Idag pågår på många ställen i landet en bortbyggnad av grönområden i städer och tätorter, samtidigt som behovet av gröna urbana miljöer växer. Dock finns det fredade ytor i våra städer ? kyrkogårdarna och begravningsplatserna. Målet med det här arbetet är att, med avstamp i historien, ta reda på vilken roll dessa fredade ytor skulle kunna ta i våra framtida samhällen. Begravningsplatsen är en viktig plats för de levande lika mycket som för de döda. Det är en plats alla ska kunna komma till för att sörja och minnas, och både platsen och besökaren ska behandlas med Respekt. Det här arbetet handlar om begravningsplatsens historia i Sverige och Norden, hur den sett ut, hur den utvecklats och hur den använts.

Uppsatsen består av en jämförande studie av Ulf Ekman, grundaren till församlingen Livets Ord och KG Hammar, f.d. ärkebiskop i Svenska kyrkan, sett ur ett perspektiv med gudsrelationen i centrum. Syftet var att finna hur gudsrelationen gör sig påmind i deras liv såväl i teori som i praktik och undersöka skillnaderna. För att nå uppsatsens syfte har jag använt mig av litteraturstudier. Undersökningen visade att Ekman och Hammar skiljer sig betydligt i sina sätt att resonera kring Gud.

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen har patienten rätt att bli bemött med Respekt för sitt självbestämmande och sin integritet. Många patienter blir dåligt bemötta i vården, de känner sig kränkta, utelämnade och maktlösa. Psykiatrisk tvångsvård kan innebära en konflikt mellan att bedriva god vård och utöva tvång. Det är därför av största vikt att undersöka hur tvångsvårdade patienter upplever att de blivit bemötta och vad bra bemötande är vid psykiatrisk tvångsvård. Syftet med denna studie är att undersöka hur patienter upplever att de blivit bemötta vid psykiatrisk tvångsvård.

Tanken bakom detta arbete var våra funderingar över hur demokratins grundläggande värden kommer till uttryck i praktisk vardaglig handling i skolans värld. Dessa värden består av människors åsikter, aktning och Respekt för andra samt förmåga att ta ansvar för sig själv och andra. Ett sätt för skolan att aktiv och medvetet påverka och stimulera eleverna i demokratiska värden är att låta dem få ett reellt inflytande för verksamheten i skolan. Med dessa grundtankar ville vi undersöka hur väl de demokratiska värdena är förankrade hos eleverna i årskurs 4-6. Vi valde att påbörja vår undersökning med enkäter för att få ett begrepp om var eleverna stod inom detta område. Utifrån våra enkätsvar sammanställde vi intervjufrågor för att kunna få en djupare insikt i elevernas tankar och synpunkter.

Uppsatsen avhandlar begreppet integration utifrån flyktingars uppfattning, samtidigt lyfter jag fram deras upplevelse av integration i Sverige. Forskningen visar att utlänningar i Sverige har sämre levnadsvillkor jämfört med svenskar, blir diskriminerade och utsorterade på arbetsmarknaden på grund av sin etniska bakgrund. Jag har intervjuat fem flyktingar från två olika länder i Mellanöstern i mellersta Sverige för att skapa förståelse för problemområdet.  Jag har valt att använda olika vetenskapliga synpunkter kring begreppen integration, segregation och diskriminering som utgångspunkt för nämnda problemområde. Eftersom Syftet med min forskning är att få en djupare förståelse av respondenternas förståelse och upplevelse av integration i det svenska samhället, har jag använt mig av en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt angreppssätt.

Syftet med denna uppsats har varit att belysa behandlares uppfattningar om syskon och partners upplevelser av att ha en nära person med en ätstörning, samt betydelsen av att involvera dem i den drabbades behandling. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer utfördes med 6 behandlare på olika ätstörningsverksamheter i Sverige. Resultat och slutsats visade att syskon och partners, samt andra närstående, är betydelsefulla för patientens tillfriskande. Det är viktigt att syskon och partners involveras i behandling, och att de får information om sjukdom och behandling. Syskon ska inte anta en ansvarsroll, medan partner behöver ta ett visst ansvar i vardagen.

Psykisk ohälsa är ett betydande problem och antalet personer som behöver institutionell vård förväntas öka. Majoriteten av de patienter som behöver institutionell vård vårdas med stöd av Lagen om psykiatrisk tvångsvård. Patienter som vårdas med stöd av LPT har ofta stora vårdbehov och kräver många vårdinsatser vilket ställer höga krav på den psykiatriska vården. Att ta tillvara på patienters upplevelse är en viktig aspekt i att främja delaktighet och genom detta kunna utveckla och kvalitetssäkra vården. Att som patient vara delaktig i sin vård har visat sig kunna påskynda tillfrisknandet.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka upplevelser av vårdsituationer hos par diagnostiserade med ofrivillig barnlöshet, och hur sjukvårdspersonal upplevde att bedriva denna vård. Studien sammanställdes under 10 veckor under vårterminen 2012 och har en kvalitativ-deskriptiv design. Upprepade sökningar i databaserna CINAHL och Pubmed kombinerades med sökning av annan litteratur såsom böcker. Artiklarna som påträffades i databaserna granskades utifrån kriterier som publikationsdatum och språk. Huvudresultatet i studien visade att sjukvårdspersonal innehar en unik position för att skapa en tillfredsställande kontakt mellan dem själva och patienterna, och att stödja patienterna under behandlingen.

Inledning: Mammografiscreening är den metod som används vid undersökning av kvinnor för att upptäcka bröstcancer i ett tidigt stadium. Detta möjliggör tidig behandling och minskar mortaliteten hos kvinnor. Trots detta avstår en del kvinnor att delta då de upplever mammografiundersökningen och komprimeringen som obehaglig och smärtsam. Syfte: Syftet med studien var att beskriva röntgensjuksköterskans roll under en mammografiundersökning vad gäller kompression, bildkvalité samt nöjd och trygg patient. Metod: Studien har utförts som en integrativ litteraturöversikt och utifrån syftet formulerades frågeställningar.

Detta examensarbete handlar om hur fem verksamma pedagoger resonerar om sin roll i barns lärande. Syftet med studien är att få syn på pedagogers olika uppfattningar och hur de på olika sätt beskriver sin tolkning av begreppet lärande samt vilka förutsättningar de skildrar att de ger för att barnet skall upptäcka och få förståelse för lärande. Den metod som använts har varit enskilda intervjuer med pedagoger. De frågor som studien har utgått ifrån är: Hur resonerar pedagoger kring sin roll i barns lärande? Hur resonerar pedagoger om synliggörandet av barns lärande? Teoretiska utgångspunkter i examensarbetet har varit kopplade till lärarens roll och funktion för läraruppdraget.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur personalen bemöter de boendes sexuella behov i ett boende för utvecklingsstörda. Sexualitet är ett grundbehov hos människan. Den fysiska sexualiteten utvecklas på samma sätt hos utvecklingsstörda som hos alla andra människor, det är i det kognitiva tänkandet svårigheterna ligger. Många gånger möjliggör eller förhindrar personalens egna attityder och värderingar samt kunskap eller okunskap de utvecklingsstördas sexuella behov. Studien bygger på litteratur som skrivits inom området samt personliga intervjuer med personal som arbetar på gruppbostäder för utvecklingsstörda.

Uppsatsen kartlägger hur en företagsledning arbetar med innovation och identifierar möjligheter i kommunikationen med medarbetarna. Författarna analyserar också hur ledningen kan bidra till, samt dess betydelse, vid utvecklingen av innovativa organisationer. Uppsatsen är indelad efter en undersökningsmodell som är utvecklad av författarna själva bestående av 5 delområden: Kommunikation kring innovation, Förhållningssätt till innovation, Mekanismer som styr innovation, Förhållningssätt till misstag och Förhållningssätt till belöningar. Med utgångspunkt i de 5 delområdena undersöks 4 snabbväxande svenska företag genom semi-strukturerade intervjuer med VD på företaget. Två av företagen är av medelstor karaktär och två lite mindre.

Bakgrund: Att möta anhöriga är en del inom akutsjukvården. Det finns och kommer alltid att finnas anhöriga runt patienterna som vårdas för livshotande tillstånd. Det är därför väldigt viktigt att bemöta dem på rätt sätt. Enligt tidigare avhandling finns det fyra huvudbehov att uppfylla hos anhöriga. Syfte: Vad har anhöriga för upplevda behov vid mötet med akutsjukvården? Hur väl stämmer Burr?s fyra huvudbehov, behovet av information - att få veta, behovet av att få vara tillsammans med eller i närheten av patienten, behovet av att få hoppas och behovet av att få stöd, överens med tidigare forskning? Metod: Utfördes som litteraturstudie baserad på tolv artiklar, både kvalitativa och kvantitativa.

I denna studie analyserar vi kvinnligt ledarskap i en mansdominerad bransch. Genom åtta kvalitativa intervjuer undersöker vi vilka gemensamma egenskaper, strategier samt hinder och möjligheter kvinnliga mellanchefer upplever i sin ledarroll. Vår teoretiska referensram tar utgångspunkt i Hirdmans genussystemteori, vilken bidrar till att förklara hur kvinnlighet och manlighet skapas, samt aspekter kring det maktförhållande som råder mellan kvinnor och män. I den teoretiska referensramen tar vi även upp organisationsteorin utifrån Wahl, Alvesson och Due Billing, där kvinnans underordning inom organisationer beskrivs. Resultatet från vår studie visar att det finns flera gemensamma strategier, egenskaper och upplevda hinder och möjligheter hos kvinnorna.

Syftet med detta arbete är att belysa hur pedagoger i förskolan ser på värdegrunden och dess värden samt hur de omsätter den i praktiken. Värdegrundsfrågor i skola och förskola lyfts inte fram på samma sätt som läs- och skrivämnen något som kan resultera i att värdegrundsarbetet ges mindre och mindre utrymme i verksamheten. I detta arbete bryts begreppet inledningsvis ner via tidigare forskning och aktuell litteratur rörande ämnet. Här beskrivs värdegrundsbegreppets intåg i de svenska läroplanerna via värdegrundsprojektet, de demokratiska värdena i läroplanerna men även andra begrepp som värdegrunden är uppbyggt på beskrivs. Arbetet går även på djupet med att beskriva de fyra grundläggande etiska värdena som är autonomi, integritet, jämställdhet/jämlikhet och solidaritet.