Kustbevakningen genomförde 2011 en strukturell organisationsförändring som avsåg att effektivisera myndigheten för att frigöra resurser till den operativa verksamheten, samt att skapa en mer sammanhållen organisation. Man ville också att myndigheten skulle präglas av helhetssyn för att åstadkomma en Kustbevakning. En bidragande faktor i arbetet har varit den värdegrund som implementerats i myndigheten med ledorden helhetssyn, välvilja och engagemang. Studiens syfte är att beskriva och förstå hur en grupp anställda inom Kustbevakningen upplever den genomförda organisationsförändringen och implementeringen av värdegrunden. De teoretiska utgångspunkter som valts för studien är organisationsteori enligt Alvesson, Abrahamsson, Bruzelius och Skärvad, Angelöws Resonemang om faktorer som främjar/motverkar förändringsarbetets framgångar, samt Scheins definitioner avseende organisationskultur.

Det blir allt vanligare med stora barngrupper i förskolan och personaltätheten är ofta låg irelation till barngruppens storlek. Detta leder till att pedagoger i förskolan, uppleverfrustration när det gäller att uppnå förskolans uppdrag som innefattar att tillgodose varjebarns behov för att främja deras utveckling. Syftet med vår studie är att belysapedagogers utsagor, inklusive Resonemang, om arbetssätt och organisation avverksamheten gällande individualisering av barns språkutveckling i förskolans storabarngrupper. Studien bygger på sex kvalitativa forskningsintervjuer med pedagoger somarbetar eller har arbetat med barn i åldern 3-5 år. Resultatet av vår studie visar att ettarbetssätt för att se den enskilda individen är att dela in den stora gruppen i mindregrupper.

Syftet med aktuell studie var att undersöka hur lärare resonerade kring elevers motivation och självbild med inslag av och koppling till inlärning, främst läsinlärning. Utifrån erfarenheter från VFU har skillnaderna i elevers olika motivation påverkat oss starkt, att det finns elever som inte ser någon mening med vissa ämnen eller uppgifter och inte tycker det är roligt att gå till skolan. Detta beteende har fångat vår uppmärksamhet och lett till att vi valt att studera motivation och självbild.Frågeställningarna i studien var:Hur resonerar lärare kring elevers motivation till läsning?Hur upplever lärare elevers metakognition?Vilken betydelse anser lärare att elevers motivation och självbild har för läsinlärningen?För att besvara frågeställningarna genomfördes kvalitativa intervjuer. Urvalet utgjordes av sex lärare från grundskolans tidigare år med varierande ålder, ämnesbehörigheter och antal år i yrket.

I denna uppsats använder jag Johannes Anyurus diktsamling Städerna inuti Hall, i en sociologisk diskussion kring samtiden. Min teoretiska utgångspunkt ligger i Anthony Giddens texter kring det senmoderna samhället.  Med syftet att se hur Giddens och Anyurus Resonemang kring samtidsindividen skiljer sig åt, samt att utreda om, och hur, sociologin kan lära av poesin, ställer jag frågan: Hur kan senmoderniteten , så som Giddens diskuterar den, spåras i Anyurus Städerna inuti Hall? För att besvara min fråga definierar jag först vad Giddens menar att senmoderniteten innebär, för att sedan visa på några specifika sätt som han menar att senmoderniteten påverkar individen. Därefter skapar jag ett verktyg för att söka senmoderniteten, så som Giddens beskriver den, i poesin.  Jag finner på en strukturell nivå att det finns stora likheter mellan de två, men på individnivå diskuterar Anyuru och Giddens skilda samhällen. Dess perspektiv och världssyn skiljer sig på flera punkter betänkligt.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien är att undersöka hur idrottslärares syn på kunskap i ämnet idrott och hälsa påverkar deras arbete med åtgärdsprogram i årskurserna F-6?FrågeställningarHur kan olika riktlinjer för arbetet med upprättandet och uppföljningen av ett åtgärdsprogram inom ämnet idrott och hälsa variera på olika skolor?Vilka bakomliggande Resonemang och idéer om synen på kunskap i ämnet idrott och hälsa kan ligga till grund för motivet till varför åtgärdsprogram inte upprättas?MetodUndersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra lärare inom ämnet idrott och hälsa om deras syn på ämnet, samt hur de arbetar med åtgärdsprogram inom ämnet idrott och hälsa. Förutom muntliga intervjuer genomfördes dessutom intervjuer via mail.ResultatFå lärare inom ämnet idrott och hälsa arbetar med upprättandet av åtgärdsprogram. Den syn på kunskap som läraren i ämnet idrott och hälsa har på sitt ämne är en bidragande faktor till varför/varför inte ett åtgärdsprogram upprättas.SlutsatsSom tidigare forskning visar, prioriteras främst teoretiska ämnen när det kommer till upprättande av åtgärdsprogram inom grundskolan. Detta kan bero på att synen på kunskap i ämnet idrott och hälsa inte anses vara av samma vikt som övriga teoretiska ämnen.

Med hjälp av denna vetenskapliga essä undersöker jag hur man kan uppmärksamma och värna leken och glädjen i musicerandet med förskolebarn. Detta belyser jag inte enbart ur barnens perspektiv utan även ur mitt eget och mina kollegors. Med hjälp av berättelser från min vardag på förskolan och utifrån min praktiska kunskap, ger jag en bild av hur detta kan te sig. Dessa berättelser är ett fundament för mina vidare reflektioner. Vad lek och leklust är skärskådar jag genom att bena upp begreppen i mindre beståndsdelar.

Denna studie handlar om hur fyra lärares socialisationsprocesser och bakgrunder på olika vis hänger samman med deras didaktiska ställningstaganden i ett genus- och jämställdhetsperspektiv. För att uppnå syftet har jag valt att genomföra en kvalitativ intervjuundersökning med en abduktiv förklaringsansats. Min kulturanalytiska tolkning är gjord utifrån en modell i tre steg som jag hämtat från Kvale (1997). I min tolkningsmetod har också Ehn & Löfgren (2001) varit betydelsefulla för min förståelse av kulturanalysen som metod. Resultatet av min undersökning visar på en del av de svårigheter som ett genus-och jämställdhetsperspektiv i grundskolans år 1-6 kan innebära.

Syftet med det här arbetet är att få en fördjupad förståelse för hur skolan förhåller sig till politiska partier som kan tänkas utmana den värdegrund som skolan vilar på. Just nu är det Sverigedemokraterna som inom rikspolitiken kan tänkas sätta värdegrunden på prov; därför undersöks i den här studien lärares och rektorers förhållningssätt till det partiet.  Jag har intervjuat sammanlagt fyra samhällskunskapslärare och två rektorer, uppdelade på två jämnstora gymnasieskolor i Skåne. Skåne är ett län där Sverigedemokraterna har ett relativt starkt stöd, såväl i riksdagsvalet som i skolvalet, och är därför lämplig som undersökningsregion. Min studie visar att det på skolorna inte finns något gemensamt förhållningssätt när det gäller undervisningen om Sverigedemokraterna. Rektorerna anser att det är upp till varje lärare att bedöma hur SD ska hanteras i undervisningen. Förhållningssättet varierar mellan de fyra lärarna. De gör olika bedömningar av huruvida partiets politik strider mot värdegrunden, vilket i sin tur leder till att sättet på vilket lärarna hanterar partiet i undervisningen skiljer sig åt dem emellan.

Denna uppsats behandlar hur bevarandeaspekten av ett kulturarv kan beaktas i kommersialiseringsprocessen av detsamma, i turismsammanhang. Vi har i uppsatsen granskat hur aktörer med olika intresseområden inom turismbranschen resonerar kring bevarandeaspekten av ett kulturarv, för att på så vis kunna utläsa om och isåfall hur deras Resonemang skiljer sig åt. Vi hoppas att med denna uppsats kunna bidra med nya idéer kring kulturarvsbevarande och dess relevans i turismsammanhang. I kommersialiseringen av ett kulturarv har vi sett att olika aktörer agerar utifrån sina egna intresseområden och att kulturarv främst brukas i ekonomiskt syfte. För att kunna skapa en balans mellan bevarandet och det kommersiella bruket av ett kulturarv, hävdar vi att de bevarande aspekterna måste lyftas fram, genom att se till de värden som är orsaken till att kulturarv kommersialiseras i första skedet.

Studien syftar till att genom kvalitativa intervjuer och fokusgruppsintervjuer undersöka hur begreppet hållbar utveckling tolkas av lärare och elever i gymnasieskolan. De frågeställningar som används är Vilka miljöpolitiska diskurser går att skönja i de olika tolkningarna av begreppet hållbar utveckling? samt Finns det någon dissonans mellan lärare och elevers sätt att tala om och uppfatta begreppet hållbar utveckling? För att svara på frågeställningarna har den kritiska diskursanalysen använts som metod och begreppet hållbar utveckling som teoretisk inramning. Begreppet hållbar utveckling är vagt definierat och innehåller inga tillvägagångssätt som behövs för en hållbar utveckling. Innebörden av begreppet ligger snarare i uppfattningen om hur ekonomiska, ekologiska och sociala delar interagerar med varandra och därför är det fruktbart att se begreppet som en diskurs.

Syfte: Att undersöka vilka faktorer som påverkar fördelningen av föräldradagarna och hur nyblivna pappor resonerar om föräldraledighet.Metod: Studiens design är en explorativ kvalitativ intervjustudie, där ett bekvämlighetsurval med snöbollsteknik användes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta förstagångspappor. Analysmetoden som användes var en innehållsanalys.Resultat: Få pappor var eller hade varit pappalediga och resterande pappor önskade kunna ta ut pappalediga dagar när barnet blir äldre. Den främsta faktorn som påverkade hur familjerna delat upp föräldraledigheten var mammans önskan att få vara hemma. Amningen gjorde det naturligt för mamman att vara hemma de första månaderna efter barnets födsel.

Utga?ngspunkten fo?r den ha?r uppsatsen var att underso?ka vad som a?r kunnandet inom fenomenet notla?sning. Den ha?r uppsatsen ska ses som ett led i att underso?ka detta och syftet med arbetet var att underso?ka hur gymnasieelever erfar fenomenet notla?sning, och da? fra?mst elever med en musikalisk bakgrund inom genrer som i fo?rsta hand inte anva?nder sig av noter vid instudering av musikaliskt material. Uppsatsen har da?rmed ett tydligt elevperspektiv och intresserar sig fo?r elevernas olika uppfattningar.

Denna uppsats består av en studie av en dialog mellan vetenskap och religion hos den amerikanska filantropiska John Templetonstiftelsen. Syftet har varit att utreda värdet av denna dialog och att få en uppfattning om värdet av dialoger mellan vetenskap och religion i allmänhet i fråga om aktualitet och fruktbarhet för deltagarna, publiken och den allmänna debatten. Den studerade dialogen visade brister i definition och riktlinjer, val av deltagare och diskussionsämne. Argumentationen utgick ifrån deltagarnas personliga tro eller icke-tro och inte utifrån deras kompetensområden inom vetenskap eller religion. Dialogens olika bidrag visade inte på någon större grad av nytänkande, med undantag för två korta essäer som diskuterade nya Gudsdefinitioner.

Syftet med vårt examensarbete är att få en förståelse för och beskriva hur barn resonerar kring vänskap. Frågeställningarna var: Vilken förståelse har barn i åldrarna 3-5 år respektive 10-11 år för begreppet vänskap? Hur resonerar barn i åldern 3-5 år respektive 10-11 år kring vänskap? Vilka centrala begrepp används för att beskriva vänner? Vilka könsmässiga skillnader och likheter syns i förståelsen av vänskap? Vilka åldersmässiga skillnader och likheter syns i förståelsen av vänskap? Examensarbetet är baserat på kvalitativa intervjuer med barn i åldrarna 3-5 år och 10-11 år på en förskola/skola. Vi har också använt oss av relevant litteratur och doktorsavhandlingar inom forskningsområdet kopplat till vår undersökning. Främst har vi använt oss av Corsaros teori om kamratkultur. Resultatet av studien visar att barn i åldrarna 3-5 år respektive 10-11 år har en förståelse för begreppet vänskap.

SammanfattningCorporate Social Responsibility, CSR, är ett samhällsengagerat arbetssätt som får allt större utrymme hos organisationer och företag, både i investerat kapital och investerade resurser. Studier som gjorts inom ämnet tyder på att CSR-arbetet gått från att vara ett välgörenhetsarbete till att mer och mer formas till en vinststrategi hos de företag som engagerar sig i arbetssättet. Ett välformulerat och uttalat CSR-arbete kan bidra till många organisations- och samhällsvinster så som ökad attraktivitet, stärkande av varumärket och ett blomstrande samhälle. Med detta i åtanke formades ett önskat studieobjekt där utgångpunkten landade i sociologiska Resonemang om socialkonstruktivism. Syftet med arbetet var att genom en narrativ analys undersöka hur CSR-arbete fungerar som en del utav företags berättelser om sig själva.