SammanfattningVår studie har ett fyrfaldigt syfte. För det första ville vi undersöka vilka syften lärare hade med en specifik matematikläxa, för det andra vilka förväntningar läraren hade på eleverna och vårdnadshavarna vid arbetet med denna läxa. Dessa syften undersökte vi genom en kvalitativ intervju. För det tredje ville vi undersöka hur denna specifika läxa uppfattades av vårdnadshavare, och för det fjärde undersöka hur och i vilken grad vårdnadshavare involveras i barnens arbete med den specifika läxan. Dessa syften undersökte vi genom en kvalitativ enkät med 36 besvarande föräldrar.Resultatet visade att lärarna hade genomtänkta syften med de läxor de gav.

SammanfattningVår studie har ett fyrfaldigt syfte. För det första ville vi undersöka vilka syften lärare hade med en specifik matematikläxa, för det andra vilka förväntningar läraren hade på eleverna och vårdnadshavarna vid arbetet med denna läxa. Dessa syften undersökte vi genom en kvalitativ intervju. För det tredje ville vi undersöka hur denna specifika läxa uppfattades av vårdnadshavare, och för det fjärde undersöka hur och i vilken grad vårdnadshavare involveras i barnens arbete med den specifika läxan. Dessa syften undersökte vi genom en kvalitativ enkät med 36 besvarande föräldrar.Resultatet visade att lärarna hade genomtänkta syften med de läxor de gav.

Idag lockas företag från andra länder att etablera sig på den kinesiska marknaden, eftersom Kina genom sin ökade ekonomi nu är en av de ledande länderna i världen. I samband med detta ökar utbudet av marknadsföring för företagen i Kina. Som svenskt företag möter man viss svårighet med att etablera sig på den nya marknaden, eftersom den visuella kommunikationen och marknadsföringen skiljer sig åt från svenskt marknaden. På grund av den bristfälliga kunskap och misstag vid marknadskommunikation i Kina. Kan vi konstatera att svenska företag utformar sin marknadsföring för den kinesiska marknaden med för liten kännedom om den kinesiska kulturen.

Allmänhetens uppfattning är att desto fler valmöjligheter det finns desto bättre är det. Men är det verkligen så i alla olika valsituationer vi ställs inför? (Iyengar & Lepper 2000)   Utifrån tidigare forskning testar vår uppsats om människors valmöjligheter, ett experiment där vi ser hur människor gör sina val på den svenska fondmarknaden. De fick välja mellan ett mindre (limited) urval eller ett större (extensive) urval av fonder.  Utgångspunkten i uppsatsen är två olika forskningsartiklar från Iyengar & Lepper (2000) samt Iyengar & Jiang (2003) där de testar hur människor gör sina val när de får olika stora utbud att välja bland. I deras forskning kommer de fram till att även om människor tycker att det är roligare att ha många valmöjligheter så blir det oftare val gjorda eller saker köpta om de har mindre saker att välja bland.

Ledarskapsforskning och forskning kring ledarskapskulturer har varit ett populärt ämne det senaste decenniet och det finns stor tillgång till uppsatser, artiklar och böcker inom ämnet. Enligt Mats Alvesson är det svårt att sätta fingret på ämnet ledarskapskultur och skapa en definition av just begreppet kultur. En annan intressant utgångspunkt inom ledarskap har varit den forskning som handlar om att försöka se hur tydligt det tidiga ledarskapet och kulturen format ledarskapskulturen som återfinns senare inom organisationer.Syftet är att ge en djupare förståelse för vilka utmärkande drag från ledarskapskulturen och ledarskapet som fanns under 1970-1980 talet på IKEA som lever kvar än idag och beskriva de verktyg som IKEA använder sig av för att behålla kulturen. Frågeställningar som uppsatsen avser att besvara är: Hur mycket av den initiala ledarskapskulturen som är bestående i ett internationellt expanderande företag över en viss tidsperiod? Vilka verktyg använder sig IKEA av för att hålla ledarskapskulturen intakt?Fallstudien baserades på en kvalitativ studie för att kunna ge en djupare förståelse för vilka utmärkande spår från ledarskapskulturen och ledarskapet som fanns under 1970-1980 talet på IKEA som lever kvar än idag.

Förutsättningarna för skogsbruk och rennäring skiljer sig mycket från varandra, likaså markanvändningen och synen på hur skogsmarken bäst skall användas. Detta har lett till återkommande konflikter mellan skogsbruket och rennäringen. För att rennäringen skall kunna bedriva en uthållig renskötsel behövs tillgång till sammanhängande områden med gammal och relativt obrukad skog. Skogsbruket i sin tur måste regelbundet avverka skogen för att erhålla en hög ekonomisk lönsamhet. Inom en stor del av Holmens skogsinnehav bedrivs skogsbruk och renskötsel på samma marker.

Syftet med denna uppsats har varit att studera hur Försvarsmakten och dess utlandsstyrka tar tillvara vunnen erfarenhet samt implementerardenna erfarenhet i organisationen. Huvudfrågeställningen som uppsatsen svarar på är: (A) Är Försvarsmakten, i detta fall dess utlandsstyrka,en lärande organisation och i så fall i vilken grad? Huvudfrågeställningen byggs upp av ett antal underfrågor; (1) Hur implementeras vunnenerfarenhet in i organisationen? (2) Hur ändringsbenägen är organisationen utifrån vunnen erfarenhet? (3) Hur kommuniceras nya erfarenheterinom och mellan olika nivåer i organisationen? (4) Hur ser organisationen sig själv- som löst samansatta delar eller som ett system där alladelar verkar tillsammans? (5) Hur hanteras personalomsättning inom organisationen för att minska kompetensbortfall? Den teoretiska ramenär byggd utifrån 3 olika teorier: Argyris/Schöns teorier om single - loop learning och double - loop learning samt tillhörande theories in usemodell 1 och 2. Peter Senges teorier kring den femte disciplinen, samt Lena Wilhelmsons teorier kring lärande dialog. Uppsatsen bygger på endeduktiv och kvalitativ metod.

Bakgrund och problem: I april i år lämnade det före detta justitierådet Bo Svensson in denutredning till justitieministern som gjorts på uppdrag av regeringen och som rör reglerna omrevision. I utredningen föreslås att Sverige skall utnyttja möjligheten att genom EG-rättenundanta mindre bolag från revisionsplikten. Gränsvärdena som föreslås för undantagandetinnebär att endast fyra procent av Sveriges Aktiebolag skall vara tvingade att ha en revisor.Inom restaurangbranschen klassas majoriteten av alla företag som små och dessa skulledärmed beröras av ett avskaffande av revisionsplikten om gränsvärdena blir så somföreslagits. Restaurangbranschen är en bransch där det råder en hög grad av ekonomiskbrottslighet och då problemen är stora inom denna bransch har en ny lag om personalliggareinförts och en lag om certifierade kassaregister kommer också att införas år 2010. Samtidigtsom det införs mer kontroller av restaurangbranschen kommer revisorns funktion som ettkontrollorgan med största sannolikhet att bli ett frivilligt val för större delen av alla företaginom branschen i och med revisionspliktens avskaffande.

I dagens samhälle spelar ekonomi en viktig roll oavsett om det handlar om företagsekonomi, samhällsekonomi eller den egna privata ekonomin. Inom olika företag strävar ledare hela tiden efter att få företagen mer lönsamma genom att försöka utveckla och effektivisera verksamheten. Inom byggbranschen kan den ekonomiska utvecklingen av ett projekt övervakas med hjälp av olika styrverktyg. Ett av de viktigaste styrverktygen är projektets budget. En regelbunden avstämning av de verkliga kostnaderna mot budgeten ger kontroll över projektets ekonomi och visar vilken slutkostnad projektet väntas få.

Omfattande ombyggnad- och nybyggnadsarbeten utförs just nu i Stockholm för att tillgodose morgondagens behov av kollektivtrafik. Tunnelbyggande i tätort ställer stora krav på planering och utförande då arbetet ska utföras säkert och effektivt samtidigt som påverkan på omgivningen ska minimeras. Idag används främst konventionell tunneldrivningsmetod i form av borrning och sprängning för tunneldrivning. Metoden anses vara både kostnads- och tidseffektiv samtidigt som utförandet till stor del är anpassningsbart. Trots detta begränsas metoden av dess höga påverkan på omgivningen.

På modemarknaden råder idag en stor konkurrens och det blir allt svårare att differentiera sitt företag. Ett ökat mediebrus distraherar kontinuerligt det budskap företaget vill sända ut till kundgruppen. Idag tvingas företagen ta ett allt större socialt ansvar främst av kommersiella skäl. Miljöengagemanget blir allt större och framför allt attityden och beteendet hos konsumenterna leder till en annan slags konsumtion eller rent av till en ny trend. Utifrån problematiseringen har vi undersökt, beskrivit samt analyserat marknadsförings-strategin av en kedjeägd- respektive en privatägd butik.

Undervisning av barn med koncentrationssvårigheter i vanligt klassrum. En intervjustudie med utgångspunkt i tre lärares livshistoria Gunilla Windahl Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur ?erkänt duktiga? klasslärare anpassar klassrumsmiljö, bemötande och undervisning för barn med koncentrationssvårigheter i grundskolans vanliga klasser. Frågeställningarna var: Anser de intervjuade lärarna att man genom anpassningar av klassrumsmiljön kan underlätta skolgången för barn med koncentrationssvårigheter och vilka är i sådana fall dessa anpassningar av klassrumsmiljön? Anser de intervjuade lärarna att man genom anpassningar av bemötande och i undervisning kan underlätta skolgången för barn med koncentrationssvårigheter och vilka är i sådana fall dessa anpassningar av bemötande och i undervisning? De data som används i denna studie är kvalitativa.

Denna uppsats behandlar service, ett fenomen som har växt sig starkare de senaste årtiondena och som har kommit att bli ett avgörande verktyg för många företag för att kunna skapa marknadsfördelar. Att ett företag förvaltar mötet dem och kunden emellan på bästa sätt är ofta en kritisk faktor för att få kunden att återvända till butiken även nästa gång. Vissa företag är mer och andra är mindre beroende av ett bra servicesystem och därför är syftet med denna uppsats att undersöka huruvida serviceförväntningarna hos två olika kundgrupper liknar eller skiljer sig från varandra. Kundgrupperna som valts ut tillhör konfektionsföretagen, H&M som är en kedja i lågprissegmentet och Acne som är ett företag i högprissegmentet. Frågeformuleringen som besvaras i uppsatsen gäller som följer: Hur skiljer sig H&M-kunden från Acne-kunden i sina förväntningar på service i butik? För att besvara frågeställningen används en kvantitativ metod en så kallad muntlig strukturerad intervju som är riktad mot de två kundgrupperna.