Syftet med denna studie är att beskriva och analysera förändringsprocesser, som sker när personer lämnar ett liv där brottslighet spelat en viktig roll, utifrån deras eget perspektiv. Studiens frågeställningar är:? Vad är det som får personer, som tidigare begått brott av en sådan omfattning, att det blivit en del av livsföringen, att välja en ny väg? ? Hur växte förändringen fram? ? Kan brytpunkter identifieras och vad karakteriserar dem?Studien bygger på en kvalitativ ansats där insamlingen av empirin sker igenom fem intervjuer av öppen karaktär. Kontakt med Respondenter söktes genom att det skickades ut brev till olika organisationer i västra Sverige: socialtjänst, KRIS och ungdomshem. På detta sätt uppstod det kontakt med fyra Respondenter, den femte respondenten uppkom genom snöbollseffekt.

I denna studie var syftet att bidra med kunskaper om pedagogers mål med utevistelsen i förskolan. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer och observationer. I studien har två Respondenter deltagit i de kvalitativa intervjuerna. Under observationerna har flera arbetslag varit delaktiga. De resultat vi fick visade att kunskap, hälsa och delaktighet är tre viktiga faktorer som påverkar barnens lärande i utevistelsen.

Vi bor i ett samhälle där virtuell verklighet används dagligen. Vi använder den för många olika syften, och det verkar som att det är oundvikligt att inte beröras av den. Virtuell verklighet används på skolor, på arbeten, hemma och nästan överallt. Trots att vi använder den nästan dagligen, använder vi virtuell verklighet för olika ändamål.Mycket har ändrats sedan 60-talets Heiligs ?Senorama? och tack vare fantastisk teknologisk utveckling av datorer har priset på dem gått ner väldigt mycket, vilket tillät även allmänheten att avnjuta virtuell verklighet.

Föreliggande studies syfte är att undersöka några elevers epistemologiska föreställningar om kunskap och lärande. Syftet innehåller också ansatsen att åstadkomma en fördjupad kunskap om detta fenomen vilket i denna studie innebär användandet av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer. Studiens empiri består av tre stycken fokusgruppsintervjuer och det totala deltagarantalet i fokusgruppsintervjuerna var elva elever. Denna studies urval avgränsades till elever i årskurs 6-9 och gymnasieskolan. Således består en fokusgrupp av elever från årskurs sex och resterande två fokusgrupper bestod av elever från gymnasieskolans andra och tredje årskurs.

Syftet med detta examensarbete är att studera hur punkt 3.2.1 i Svensk kod för bolagsstyrning har implementerats av bolag på Large Cap-listan och huruvida förändringar i styrelse-sammansättningar har skett sedan den trädde i kraft den 1 juli år 2005. Syftet är även att granska Respondenternas syn på huruvida en lag om kvotering vore lämplig för svenska börsbolag. Därtill vill författarna ge förslag på övriga åtgärder för att öka rekryteringen av kvinnor till styrelser. Författarna ämnar bidra till diskussionen kring styrelsesam-mansättningar, med fokus på en jämn könsfördelning.Författarna använder sig av en deduktiv ansats med ett deskriptivt syfte. Kvalitativ metod väljs som tillvägagångssätt för att samla in information.

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.

Bakgrund och problem: Sedan 1990-talet har bonus- och incitamentsprogramskandaler avlöst varandra. Detta fenomen har lett till ett minskat förtroende för näringslivets ersättningssystem varvid bonus- och incitamentsprogram av många ses som något negativt. Mediarapportering och efterföljande debatt rörande dessa skandaler behandlar sällan revisorns skyldigheter och ansvar vid godkännandet av företagets förvaltning i dessa fall trots att det i RS 310 framgår att revisorn ska granska dessa avtal. Frågan är hur det kommer sig att revisorn inte ifrågasätts i större utsträckning i de skandaler som uppdagats på senare tid? Syfte: Att skapa en ökad förståelse för samt undersöka attityden till revisorns roll och ansvar beträffande bonus- och incitamentsprogram. Metod: Uppsatsen är inspirerad av den hermeneutiska tolkningsmetoden där förståelsen är det centrala.

Syftet med studien är att klargöra om nyckelhålsmärkningen har betydelse för konsumentens uppfattning och val av produkt, samt belysa förekomsten av källkritiskt tänkande kring nyckelhålsmärkningen. Som metod tillämpades intervjuer på 50 Respondenter. Studien indikerar att nyckelhålsmärkningen har en inverkan på både val av produkt samt den generella uppfattningen om hur hälsosam en produkt är. Studien visar även på en slående avsaknad av källkritik då konsumenter utvärderar nyckelhålsprodukter..

Vår studies syfte är att beskriva och analysera hur danslärare respektive danspedagoger ser på sin dansundervisning samt dans som eget ämne och pedagogiskt verktyg i skolan. Vi vill undersöka hur dansen utformas i grundskolans tidigare årskurser och jämföra det med hur dansen utformas i gymnasieskolan. Vi vill också undersöka om tankar om dans skiljer sig från lärare och pedagoger verksamma inom grundskolan jämfört med lärare och pedagoger verksamma inom gymnasieskolan. I bakgrunden presenteras hur man idag använder dansen i den svenska grundskolan, vad begreppet dans i skola står för och de fem aspekterna som det bygger på. Vi presenterar även dans som eget ämne i gymnasieskolan.

SammanfattningSyftet i föreliggande studie är att belysa HBTQ-individers upplevelser och bemötande inom motionsanläggningar och på vilket sätt detta får betydelse för upprätthållandet av fysisk hälsa och välmående.Hur upplever HBTQ-individer motionsanläggningars normer och hur påverkar heteronormativiteten om hur de uppfattas inom fysisk aktivitet och idrott?Vad influerar HBTQ-individers egna fysiska hälsa?Finns det specifika parametrar som påverkar HBTQ-individers användning av motionsanläggningar?MetodFör att kunna granska hur heteronormativiteten präglat motionsidrotten i samhället har queerteorin samt genusteorin dels använts som utgångspunkt för studien som helhet och dels som studiens teoretiska förståelseverktyg i databearbetningarna. För att besvara syftet och frågeställningarna genomfördes en kvalitativ intervjustudie där tio individer som klassificerade sig själva som HBTQ ingick. Varje enskild intervju spelades in och transkriberades. Det är individernas egna upplevelser som varit i fokus för undersökningens analyser och tolkningar och dessa bearbetningar utgör därmed studiens resultat.ResultatResultatet i studien visar att HBTQ-individer påverkas av de oskrivna heteronormativa ideal och normer som finns vid motionsanläggningar runt om i Stockholmsområdet.

Syfte Syftet med studien är att undersöka hur rektorer utvecklar sitt skolledarskap och vad i skolans kontext som har störst inflytande över deras ledarskap. Rektorerna har dessutom tillfrågats om hur de går tillväga för att utveckla sitt ledarskap. Metod För att undersöka och få svar på den valda frågeställningen har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer med sex stycken yrkesverksamma rektorer. Intervjuerna har baserat sig på en i förväg utskickad intervjumall. Urvalet av Respondenter har skett utifrån att de tillfrågade är verksamma som gymnasierektorer.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur lokala politiker och tjänstemän arbetar med mark och bostadsfrågor för att bekämpa bostadssegregation i Göteborg. Vi ska även diskutera relationen mellan segregation på bostadsmarknaden och segregation på arbetsmarknaden samt inom skolsystemet. Utgångspunkten är följande frågeställningar: Hur beskriver lokala politiker och tjänstemän bostadssegregationen i Göteborg? Vilka faktorer anser lokala politiker och tjänstemän upprätthåller bostadssegregationen i Göteborg? Vilka strategier använder lokala politiker och tjänstemän för att motverka bostadssegregering i Göteborg?På vilket sätt anser lokala politiker och tjänstemän att segregation på bostadsmarknaden i Göteborg kan relateras till segregation på arbetsmarknaden och inom skolsystemet?Metodologiskt har vi använt en tematisk intervjuform med en förbestämd intervjuguide. Det har genomförts sex intervjuer som sedan har transkriberats och kodats inför analys och diskussion.

Föreliggande studies syfte är att undersöka några elevers epistemologiska föreställningar om kunskap och lärande. Syftet innehåller också ansatsen att åstadkomma en fördjupad kunskap om detta fenomen vilket i denna studie innebär användandet av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer. Studiens empiri består av tre stycken fokusgruppsintervjuer och det totala deltagarantalet i fokusgruppsintervjuerna var elva elever. Denna studies urval avgränsades till elever i årskurs 6-9 och gymnasieskolan. Således består en fokusgrupp av elever från årskurs sex och resterande två fokusgrupper bestod av elever från gymnasieskolans andra och tredje årskurs.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka, beskriva och förklara hur motivationen ser ut hos gravida kvinnor rörande träning under graviditeten. För att besvara syftet användes följande frågeställningar:- Vilka hinder upplever kvinnor gällande träning under graviditet?- Kan kvinnor ta sig förbi de hinder som finns gällande träning under graviditet, och i så fall hur?- Vilka variabler påverkar kvinnornas motivation till träning under graviditet?MetodStudien bestod av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Sju kvinnor intervjuades, varav fyra hade ett annat modersmål än svenska. Respondenter rekryterades via motionsföreningar, barnavårdscentraler och Stockholms kommuns Öppna Förskola i februari 2015.

Sverige anses vara ett av de mest jämställda länderna i världen. Trots detta är den svenska arbetsmarknaden mycket könsuppdelad och inom den mansdominerade räddningstjänsten är endast 2,4 % av alla heltidsarbetande brandmän kvinnor. Syftet med vår uppsats är att undersöka kvinnors underrepresentation i räddningstjänsten ur ett genusperspektiv. Vi har valt att rikta in oss på rekryteringsprocessen på grund av att få kvinnor som har gått den eftergymnasiala brandmannautbildningen ?Skydd mot olyckor?(SMO) får en anställning som brandman.