This master thesis is about sustainable city planning and its debate. It is also concerned with networking, communication and web-based communication. Theories of sustainable development are discussed, along with the importance of communication for sustainable development. The report is directed towards landscape architects, architects, town planners, other designers and other interested readers.MotivationI believe that there is a need for an increased discussion concerning sustainability. Sustainable development is an important issue for city planners.

Mer än hälften av alla lägenheter i Sverige byggdes under åren 1950-1975, den perioden som i svensk bebyggelsehistoria brukar kallas för efterkrigstiden. Bilden av områden från den här tiden är ofta negativ och det är ofta i områden från den här tiden som de sociala problemområdena i svenska städer finns. Idag är många av dessa områden nedgångna och slitna och i behov av en upprustning. Områden från den här tiden planerades efter andra förutsättningar och lever idag inte alltid upp till de krav som ställs på resurshushållning och kretsloppstänkande. Den här uppsatsen fokuserar på de möjligheter som finns i förnyelsen av dessa områden och hur en omställning mot ett hållbart ekologiskt samhälle kan appliceras där. En ekologisk omställning kan bidra till att förbättra hållbarhetens alla dimensioner. I den fysiska miljön kan många åtgärder göras för att förbättra situationen i dessa bostadsområden.

I uppsatsen har fallstudier gjorts för att undersöka hur stadsodling kan fungera som appropriation av stadsrum, på vilket sätt den kommunala organisationen påverkar stadsodlingens förutsättningar liksom om stadsodling kan bli en del av planeringen. Stadsodling har mer eller mindre varit närvarande i svenska städer sedan medeltiden. Syftet och uttrycket har dock kommit att variera över tiden. Stadsodlingsformen som uppsatsen undersökt handlar om kollektiva odlingar i dagens stadskärnor eller i dess periferi. För att undersöka detta har fyra fallstudier i Sverige gjorts, två i Lund, en i Malmö och Umeå.

Det senaste decenniet har stadsplaneringen i Sverige till stora delar handlat om förtätning, särskilt i centrala och vattennära lägen. Området Vilan i Kristianstad är ett verksamhetsområde med dessa förutsättningar. Vilan ligger nära Kristianstads centrum, alldeles intill Helge å och i anslutning till ett våtmarksområde. Jag har i mitt examensarbete valt att arbeta med en del av Vilan, nämligen den nordöstra delen. Det är en stadsdel med dålig struktur och liten kontakt med den natur och våtmarksområde som området gränsar till. Syftet med examensarbetet är att utreda hur ny bebyggelse med bostäder, handel, kontor och verksamheter kan utvecklas i ett område nära ett riksintresse för naturvård, ett naturreservat, ett ramsarområde och vatten. Kan bebyggelsen integreras med våtmarksområdet eller kan de existera i varandras närhet? Nordöstra Vilan är min fallstudie och ett exempel på detta.

En personalomsättning på 70 procent och en minskning av antalet sökande på 50 procent ledde till att Gröna Lunds arbetsgivarvarumärke ifrågasattes, eftersom ett starkt arbetsgivarvarumärke bidrar till ökad arbetslojalitet samt ökar arbetsgivarens attraktivitet.För att se hur Gröna Lunds Human Resource (HR) avdelning förmedlar arbetsgivarvarumärket internt gentemot säsongsansanställda, genomfördes intervjuer med HR-personal och personer i företagsledning samt bearbetades ett flertal dokument.HR kommunicerade arbetsgivarvarumärket i enlighet med teorier och tidigare forskning, ändå kvarstår problemen. Gröna Lund måste visa ett större engagemang för långsiktiga satsningar på sin personal genom att undersöka möjligheterna till utvecklingssamtal, utbildning och tillsvidareanställningar. Alternativt acceptera sin situation och lägga resurserna på att göra det bästa utav det..

Examensarbetet syftar till att ge förslag till områden med tätortsnära hästhållning i Västra Kärrstorp samt i Norrskog i Svedala kommun. Vi har valt att fokusera på problematiken kring vilka faktorer som påverkar vid utbyggnaden av tätortsnära hästhållning. Vad händer när tätorterna byggs ut och genom dessa närmar sig befintliga hästgårdar, eller om nya hästgårdar vill etablera sig nära befintlig bebyggelse? Funktioner såsom bostäder, verksamheter och rekreationsområden måste samsas och samtidigt måste hänsyn tas till allergier och andra störningar. Vi har även studerat hur hästnäringen påverkar samhället, både genom de problem som uppstår, till exempel buller och allergier, samt de ekonomiska möjligheter som uppstår genom ridsporten och alla binäringar kring denna.

Rydsgård är ett stationssamhälle som ligger i Skurups kommun ungefär mitt emellan Malmö och Ystad. Orten omges av ett böljande jordbrukslandskap och ligger ca 8-9 km norr om den skånska sydkusten. Rydsgård, som har anor från slutet av 1800-talet, har idag ca 1250 invånare och innehåller bebyggelse från olika tidsepoker, en del verksamheter och viss service. Pågatågen trafikerar Rydsgård gelbundet på sträckan Malmö-Ystad från tidig morgon till sen kväll. Tidigare har intresset för att bosätta sig i Rydsgård varit ytterst begränsat, men allt eftersom efterfrågan på bostäder i Malmö- och Öresundsregionen ökat så har de omgivande kommunerna blivit attraktiva för boende. Det har medfört att det hänt en del i Rydsgård på sistone; det finns inte längre några tomma hus och priserna har så smått börjat stiga, det har gjorts satsningar från kommunens sida på upprustning av det centrala ?torget? och orten har fått en helt ny stationsutformning.

The problems around and the planning of wood flow is some of the most complex issues in the forest-sector. The experience and overview of the single employees is crucial for the possibility of correct tactical and economical decision-making. The increasing demand of savings and shorter reaction-times with greater flexibility in the wood-supply-chain, makes solutions and aids for improved effectiveness in the work and processes according to wood-flow urgent. Holmen Skog is starting to develop a new forest-road-management-system. The system will facilitate the work according to construction, improvements and updating the standard of roads.

Delar av Ystad hamn står inför stora förändringar. På plankontoret i Ystad har man länge sneglat på ett område i västra delen av hamnen som ett möjligt omvandlingsområde eftersom dagens verksamheter i området inte längre är beroende av sitt läge vid vattnet. Våren 2003 hölls ett parallellt uppdrag om platsen. Det centrala läget är värdefullt och i området finns stadens småbåtshamn som är i stort behov av ytterligare båtplatser. Delar av området kommer att störas av buller från färjelägren så dessa lämpar sig inte för bostadsbebyggelse. Mot småbåtshamnen i väster finns möjligheter att göra ytterligare utfyllnader, något som föreslås i båda de förslag som presenteras i detta arbete. Förslag I bygger på en utfyllnad längs den västra kajen som gör piren ca 50 meter bredare.

Fokus i detta arbete har varit att redogöra för olika aktörs medverkan i planprocessen samt utrymmet att påverka markanvändningen och den slutgiltiga bebyggda miljön i förhållande till ursprunglig vision från initiativtagaren. Vidare har kommunens möjligheter att med PBL:s regelverk inverka på och styra planprocessen samt länsstyrelsens och andra överordnande myndigheters roll studerats. Undersökningen har genomförts genom fallstudie av tre stadsomvandlingsprojekt av konfliktfylld karaktär i Linköping, Västervik och Göteborg. Med en teoretisk utgångspunkt i plankontroverser (konflikter som inte förutsätter en lösning) samt dessas uppkomst, utveckling och avslutning har planprocessens komplexitet och utrymmet för medborgarmedverkan och reellt inflytande benats ut. På så vis har orsaksförklarande faktorer till att plankontroverser uppstår, hur de kommit till uttryck och hur de påverkar det slutgiltiga resultatet och genomförandet belysts. Sammantaget går det att dra slutsatsen att plankontroverser är svåra att undvika i sin helhet. Kontroversernas huvudfrågor har i de studerade fallen kantats av bland annat värderingar och viljeyttringar utifrån olika aktörers preferenser, intressen och bakomliggande motiv.

Demografiska, kulturella och samhälleliga förändringar sker i stor utsträckning i dag i våra städer. I och med dessa utvecklingar finns ett ökat behov av mer flexibla bostäder anpassade för en bredare målgrupp. Kärnfamiljen har ersatts av singelhushållet, som numera är den vanligaste hushållstypen i Sverige och även andra familjekonstellationer blir allt vanligare. Detta ställer ökade krav på den kommunala planeringen och bostadsmarknaden att möta dessa behov. Men trots dessa förändringar står bostadsmarknaden och stampar och de bostäder som byggs i dag följer ett ideal konstruerat för fyrtio år sedan.

Utvecklingen i Sverige de senaste åren kännetecknas av befolkningsminskning i landets gles- och landsbygder medan storstädernas befolkningsmängd ökar. Syftet med arbetet är att undersöka om det finns några metoder och strategier som de krympande kommunerna har använt sig av för att försöka vända stagnationen samt att jämföra dessa med hur problemet hanteras i andra delar av världen. För både krympande städer och kommuner är problemet detsamma, befolkningsminskning. Lösningen på problemet är att försöka skapa en befolkningstillväxt. Det finns många olika strategier för att vända befolkningsutvecklingen.

Every place is a stage where people interact. The nature of the stage and its scenography to some extent shapes the interaction. Considered as a place, the school ground gives rise to many varying expectations. Lower school pupils often have clear ideas of how they are expected to behave and how they are expected to use the place. But as the pupils age, the purpose of the school ground grows less obvious.

Billions of children, women and men lack access to safe water supplies, whichputs the affected in both social as well as economic despair. This paper willpresent some of the conclusions leading Non Governmental Organisations suchas the UN has presented recently concerning the terms of sustainability. Much ofit is true and important, but nothing can be done without extended cooperationbetween nations worldwide to find arguments that prevent short-term thinkingand economic wealth on the behalf of future sustainability.With a growing population and an increased competition for fresh water, theworld will soon face a severe shortage of good quality water for irrigation. This isbecause the distributions rarely match the demand, neither in Australia nor inAfrica. Important to notice is the major factor that the degradation of theenvironment is not one country?s problem to solve.

Cityuniversitetet är ett begrepp på vår samtids universitetsmodell som innebär att universitetets lokaler ligger utspritt, helst på ett fåtal samlade platser i staden. Universitetsmodellen är nära knutet till den funktionsblandade staden, med stenstaden som ideal. Staden ser på universitet som en stor fördel i konkurrensen med andra städer och regioner och universiteten används i marknadsföringen av kunskapsregioner/städer. Uppsatsen undersöker vad ett cityuniversitet är, om det finns ett samband mellan olika stadsbyggnadsideal och hur ett cityuniversitet skapas. Detta undersöks av en studie av litteratur och fallstudier av Göteborgs universitet och Malmö högskola som analyseras av en SWOT-analys.