Introduktion: Palliativ vård är en helhetsvård, där en obotligt sjuk människa blir hjälpt utifrån fyra perspektiv; fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Att vårda en människa i slutet av sitt liv, är en av de största utmaningar en sjuksköterska kan ställas inför. Syfte: Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i ett palliativt skede på en specialmedicinavdelning där vården växlar mellan kurativ och palliativ vård. Metod: Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats som avsåg att belysa sjuksköterskors upplevelse. Data samlades in med hjälp av två fokusgruppintervjuer.

Denna kvalitativa studie har med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet undersökt fenomenet samspel mellan kollegor. Studiens syfte var att undersöka uppfattningar om gott kollegialt samspel, utifrån några undersköterskors perspektiv, och urvalsgruppen bestod av sju yrkesverksamma undersköterskor från fem olika arbetsplatser. För att genomföra studien användes en fenomenologisk ansats och metoden fokusgruppssamtal och empirin analyserades tematiskt. Studiens resultat utgjordes av fem gemensamma teman, som kallades samspelsnycklar: Att investera och se varandra i arbetet, Att sträva efter att vara ett lag, Att arbeta utifrån tillit och jämlika samspelsvillkor, Att kunna förmedla och variera arbetsattityd, Att kunna ge och be om hjälp med Respekt. Resultatet analyserades med begrepp från Wengers teori Communities of practice och genom det framkom att uppfattningar om ett gott kollegialt samspel i omvårdnadspraktiken kan sägas innehålla samma grundfaktorer som utgör en etablering och utveckling av en praktikgemenskap.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga lärarnas syn på ledarskap i lärarens arbete, vad de baserar sin ledarstil på och hur dessa uttrycks i handling. 18 lärare som undervisar i grundskolan Respektive gymnasieskolan har fyllt i en enkät som behandlar ämnet ledarstilar. Lärarna undervisar i svenska och/eller svenska som andraspråk samt andra ämnen. Sju respondenter har besvarat en till enkät, som en uppföljning av den första enkäten.Resultaten visar att respondenterna föredrar den demokratiska ledarstilen. De flesta valde att identifiera sig med den käcka och busiga storasystern ochden duktiga mamman.

Bakgrund:Beröring är en viktig del i omvårdnaden som sjuksköterskan tillämpar naturligt. Beröring har en lugnande funktion och taktil massage som metod kan därmed tillämpas i syfte att lugna patienter med ångestproblematik. Syfte: Syftet var att belysa hur personer med ångest upplever taktil massage som behandlingsmetod. Metod: En litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt tillämpades. Studien baserades på elva vetenskapliga artiklar.

Begreppet inflytande kan tolkas på många sätt. Tolkningar som medbestämmande, demokrati, deltagande och självbestämmande är begrepp som vi mött i olika dokument och i olika litteraturer under arbetets gång. Vi har blivit medvetna om att forskare och författare har skilda meningar angående betydelsen i begreppet inflytande. Exempelvis Elisabeth Arnér (2009) anser att begreppet inflytande handlar om att barn ska ges möjlighet att påverka sin tillvaro på ett påtagligt sätt i förskolan. Detta medför att pedagogerna måste utveckla sin planering av innehållet i förskolan med uppmärksamhet på barnens erfarenheter, idéer och initiativ.

Samspelet mellan omvårdnadspersonal, patient och närstående är en hörnsten i omvårdnaden. Forskning visar att om närstående mår bra har det en positiv inverkan på patienten och vice versa. Närstående kan betraktas som en av de viktigaste stödjande faktorerna i återhämtningsprocessen för personer med en allvarlig psykisk störning. Inom psykiatrisk vård har närstående tidigare varit en tyst och förbisedd grupp som inte gjorts delaktiga i vården av patienten, men idag uppmärksammas närstående i allt högre grad. Syftet med vår studie var att beskriva närståendes upplevelse av bemötande från vårdpersonal på en akutpsykiatrisk avdelning.

Det är sjuksköterskors ansvar att bemöta patienter med Respekt, bevara deras autonomi samt att skapa förutsättningar för interaktioner mellan sjuksköterskorna och patienter. Det är också de krav patienterna har på sjuksköterskor. Statliga utredningar visar att dåligt bemötande av patienter är ett problem. Patienter med psykisk ohälsa är en utsatt grupp och det är därför viktigt att sjuksköterskor bemöter dessa patienter på ett bra sätt. Brister i bemötandet kan leda till ett vårdlidande hos patienterna.

Denna studie har gjorts bland ett antal gymnasieelever som studerar vid fordonsprogrammet och det samhällsvetenskapliga programmet. Undersökningen gick ut på att ta reda på dessa gymnasieelevers tankar om den muslimska kvinnliga klädseln, och detta gjordes genom en enkätundersökning och ett fåtal intervjuer.Resultatet från enkätundersökningen visade på att de flesta av dessa elever har en negativ hållning till den muslimska slöjan. De ser den muslimskt klädda kvinnan som förtryckt, osäker, religiös, underordnad mannen och oRespekterad. Om man då tar bort den muslimska slöjan förknippas en kvinna från Mellanöstern med självständighet, Respekt, frigörelse och öppenhet. Denna skillnad i resultat kan också bero på att dessa två bilder var lite olika utformade.Det fanns inga större skillnader mellan de parametrar jag ville undersöka, så som skillnader mellan kön, mellan olika program, skillnader mellan de elever som hade läst religionskunskap och skillnader mellan de elever som har erfarenheter av muslimskt klädda kvinnor och de som inte har det.

Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Studien genomfördes som en litteraturstudie där sökorden nurs* och attitudes kombinerades med alcohol, misus* och drug abuse i databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet visade att sjuksköterskor hade fördomar gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Sjuksköterskor ansåg att dessa patienter var oförutsägbara och farliga för andra och sjuksköterskor beskrev även en rädsla för dessa patienter. Även positiva attityder hos sjuksköterskor framkom, då vissa sjuksköterskor ville hjälpa patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem.

BAKGRUND: Kränkningar förekommer över allt i samhället så även i förskolan fast detinte borde förekomma. I Sverige finns det lagar och styrdokument som pedagoger i förskolanhar att rätta sig efter. Riktlinjerna i dessa beskriver det förhållningssätt förskolan skaförespråka. Barn blir påverkade av de pedagoger de möter och det är därför av vikt att lyftafenomenet kränkning till diskussion och vidga kunskaperna.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om kränkandehandlingar i förhållandet mellan pedagoger och barn.METOD: Fenomenografi är en kvalitativ forskningsansats som är lämplig att använda vidstudier där man vill beskriva människors uppfattningar. Målet är att se de intervjuadesuppfattningar av ett visst fenomen och kategorisera dessa.

Preschool teacher´s and children?s views of family constellations focusing on same- sex families.  Syftet med studien är att genom intervjuer och fokusgruppsintervjuer synliggöra vad förskollärare och barn har för perspektiv på olika familjer med fokus på samkönade familjer. Samt hur det kan arbetas med detta på förskolan. Det är viktigt att få samkönade familjer att känna sig inkluderade i verksamheten. Då det i forskning visat sig att det främjar barnet om deras vårdnadshavare blir bemötta på ett positivt sätt och med Respekt för den familjekonstruktion som barnet lever i.Totalt så intervjuades 21 stycken barn och sex förskollärare.

Syfte: Att undersöka vilket stöd närstående haft behov av från sjuksköterskor inom akutsjukvård och intensivvård vid anhörigs sjukdom och vilket stöd sjuksköterskor trodde att närstående hade behov av. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes i databaserna PubMed och Cinahl. I studiens resultat ingick 13 artiklar med både kvalitativ(n=7) och kvantitativ(n=6) ansats som sammanställdes under olika teman. Resultat: Redovisades i fyra teman; CCFNI, Information, Delaktighet och Bemötande.

Alla möten mellan professionell socialarbetare och klient är inte trygga. Forskning har visat att i synnerhet verbala uttrycksformer av klientaggressioner är ett vanligt fenomen och att socialarbetares erfarenheter av aggressiva möten kan påverka hur arbetet utförs. Syftet med föreliggande studie var att beskriva och öka förståelsen för socialarbetares upplevelser och erfarenheter av att möta aggressiva klienter. Utifrån en kvalitativ ansats intervjuades fyra socialsekreterare inom försörjningsstöd på socialtjänsten. I deras subjektiva beskrivningar framkom att möten med aggressiva klienter väcker mycket känslor, men att erfarenhet och självkännedom hos socialarbetaren kan göra upplevelsen tryggare.

Beröring är en grundläggande del i mänskligt beteende och därför behöver människor såväl ta emot som ge beröring till andra. I dagens teknologiska och opersonliga kultur behöver vi närhet och fysisk intimitet mer än någonsin. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av terapeutisk beröring/massage i omvårdnad. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att känna hur energin ökar i kroppen och smärtan lindras, att känna sig avslappnad och lugn för att kunna sova, att känna sig uppskattad och värdefull när någon ägnar tid åt en, att acceptera sin förändrade kropp och få känna säkerhet, närhet och delaktighet.

Att leva med demens innebär att livet påverkas då tidigare förmågor inte längre kan tas för givna. Syftet med denna studie var att beskriva kognitiva störningars inflytande på dagligt liv hos en person med mild Alzheimers sjukdom. Studien genomfördes som en fallstudie, där forskaren genom observationer och i intervjuer följde en hemmaboende kvinna i hennes dagliga aktiviteter. Fokus för studien var kvinnans sätt att ta sig an dagliga aktiviteter såsom enklare hushållsgöromål och vistelse i olika miljöer. Det insamlade datamaterialet analyserades med en metod för kvalitativ innehållsanalys med latent ansats.