BAKGRUND: HIV/AIDS (Humant Immunbrist Virus/Acquired Immunodeficiency Syndrome) är en epidemi där världens utvecklingsländer är hårdast drabbade. I studier har det framkommit att sjukvårdspersonal har en negativ attityd gentemot denna patientgrupp. Orsaken till detta tros bero på okunskap och rädsla. SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter med HIV/AIDS upplever stigmatisering och diskriminering från vårdpersonal. METOD: En litteraturöversikt, med tio stycken vetenskapliga artiklar som analyserats för att besvara studiens syfte.

Syftet med studien var att utvärdera vad tidigare klienter på Lenagården HVB, ett behandlingshem för vuxna med psykiska problem, upplevde som värdefullt, Respektive vad de upplevde som negativt eller saknade i sin behandling. Utvärderingsfrågorna utgick från Lenagårdens programteori samt aspekter som tidigare forskning kring institutionsbehandling pekat ut som viktiga för framgångsrik behandling. Data samlades in via kvalitativa intervjuer med fyra tidigare klienter. Systemteorin har använts som utgångspunkt för resultaatanalysen.Utvärderingen visar bland annat att gott bemötande i termer av vänlighet och Respekt samt personalens kompetens ansågs vara värdefulla faktorer i behandlingen. Själva terapin och behandlingsmetoden ansågs av samtliga intervjupersoner vara givande.

Bakgrund: Närstående synes ha en central roll i den palliativa patientens vård. Kommunikationen mellan de närstående och sjuksköterskor är en viktig del i omvårdnadsarbetet. Syfte: Att belysa kommunikationen mellan den palliativa patientens närstående och sjuksköterskor. Metod: Litteraturöversikt där 14 vetenskapliga kvalitativa artiklar funna i databaserna Cinahl och PubMed analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: De närstående synes ha ett stort behov av delaktighet i den palliativa vården.

Skolan har genom åren använt arbetsformen gruppbaserat arbete (grupparbete). Denna arbetsform har varit populär i olika omfattning, men har hela tiden funnits med i undervisningen. Läroplanen beskriver i sina strävandemål att eleverna ska fostras i grundläggande demokratiska värderingar, visa varandra Respekt och lära sig av varandra. I detta sammanhang kommer således grupparbetet väl till pass. Syftet med denna undersökning är således att studera elever och lärares syn på gruppbaserat arbete.

Abstrakt Bakgrund: Depression är en av de vanligaste orsakerna till psykiskt lidande och tonåringar drabbas i hög grad. Depression leder till ångest, isolering och ofta självskadebeteende. Tonåringar söker sällan vård. Syfte: Att belysa tonåringars upplevelser av depression i ett familjeperspektiv. Metod: Litteraturstudie.

Bakgrund: Schizofreni är en psykossjukdom som innebär att man ofta upplever och förstår verkligheten på ett annorlunda sätt. Sjukdomen orsakas av psykologiska, sociala samt ärftliga faktorer. Symtomen ger ofta ångest vilket leder till tillbakadragenhet och ensamhet. Sjukdomen behandlas med terapi och läkemedel samt stöd från personer i omgivningen. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur det kan upplevas att leva med schizofreni. Metod: I litteraturstudien har en kvalitativ ansats använts och studien baseras på sex självbiografiska böcker vilka analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: Resultatdelen består av fyra huvudkategorier: Självuppfattning; Minskat socialt samspel; Sjukvårdens bemötande och behandling, samt Sökande efter lindring och hopp om framtiden. Resultatet visar att lidande är en konsekvens av sjukdomens effekter.

Bakgrund: Sola är både härligt och viktigt för att kroppen ska få tillräckligt med D-vitamin, men det kan också innebära en fara. I Sverige insjuknar varje år ca 2270 personer i hudcancern MM (Malignt melanom). Sjukdomen skulle kunna undvikas i flera fall om gemene man hyste större Respekt för solen och dess negativa effekter. Denna insikt är mycket viktig ifall ökningen av MM ska kunna minskas. Syfte: Syftet var att få ökad kunskap om patienters erfarenheter av MM och vilka reaktioner och copingstrategier sjukdomen medför. Metod: Studien designades som en litteraturstudie och bestod av 10 kvantitativa och en kvalitativ artikel som analyserades enligt Carlsson och Eimans (2003) analysmodell.

Syftet med föreliggande studievar att ta del av elevers upplevelser från sin tid på en resursskola samt hur de unga vuxna upplever sin livssituation idag relaterat till sin tid på resursskolan.Som metod har vi valt triangulering, vilket innebär att vi har haft flera olika strategier vid insamling av empiri. De tillvägagångssätt vi har valt att kombinera är av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Den kvantitativa delen bestod av enenkätliknande intervjuguide som dessutom innehöll två frågor av kvalitativ natur. Dessutom har vi kompletterat vår kvalitativa studie med tre djupintervjuer där vi använde oss av en intervjuguide med öppna frågor.Resultatet av föreliggande studie visar att tiden på resursskolan var personligt lönsam för de allra flesta av de medverkande ungdomarna. Många säger att de aldrig hade klarat skolan om de inte hade kommit till resursskolan, men att själva lärandet inte var den viktigaste aspekten då de blickar tillbaka på resursskoletiden.

I denna studie undersöker jag hur det interreligiösa fredssamarbetet kan se ut mellan muslimer och kristna. Fokus ligger på en kvalitativ studie där tre muslimska och tre kristna interreligiöst aktiva fredsförespråkare i Stockholm förklarar sin syn på fredsskapande. Men det görs även nedslag i engelskspråklig litteratur där exempel från runt om i världen ges. Här nämner författarna sinsemellan vilka svårigheter som kan uppstå. Dessa svårigheter kan bland annat bero på vem som anses ha kunskaperna för att bedriva fredsarbete.

 Sammanfattning Syftet med studien var att värdera närståendes skattning av vårdkvaliteten på en intensivvårdsavdelning med hjälp av frågeformuläret KUPP (Kvalitet Ur Patientens Perspektiv). Antalet respondenter uppgick till 33 personer (10 män och 23 kvinnor) som valdes konsekutivt. Designen var en deskriptiv och komparativ studie med kvantitativ ansats. Den före detta intensivvårdspatienten vårdades på avdelningen 24 timmar eller mer. Resultatet visade att närstående skattade balans i vårdkvaliteten inom frågor som belyste vilken vårdutrustning som fanns tillgänglig, patientens medicinska vård, sjuksköterskors och undersköterskors engagemang, sjuksköterskors och undersköterskors empatiska och personliga förhållningssätt samt hela personalgruppens Respekt i bemötandet av patienten. Bemötandet av släkt och vänner värderades också högt. Bristande vårdkvalitet skattades inom frågor som belyste information efter åtgärder, information om patientens vårdförlopp och vilken person som var ansvarig för patientens vård. Vissa intensivvårdsspecifika frågor som belyste möjligheten att få diskutera med personalen om otrygghet, mardrömmar och slem i luftvägar skattades som bristande vårdkvalitet.

Bakgrund: Antalet klagomål till patientnämnden har ökat angående missnöje i vården, trots att investeringar har gjorts. Det kan grunda sig i att patienters behov inte tillgodoses vilket kan resultera i maktlöshet hos patienten. Utgångspunkten för en god vårdrelation är att tillmötesgå önskemål hos patienten. Litteraturöversiktens teoretiska referensram utgår från Travelbees teori, som beskriver att en god vårdrelation bör utvecklas för att patientens individuella omvårdnadsbehov ska kunna främjas. Syfte: Syftet var att belysa aspekter som skapar en god vårdrelation mellan sjuksköterska och patient ur ett patientperspektiv. Metod: En litteraturöversikt har gjorts där elva kvalitativa artiklar inkluderats.

Vid sjuksköterskans omvårdnadsarbete ska fokus ligga i den enskilda patientens behov och önskningar och omvårdnaden skall vara individanpassad. Patienten skall vara delaktig och uppleva trygghet och Respekt. Vid god omvårdnad måste sjuksköterskan utgå från den unika patientens behov, erfarenheter och upplevelser varpå kunskap om personen i fråga krävs. Dagboksanteckningar kan identifiera tillstånd och känslor hos patienten, vilket kan fångas upp av sjuksköterskan som i sin tur får ökad förståelse för den individuella patientens behov. Syftet med studien var att beskriva dagbokens betydelse ur patientens perspektiv.

Syftet med undersökningen är att ta del av personalens erfarenheter av föräldrasamverkan i en skolverksamhet för elever med autism, från förskola till årskurs fem. Undersökningen fokuseras också på vilken syn skolpersonal har på föräldrasamverkan och vilka förutsättningarna är för ett bra föräldrasamarbete. I arbetet med elever med autism är det nödvändigt att vi har kunskaper om funktionshindret och det specialpedagogiska arbetssättet. I ett föräldrasamarbete behöver vi inta ett förhållningssätt som bygger på ömsesidig Respekt där lyhördhet och empati är en viktig grund. Genom detta byggs ett förtroende upp successivt.

Bemötandet är en viktig del inom vården och sjuksköterskans bemötande av patienten kan vara det som han minns bäst av mötet. Bemötandet har en central roll i sjuksköterska-patientrelationen oberoende av vilket hälsoproblem som leder till att patienten söker vård. Syftet var att belysa faktorer som har betydelse för hur patienten upplever sjuksköterskans bemötande i det vårdande mötet. En litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats genomfördes. Artiklarna bearbetades enligt Graneheim och Lundmans beskrivning av en analysmetod.

Kunskaper om vad som tröstar i kris och sorg är centrala då sjuksköterskan skall bemöta patienter som drabbats av en livshotande sjukdom. Eftersom bot inte alltid är möjligt borde förmedlingen av tröst få en mer framträdande roll inom vården. Begreppet tröst härstammar från förtröstan som i sin tur är synonymt med hopp, men förtröstan är också besläktat med trygghet. Syftet med denna litteraturstudie var att få mer kunskap om vad vi som sjuksköterskor kunde göra för att förmedla tröst vid svår sjukdom utifrån vad patienten själv upplevde som tröstande. Artiklar söktes ur Pubmed, Cinahl, Blackwell Synergy och manuellt varpå 10 relevanta studier valdes ut.