaurangbranschen.Slutsats: Om en individ vill arbeta sig upp inom hotell- och Restaurangbranschen går det snabbare om personen har en universitet/ högskoleutbildning i bagaget..

Svartarbete är ett utbrett problem inom Restaurang- ochfrisörbranschen. För att minska förekomsten av svartarbeteinfördes, den 1 januari 2007, lag (2006:575) om särskildskattekontroll i vissa branscher. I teorikapitlet presenteras orsakerna till och effekterna avsvartarbete. För att skapa förståelse om ämnet skattekontrollförklaras innebörden av krav på personalliggare samt Skatteverketstillvägagångssätt vid kontroll av företag. Empirin är insamlad genom enskilda intervjuer med femrespondenter som arbetar inom Skatteverket.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att försöka finna förståelse och orsaken till att trots att det årligen utbildas fler kvinnliga kockar än manliga kockar vid Sveriges Restaurangskolor, är det väldigt få kvinnor som arbetar som kock på Restaurang. Vilket mynnar ut i frågor som berör den kvalitativa jämställdhetsaspekten i såväl skolmiljö som arbetsmiljö. För min undersökning valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer genom att använda mig av tankekartor vilka anses ge en fördjupad förståelse för intervjupersonen. Dessa intervjuer genomfördes med skolpersonal och arbetsgivare. Jag använde mig även av enkätfrågor ställda till elever och för att tydliggöra svaren användes fasta svarsalternativ, dessa enkätfrågor ställdes till kvinnliga elever på Restaurangutbildningen. Resultatet visar på att skolan mer aktivt och långsiktigt bör arbeta med frågor som rör jämställdhet i skola och arbetsliv. Dessutom bör skolan samarbeta aktivt med Restaurangbranschen för att utveckla utbildningen samt skapa en förståelse av skolans arbete.

Uppsatsen beskriver upplevelseindustrin och upplevelsesamhället med fokus på måltiden samt aktuella teorier om upplevelseproduktion som studerats vid min utbildning på Institutionen för Konst, Kommunikation och Lärande vid Luleå Tekniska Universitet. Uppsatsen har arbetats fram genom ett positivistiskt förhållningssätt med en utökad kvalitativt metodteori och en deduktiv ansats. Studien är grundad på en litteraturstudie och kvalitativa intervjuer för att söka svar till hur meningsfulla måltidsupplevelser definieras utifrån ett upplevelseproduktionsperspektiv. Studien undersöker även hur storytelling kan bidra till en meningsfull måltidsupplevelse och hur en Restaurang kan använda sig av storytelling för att skapa meningsfulla måltidsupplevelser för en gäst. Studiens mål har varit att utveckla en modell som uppfyller uppsatsens syfte: ?att utifrån ett upplevelseproduktionsperspektiv studera hur storytelling kan tillämpas som verktyg för att skapa meningsfulla måltidsupplevelser?.

Denna studie handlar om begreppet anställningsbarhet utifrån lärare och yrkesverksamma ibageribranschen.I och med införandet av den nya läroplanen Gy11 ändrades yrkesutbildningarna från att varayrkesförberedande till att eleverna nu efter avslutat gymnasieutbildning skall varaanställningsbara.Anställningsbarhet är ett vitt begrepp och betydelsen ändrar sig beroende av vem som användersig av det.Frågan är om tolkningarna är olika i bransch och skola och att man därför inte kan uppnå Gy11:s mål med anställningsbarhet?För att undersöka om det finns en samsyn på begreppet intervjuades sex lärare inom Restaurangoch livsmedelsprogrammet samt sex representanter från branschen. De har alla lämnat sinaåsikter om anställningsbarhet via kvalitativa intervjuer och dessa har sedan sammanställts till ettresultat.Resultatet visade en samstämmighet över vad de ansåg vara viktigast för anställningsbarheten,vilket var grundkunskaperna i yrket. .

I rollen som Restaurangmanager är det av stor vikt att ha kunskap om gästernas förväntningar och upplevelser. Människor är olika och uppfattar Restaurangbesök på olika sätt. Fyra olika delar spelar stor roll för besöket, helheten, bemötandet, förväntningen och den totala upplevelsen. Helheten i en verksamhet är de olika aspekter som ska ge en röd tråd genom besöket. Bemötandet är det mänskliga mötet mellan personal och gäst, men även det möte som sker mellan gäster.

Idag lever femton procent av Sveriges befolkning med matöverkänslighet. Det ställer krav påRestaurangbranschen som måste kunna möta dessa gästers behov. Det finns dock problem inom branschen som försvårar situationen, dels bristande kunskap, hög personalomsättning samt en norm i samhället vilken säger att man tackar inte nej till mat som serveras. Uppsatsens teori och empiri utgår från Five aspects meal model från Restaurant and Culinary Arts vid Örebro Universitet, samt författarna Link och Phelans (2001) fem komponenter för beskrivning av stigmatisering. Syftet med uppsatsen är att utforska matöverkänsliga gästers upplevelse och erfarenheter av besök på Restaurang.

Bakgrund: Stress är något vi lever med varje dag, hela tiden. Denna stress hjälper oss att prestera i de situationer vi ställs inför. Stress kan i längden även ha en negativ inverkan i form av utbrändhet och sänkt livskvalitet. För att minska den negativa stressen är det viktigt med en god kommunikation på arbetsplatsen och ett gott förhållande till konflikter. Felhanterad stress kan också ha en negativ inverkan på det kvalitetsarbete som sker på Restaurangen, vilket påverkar den slutgiltiga upplevelsen för gästen.Syfte: Detta arbete är en fallstudie med syftet att undersöka hur kommunikation och kvalitetsarbete på en västsvensk Restaurang kan förändras mellan lugna och stressiga arbetssituationer.Metod: De metoder som har använts i denna studie är av kvalitativ typ.

En omprogramering av Sala Kalkbruk till behovsanpassat program..

Denna undersökning som är ett avstamp i utvecklingen, en markering på vägen,syftar till att undersöka förutsättningarna för hållbara livsmedelsinköp via de traditionella inköpskanalerna för Restaurangverksamheter i Göteborg.Bakgrunden tar upp begreppet hållbar utveckling med fokus på livsmedel, från ett globalt till ett lokalt pespektiv. Här beskrivs vad ett ekologiskt livsmedel är och vilka certifieringar det finns på marknaden. Restaurangerna har även olika aspekter att ta hänsyn till såsom ekonomi och samarbete med leverantörerna.Genom en kvalitativ undersökningen ämnades det bland annat att ta reda på hur utbudet såg ut, om det blev mer kostsamt samt om dessa varor håller god kvalité hos de ledande grossisterna/leverantörerna i Göteborg.Sex representanter för dessa grossister intervjuades med resultat som visar på att man som Restaurang kan handla ekologiskt och närproducerat men inte utan en flexibel syn på vad ett livsmedel för hållbar utveckling innebär. Likaså krävs en tätare kommunikation mellan Restaurangerna och leverantörerna samt bättre framförhållning vid beställning..

Denna uppsats behandlar motivation och arbetstillfredsställelse på hotellRestauranger i Göteborg. Hotell- och Restaurang är en av de branscher med högst personalomsättning och en bakomliggande orsak kan vara att medarbetare har låg motivation. Medarbetare ser inte heller arbete inom branschen som en riktig och långvarig karriär. Syftet med denna studie är därför att belysa vad som motiverar medarbetare samt hur deras arbetstillfredsställelse ser ut. Uppsatsen utgår ifrån tidigare motivationsteorier som användes för att utforma en enkät, för att undersöka syftet.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av och förväntningar på Restaurang- och dansmiljöer för personer med lätt begåvningshandikapp. Den kvalitativa studien genomfördes med öppna frågeställningar utifrån en intervjuguide. Undersökningsgruppen bestod av tio personer, sex kvinnor och fyra män, med lätt begåvningshandikapp i åldrarna 24 - 65 år. De var bosatta i en av två utvalda, i storlek jämförbara, kommuner i Norrbotten. Datainsamlingen analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i två teman: Erfarenheter och Förväntningar.

Scandic Hotels AB driver två hotell i Umeå, Scandic Umeå Syd samt Scandic Plaza Umeå. Det förstnämnda är beläget på Teg ca 15 minuters promenad från centrum, medan det andra ligger mitt i centrum. Fram till för ungefär tre år sedan hette Restaurangen på Scandic Plaza Umeå Viskningar & Rop, något som varit Restaurangens namn sedan hotellet byggdes. Därefter valde de att byta namn till Brasseri Plaza. De tre efterföljande åren har Scandic Plaza Umeås hotellRestaurang sett en nedåtgående trend på deras försäljning.

belysning, armatur, offentlig miljö, hotell, Restaurang, café.

Syftet var att undersöka huruvida den litteraturpedagogik man bedriver i klassrummet kan påverka elevernas attityd till skönlitteratur. Jag har jämfört två klasser för att se om det kan finnas skillnader i attityden till skönlitteratur mellan elever med svenska som modersmål och de elever som inte har det. De metoder jag har använt mig av är enkäter, intervjuer med elever och lärare och observationer i de båda klassrummen. Undersökningen har skett i två olika klasser på två olika skolor med olika förutsättningar i elevgrupperna. Materialet består av 83 stycken enkäter från fyra klasser i år 5, åtta elevintervjuer, två lärarintervjuer samt två observationer.