Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ett antal religionspedagoger har anpassat sin didaktik i samband med religionsämnets utveckling. Vi ville även reflektera över hur ämnet skulle kunna se ut i framtiden. Vår undersökning visar att lärarnas didaktiska arbetssätt i allra högsta grad har påverkats av de förändringar som skett inom ämnet. Den främsta förändringen är enligt våra Respondenter, och även bekräftat av vår läromedelsanalys, kristendomens allt minskande dominans. Detta har i sin tur lämnat utrymme till de andra religionerna samt etik och livskunskap.

Syftet med studien är att undersöka två skolors kvalitetsutveckling inom matematik i årskurs fem. Studien avser även att lyfta fram skolpersonalens förändringsprocess i deras arbete med matematiken på två skolor där resultaten på nationella provet i årskurs fem har haft en positiv utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med fem Respondenter var vår intention att finna svar på följande frågeställningar; På vilka sätt har skolpersonal på två skolor förändrat matematikundervisningen så att elever lyckas med bättre resultat på de nationella proven i matematik, årskurs fem? Vilka var orsakerna till att lärarna ville förändra? Hur beskriver lärarna förändringsprocessen hos sig själva? Gemensamt för samtliga Respondenter var att tiden, det statliga, ekonomiska stödet samt engagemanget bland lärarna sågs som de avgörande faktorerna för det goda kvalitetsarbetet som gjorts på skolorna. Vidare var samtliga Respondenter överens om att den statliga satsningen Läsa-skriva-räkna samt Matematiksatsningen påverkat dem på ett positivt sätt som bidragit till att lärarna talar mer matematik i sitt klassrum. Satsningarna har även resulterat i att skolorna fått tillgång till tekniska hjälpmedel, samt fått möjlighet att genomföra Lesson study i sin undervisning.

Syftet med denna uppsats är att analysera skillnaderna i svenskars och kinesers sätt att kommunicera och hur dessa skillnader kan hanteras. I studien har en kvalitativ metod använts. Data har samlats in dels genom litteraturstudier och dels genom intervjuer. Teorier med anknytning till affärskultur och kommunikation har använts som utgångspunkt för att öka förståelsen för fenomenet. Det empiriska materialet har erhållits genom intervjuer med Respondenter, vilka alla har erfarenhet av och kunskap om ämnet som har undersökts.

Syftet med vår uppsats är att fördjupa kunskapen kring vad ett arbete i ett arbetskooperativ innebär för en person som lämnat ett missbruk bakom sig, när det gäller att bygga upp en ny identitet, finna ett meningsfullt sammanhang och bli delaktig i samhället. Våra frågeställningar är: ? Vad innebär delaktigheten i det sociala arbetskooperativet för de före detta missbrukarnas syn på sig själva?? Vilken roll spelar det sociala arbetskooperativet i de för detta missbrukarnas liv utifrån gemenskapen på arbetsplatsen?? Hur kan arbetet på det sociala arbetskooperativet öka den före detta missbrukarens delaktighet i samhället? Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer utifrån frågeguide med tema. Analys har skett utifrån våra huvudteorier; exit-process, stigma och KASAM, samt utifrån de mönster som framträdde ur materialet. Våra huvudsakliga fynd är att arbetskooperativet har förändrat Respondenternas syn på sig själva så tillvida att de beskriver sig som mer kompetenta, glada och stolta sedan de börjat på kooperativet.

Bakgrund: För att platsa på arbetsmarknaden måste man framförallt vara flexibel, effektiv, stresstålig m.m. Kroppen reagerar på orimliga arbetskrav med onormal utmattning, värk, sömnstörningar, nedsatt koncentrations- och arbetsförmåga. Detta leder till att ett stort antal människor är sjukskrivna eller behöver rehabilitering för att komma tillbaka i arbetslivet. Fysisk aktivitet anses vara en av lösningar för att förebygga ohälsan på arbetsplatsen, minska korttidssjukskrivningar och sjukvårdskostnaderna, samt öka produktiviteten på arbetsplatsen.Syfte: Studien syftade till att undersöka om det finns ett samband mellan graden av fysisk aktivitet och upplevd arbetsförmåga hos sysselsatta individer, samt identifiera andra möjliga faktorer vilka kan påverka arbetsförmågan.Metod: Enkäter delades ut till 200 Respondenter. Totalt analyserades 127 enkäter.

Bakgrund I dagens arbetsliv ökar förändringstakten på grund av ett alltmer internationaliserat samhälle. För att organisationer ska överleva är omorganiseringar och utvecklingsarbeten nödvändiga. Den första januari 2011 genomfördes en omfattande omorganisation i Borås Stad som bland annat innebar en omorganisering av de tio befintliga kommundelarna, vilka blev koncentrerade till tre stadsdelar. Då kommunen bygger på beslut med demokratiskt folkvalda representanter anser vi att det är viktigt att ta hänsyn till hur omorganiseringen har upplevts för att få veta om förändringsarbetet resulterat i engagemang hos medarbetarna och därmed framgång. Vi finner därför ett intresse att studera hur omorganiseringen av kommundelar till stadsdelar har upplevts av enhetschefer inom äldreomsorgen i Borås Stad.Syfte Syftet med studien är att få förståelse för hur åtta enhetschefer upplever den omorganisering av kommundelar som genomfördes vid årsskiftet 2010/2011 inom Borås Stads verksamhetsområde äldreomsorg.

Ämnet för den här uppsatsen är AD/HD-diagnostiserade ungdomars subjektiva syn på sin identitet och självbild. Vi ville ur ett socialpsykologiskt perspektiv få en ökad förståelse för dessa ungdomars situation. Enligt Socialstyrelsen (2002) har 2?5 procen av barnen i skolåldern hyperaktivitetssyndrom med samtidig uppmärksamhetsstörning, en relativt hög siffra, vilket ger relevans till vårt valda ämnesområde. Vår målgrupp för uppsatsen är för alla som har intresse för ämnet.

Under många år har synen på den traditionella marknadsföringen förändrats. I dagens samhälle har det skett en rad förändringar där företagen har börjat fokusera allt mer på en kundorienterad marknadsföring istället för massmarknadsföring. Det har blivit allt viktigare för företagen att utveckla en god relation till kunderna för att bidrag till kundlojalitet. De flesta branscher är starkt konkurrensutsatta och måste slåss för sina kunder och för sin försäljning. De senaste åren har en rad olika lojalitetsskapande metoder vuxit fram vars syfte är att behålla kunderna via lojalitetsprogram.

Syftet med studien är att belysa hur äldre människor upplever ensamhet. För att skapa en djupare förståelse om ämnet, användes semistrukturerade intervjuer och nätverkskartor, vid insamling av det empiriska materialet. Totalt medverkade fem Respondenter, mellan 77 och 96 år, i studien. Det empiriska materialet har tolkats utifrån den tidigare forskningen om ämnet och fyra olika teorier inom socialgerontologin; aktivitetsteorin, disengagementteorin, livsloppsperspektivet och teorin om gerotranscendens. Resultatet i studien visar att upplevelserna av ensamhet kan förklaras genom en individs situation eller specifika livshändelser.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av konsumentens medvetenhet kring varumärken. Detta syfte belyses genom att studera kosmetikabranschen i Polen med fokus på varumärkens attraktionskraft. Frågeställningar: I vilken utsträckning har varumärket en avgörande betydelse vid polska universitetsstuderande kvinnors faktiska köp av kosmetikaprodukter? Vilka andra faktorer är betydelsefulla för dessa kvinnors faktiska köp av kosmetikaprodukter? Metod: Uppsatsen är uppbyggd utifrån ett deduktivt arbetsförfarande och en kvantitativ studie i enkätform. Metodverktyget bidrar till skapandet av en relevant och pålitlig analys av de unga polska kvinnorna och deras inställning till varumärken för kosmetika.

Fängelsestraffet framställs många gånger som en händelse i individens liv som försvårar för honom eller henne att lyckas i framtiden, exempelvis med att finna och behålla en bostad eller ett arbete. Tidigare forskning har dock påvisat att fängelsestraffet och dess innehåll kan vara faktorer som bidrar till att en individ upphör med brottslighet. Syftet med aktuell studie har därmed varit att i en svensk kontext undersöka fängelsestraffets betydelse för en minskad återfallsrisk i kriminalitet efter frigivning samt fängelsestraffets eventuella position som vändpunkt. Detta med främsta utgångspunkt i Robert J. Sampson och John H.

Syftet med arbetet är att undersöka vilka bedömningsformer högstadielärare använder i sitt eget ämne när de arbetar ämnesintegrerat. Det finns även en redogörelse för hur lärare arbetar med ämnesintegrerad undervisning för att på sätt kunna finna ett samband med arbetssätt och bedömningsform. De frågeställningar som står som utgångspunkt för undersökningen är Hur bedömer lärare eleven i sitt eget ämne i ett ämnesintegrerat arbetssätt?och Vad använder lärare för bedömningsverktyg?. Undersökningens metod är av kvalitativ karaktär och består av ett webbaserat frågeformulär som skickas ut till högstadielärare runt om i landet.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka vilka faktorer och vilka förändringsstrategier (utifrån den transteoretiska modellen) som några nyaktiva motionärer anser har varit avgörande för att de blivit fysiskt aktiva.? Vad fick dessa nyaktiva motionärer att ta steget från en fysisk inaktiv livsstil till att bli fysiskt aktiva?? Finns det paralleller mellan dessa nyaktiva motionärers upplevelser och den transteoretiska modellens förändrings strategier i vad de ansett varit avgörande för att de blivit fysisk aktiva?MetodUtifrån studiens syfte valde författarna att genomföra en kvalitativ studie. Datainsamlingen har skett genom att djupintervjua fyra nyaktiva motionärer. Studiens teoretiska utgångspunkt är den transteoretiska modellen och dess tio förändringsstrategier. Författarna har strävat efter att deskriptivt redogöra för fenomenet utifrån Respondenternas upplevelser.ResultatAlla Respondenter berättar upprepade gånger under samtalen att de motionerar för välbefinnandet och tre av fyra Respondenter framställer under samtalen att de vill motionera och att de började motionera för att må bättre.

C-uppsats vars huvudsyfte var att undersöka hur stor igenkänning människor har av företagsmärken utan att logotypen finns med. Genom att arbeta med både en kvalitativ och kvantitativ metod har vi fått fram våra resultat, detta genom att våra Respondenter besvarade en enkät. Våra teoretiska perspektiv kommer från en blandning av olika ämnesområden, så som psykologi och informationsdesign med fördjupningar i bland annat perception, objektsigenkänning, symbolik och färgers betydelse. Genom våra undersökningar kom vi fram till att det inte finns något enkelt svar på huruvida märken känns igen eller inte. Bland våra utvalda märken var könsbundenheten låg, och ålder har viss betydelse för igenkänningen.

Syftet med studien var att identifiera anställdas upplevelser om förändringar på arbetet. Författarna fokuserade på hur förändrings-arbetet som bedrivs påverkat de anställda ur ett hälso-perspektiv. Tidsperioden för arbetet var tio veckor. Totalt utdelades 250 enkäter, där de som tilldelades var 190 produktions-anställda och 60 tjänstemän på företaget Sandvik Materials Tech-nology, avdelning Wire. Data behandlades med hjälp av SPSS som är ett statistiskt databehandlingsprogram.