Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur lyssnandet kan se ut mellan elever i en klass på komvux, dels för att få mer kunskap och förståelse om de olika sätten att lyssna, dels för att kunna medvetandegöra och utveckla elevers lyssnande. För att uppnå vårt syfte undersöker vi hur eleverna responderar på varandra. Den metod vi har använt oss av är den kvalitativa metoden observation. Vi har samlat in vårt material genom att göra en videoinspelning på 40 minuter med 5 elever på komvux samt kompletterat med två dagars observationer. Vårt resultat tyder på att eleverna har olika sätt att visa att de lyssnar, både verbalt och icke-verbalt.

Syftet med min undersökning var att studera hur den skriftliga lärarResponsen i svenska upplevs av eleverna, vilken betydelse den har för elevernas självbild och fortsatta skrivutveckling. För att få så bred bild som möjligt av fenomenet använde jag mig av kvalitativ intervju som metod. Jag intervjuade tolv elever på gymnasiet med en spridning från första till tredje året. Jag fann att eleverna vill ha Respons på sina texter. De lyfte fram den lärande funktionen och vikten av positiva kommentarer för det fortsatta skrivandet.

The aim of this study is to investigate oral peer review on argumentative speech and to study the attitudes towards this peer review. The investigation was performed in an up-per secondary school class, and it focused on the different types of oral Responses students give each other. In addition, the study investigated in what way the students experience this type of peer review. The results show that students reflect on form and performance as well as content, but they place more emphasis on form and performance than content. Students are positive about peer review and its importance for their progress.

Forskning har visat att godkända elevtexter ofta underkänns av objektiva bedömare. En allmän uppfattning är även att lärare ofta tenderar ge otydliga kommentarer i elevtexter, vilka inte preciserar elevens utvecklingsområden. Vårt syfte var mot denna bakgrund att undersöka om en grammatikanalys kunde fungera som bedömningsunderlag och att analysen kunde precisera textens styrkor och svagheter. Genom ett samarbete med två skolor samlade vi, under höstterminen 2011, in och analyserade totalt tio betygsatta elevtexter från elever i årskurs nio. I vår grammatikanalys analyserade vi elevtexternas nominalkvot, nominalfraser, fundament, bisatser och satsförkortningar.

Denna uppsats undersöker en informationskampanj från Fair Trade Center (FTC) som drevs under hösten 2012 under namnet A wage to live on. Uppsatsens syfte är att utröna om Fair Trade Center har nått ut med sitt budskap till media och söker detta svar genom fyra frågeställningar; Har FTC nått ut med sitt budskap till de undersökta medierna (Aftonbladet, Expressen, DN och SvD)? Vilket budskap har FTC med sin kampanj (utifrån mål och material)? Verkar Kalla Faktas reportage ha påverkat medias Respons? Är FTCs budskap samstämmigt i mål och material? Fokus för uppsatsen ligger på vecka 43 2012 då detta var fokusvecka för kampanjen. Mot en bakgrund kring teorier om budskapsstrategier, målgrupper och olika mål och tidigare forskning kring framgångsrika kampanjer har jag genom retorikanalys som huvudsaklig metod gått igenom utvalt material. Materielet består av Fair Trade Centers egna pressmeddelande och debattartikel samt utvalda tidningars Respons under fokus perioden.

Tidigare studier har visat på sambandet mellan oräddhet, psykopati,aggressivitet och antisocialt beteende. Denna studie undersöktefenotypiska och genetiska relationer mellan komponenter i the skinconductance fear conditioning task och i psykopatiskapersonlighetsdrag. Data hämtades från den longitudinella studien;Tvillingstudie om riskfaktorer för antisocialt beteende (RFAB) vidUniversity of Southern California och data från pågående tillfälle 5inkluderades i studien. Resultatet visade på betydelsen av bådegenetiska och icke-gemensamma miljö influenser förklarade varianseni obetingad Respons. I överensstämmelse med tidigare forskningvisade resultaten att individer som visade på högre nivåer avmanipulativt och svekfullt beteende också uppvisade större brister irädslobetingelser..

Den här studien analyserar de olika genusaspekterna av lärare och mellanstadieelevers interaktion i klassrummet samt lärarens sätt att undervisa. Studien visar hur ofta och på vilket sätt läraren ger uppmärksamhet till pojkar eller flickor samt hur ofta och på vilket sätt pojkar eller flickor ger uppmärksamhet till läraren under lektionen. Studien kategoriserar också lärarens olika sätt att ge Respons till elevernas svar under lektionen. Datamaterial i undersökningen har samlats in via klassrumsobservation som gjordes i en årskurs fyra med hjälp av videoinspelning. Det insamlade datamaterialet har transkriberats och blivit analyserat med metoder som samtalsanalys, observationsschema och lärarens riktningsgivare.

Syftet med denna undersökning var att erhålla ökad förståelse för ett antal gymnasieungdomars upplevelser av sociala nätverk och hur dessa väljer att framställa sig själva på nätverken. Vi ämnade även undersöka konsekvenserna av den självframställan som sker, med fokus på hur ungdomarna själva påverkas.Frågeställningarna vi utgick ifrån var: vilka normer finns för hur man bör framstå på de sociala nätverken? Hur beskriver ungdomarna att de framställer sig själva på de sociala nätverken och hur anpassas självframställan utefter de normer som finns och den Respons som de får? Hur underlättar och försvårar nätverksarenan, i jämförelse med den fysiska verkligheten, ungdomarnas möjligheter att framställa sig själva på önskvärt sätt? Samt hur påverkas ungdomars syn på sig själva av de framställningar som görs och den Respons som de får? Utifrån vårt syfte och våra frågeställningar har vi valt att samla in vår empiri genom att utföra fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt en fokusgrupp. Vi har utgått från de symboliska interaktionisterna Charles Cooleys, George Herbert Meads samt Erving Goffmans tankar och begrepp för att analysera vårt resultat. Resultat av vår studie påvisar att det är relativt lätt ?att skräddarsy sig själv?, att framstå som den man vill framstå som, på de sociala nätverken i jämförelse med vad detta är i den fysiska verkligheten.

Denna studie undersöker vilken syn elever har på den skrivna Responsen de får av svenskläraren. Responsgivandet är en stor del av lärarens arbetsuppgifter, och det är därför viktigt att veta hur eleverna mottar och förstår kommentarerna. Det är också viktigt för läraren att veta hur synen skiljer sig mellan olika elever. Studien undersöker även vilken erfarenhet elever i en klass på gymnasiet har av ett processinriktat arbetssätt. Studien har gjorts utifrån följande frågeställningar:Hur upplever elever i gymnasiet Respons och kommentarer från lärare- Vad kommenteras i texterna och vad tycker eleverna om kommentarerna?- På vilket sätt tar eleverna till sig kommentarerna?Vilken erfarenhet har eleverna av ett processinriktat arbetssätt?För att svara på frågeställningarna gjordes en kvalitativ enkätundersökning, vilken gav 21 svar, och 4 kvalitativa intervjuer.

Framväxten av informationssamhällets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvägar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur åtta chefer från större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i både närvarande och distanskommunikation. Frågeställningarna är:Vilka övergripande strategier använder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvägar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier använder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig själva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mångfacetterad bild av kommunikation. Cheferna använder kommunikation ständigt, i alla former, i alla kontexter både medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

Frågan om man med dataspelsinfluerad konceptgrafik kan presentera en storytelling-vandring vilken attraherar en ungdomlig målgrupp har undersökts i detta arbete. Arbetet har utförts i samarbete med Skara kommun, vilka är intresserade av att locka fler ungdomar till pilgrimslederna runtom i Skaraborg. Impressionistiskt inspirerade och ämnade att vara estetiskt tilltalande konceptbilder har skapats och använts i undersökningen vilken bestod av både en kvantitativ respektive kvalitativ del. Den kvantitativa undersökningen gav Respons kring hur bilderna och konceptet uppfattades samt vilken inställning målgruppen hade till ett sådant. Den kvalitativa undersökningen gynnade tänkvärda infallsvinklar kring konceptet samt Respons kring vad som, för målgruppen, skulle vara av intresse att ha med.

Bakgrund                Jag har valt att skriva om elevers upplevelser av kunskapsbedömning. Då bedömning ökar i omfattning och sker allt tidigare i skolåren ställs höga krav på likvärdighet och rättvisa i bedömning. Hur bedömning eventuellt inverkar på elevers motivation, självkänsla och vidare lärande, blir då viktigt att skaffa kunskap om. Syfte                        Studiens syfte är att undersöka elevers upplevelser av kunskapsbedömning. Vad har elever för känslor inför att bli bedömda och hur uppfattar de syftet med bedömning? Jag vill även ta reda på hur resultat och Respons uppfattas av elever. Metod                      Jag valde en kvalitativ ansats i min studie.

Detta examensarbetes syfte är att analysera språksynerna som framkommer dels i kursplanen för svenskämnet i Lgr11 och dels i några aktiva lärares skriftliga Respons på autentiska elevtexter. Detta för att kunna göra en jämförelse dem emellan och således kunna föra en diskussion om i vilken utsträckning dessa kongruerar samt hur dessa förhåller sig till teorier kring språkutveckling. Därtill diskuteras den politiska kontextens påverkan i lärares arbete. För att kunna analysera dessa olika typer av texter har två olika analysteorier använts. Metoden som används är en textanalytisk studie där ena delen utgörs av en brukstextanalys och den andra av en kritisk närläsning.

Denna studie fokuserar på att studera fenomenet ?plus-size? modeblogg, alltså modebloggar som är skapade av överviktiga personer. Denna studie vill finna svar på vad som driver dessa personer att modeblogga, hur det kommer sig att de bloggar och hur de upplever interaktionen med sina läsare.Den överviktiga modebloggaren är en viktig aktör i samhällsdebatten genom att dessa personer vill visa en alternativ kropp gentemot gällande samhällsnormer kring hur en kropp skall se ut för att vara välmående.Resultatet av denna studie visar att dessa personer ser sig själva som en del i grupp av andra överviktiga bloggare och bloggläsare och känner i och med det en tillhörighet, vilket påverkar deras bloggande i en positiv bemärkelse. Det som driver dessa personer är interaktionen med sina läsare ? Responsen de får på sina inlägg.

Under 1980- och 1990-talet examinerades musiklärare med rytmisk sång som huvudinstrument i en svensk reformerad utbildning som ansågs motsvara samhällets krav på en ?modern? musiklärare. Hur formades studenter, lärare och traditioner i denna reform? Denna kvalitativa studie fokuserar sångpedagogisk verksamhet med inriktning mot afroamerikansk tradition med syfte att undersöka rytmiska sångpedagogers upplevelser av sin verksamhet, kompetens och kunskapsutveckling i relation till sin egen utbildning och yrkespraktik. Tre sångpedagogers unika och personliga berättelser ligger till grund för studien vars resultat visar på att den mångfacetterade sångpedagogiska verksamheten bär på utmaningar som går att koppla till bland annat traditioner kring undervisning i högre utbildning, kompetens och självinsikt.