Betalaktamaser med utvidgat spektrum så kallade Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL) är enzymer som produceras av bakterier och som har en avgörande roll ur kliniskt perspektiv då de blir resistenta mot de flesta antibiotika vilket leder till begränsade behandlingsalternativ. För att selektera fram dessa bakterier användes kromogena agarplattor vid odling, vilka selekterade bort jästsvampar och grampositiva bakterier och underlättar detektionen av ESBL-positiva stammar. Syftet med studien var att jämföra tre olika selektiva agarplattor CHROMagar ESBL, ChromID ESBL och CHROMagar C3GR genom att utvärdera deras specificitet och sensitivitet. Totalt användes 130 olika patientprover från feces, blod, sår och urin, vilka valdes ut slumpmässigt ur den rutinmässiga diagnostiken. Proverna odlades på de tre agarplattor.

Antibiotikaresistens är idag ett viktigt globalt folkhälsoproblem. Ifall vi förlorar antibiotika som skydd mot bakteriella infektioner kommer det att påverka både samhälle och individ i form av ökade samhällskostnader och för individen en ökad morbiditet och mortalitet. Den viktigaste orsaken till uppkomst och spridning av resistens är användning, däribland felaktig användning, av antibiotika vilket selekterar för resistensutveckling. En annan faktor som bidrar till en ökad resistensutveckling är att samma typer av antibiotika används inom flera sektorer: inom human- och veterinärmedicin såväl som inom djuruppfödning och jordbruk. Resistens inom en sektor kan spridas vidare till en annan, till exempel kan Resistenta bakterier spridas från djur till människa genom direkt eller indirekt kontakt.

Under senare år har vi fått allt större problem med antibiotikaresistens bland bakterier. Dessa problem är delvis en oundviklig följd av användandet av antibiotika. De förvärras dock kraftigt av det faktum att vi använder antibiotika i en långt större omfattning än vad som kan anses nödvändigt. Detta överanvändande beror till stor del på det faktum att behandling med antibiotika i många fall är en förmånlig lösning för den enskilde patienten, som erbjuder ett snabbt tillfrisknande till en låg kostnad. Vi har följaktligen ett klassiskt fall av externa effekter, där det som är rationellt för den enskilde skiljer sig från det som är rationellt för samhället som helhet.

Enligt lag måste avloppsvatten renas och tas om hand innan det släpps ut igen. Det är det som reningsverken gör, i Hede och Björnrike är det fällningsdammar med aluminiumsulfat som doseringskemikalie.I avloppsvatten finns bakterier, som kan orsaka sjukdomar hos människor och djur om det finns i för stora mängder. I denna undersökning ser man hur mycket bakterier det finns per 100 ml vid reningsverken i Hede och Björnrike, detta är för att se om att aluminiumsulfat är en bra kemikalie att använda för att få så lite bakterier som möjligt efter reningen.För att genomföra denna studie användes miljörapporter från Härjedalens kommun och vattenprover togs vid båda reningsverken vid två tillfällen.I resultatet ser man att detta är en metod som fungerar då antalet bakterier är så pass lågt när reningen är klar att det inte är någon fara ur hälsomässig synpunkt. Detta visar då att fällningsdammar med aluminiumsulfat är en av de reningsmetoderna man kan använda för att ?knäcka? dessa patogena mikroorganismer..

Enligt lag måste avloppsvatten renas och tas om hand innan det släpps ut igen. Det är det som reningsverken gör, i Hede och Björnrike är det fällningsdammar med aluminiumsulfat som doseringskemikalie.I avloppsvatten finns bakterier, som kan orsaka sjukdomar hos människor och djur om det finns i för stora mängder. I denna undersökning ser man hur mycket bakterier det finns per 100 ml vid reningsverken i Hede och Björnrike, detta är för att se om att aluminiumsulfat är en bra kemikalie att använda för att få så lite bakterier som möjligt efter reningen.För att genomföra denna studie användes miljörapporter från Härjedalens kommun och vattenprover togs vid båda reningsverken vid två tillfällen.I resultatet ser man att detta är en metod som fungerar då antalet bakterier är så pass lågt när reningen är klar att det inte är någon fara ur hälsomässig synpunkt. Detta visar då att fällningsdammar med aluminiumsulfat är en av de reningsmetoderna man kan använda för att ?knäcka? dessa patogena mikroorganismer..

I Sverige drabbas cirka 10 % av alla patienter som vårdas inom sjukvården av vårdrelaterade infektioner. För att minimera riskerna för både patienter och personal läggs stor vikt vid vårdhygien, i syftet att minska förekomsten av smittoämnen. Vårdhygien tros även vara en avgörande faktor för att begränsa den globala spridningen av antibiotikaResistenta bakterier.Syftet med studien var att undersöka om ett ytdesinfektionsmedel med kvardröjande effekt kunde leda till signifikant minskning av förekomsten av bakterier i en aktiv vårdmiljö jämfört med det rutinmässigt använda ytdesinfektionsmedlet. Båda ytdesinfektionsmedlen var isopropanolbaserade. Prover togs från 14 tagytor i enkelrum med sluss som städats med respektive medel på en vårdavdelning.

Bakgrund: MultiResistenta bakterier utgör ett hot mot mänskligheten. Då spridning vanligtvissker inom vården ligger ett ökat ansvar på sjuksköterskans preventiva arbete för att förhindrasmittspridning. De vanligaste multiResistenta bakterierna, vilka nämns i denna studie är:Methicillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA), Vancomycinresistenta Enterokocker(VRE), Multiresistent Tuberkulos (MDR-TB) samt Extended spectrum beta-lactamase (ESBL).Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att erhålla en översikt av sjuksköterskans ansvarinom ämnet multiResistenta bakterier. Metod: Litteraturöversikten är baserad på tolvvetenskapliga artiklar, vilka hämtats från databaserna PubMed, Cinahl och Scopus. Resultat:Resultatet av artikelgranskningen visade tydligt omgivningens betydelse för minskadsmittspridning och vikten av god vård.

En frisk alm lever i fyra till femhundra år. Men smittas almen av den förödande almsjukan så kan trädet dö tillföljd av sjukdomen inom några månader. Almsjukan är en vissnesjukdom som orsakas av de två sporsäcksvamparna Ophiostoma ulmi och Ophiostoma novo ? ulmi. Sjukdomen sprids av almsplintborren eller via rotkontakt.

Med antibiotika menas antibakteriella substanser som utvinns ur levande organismer men även syntetiskt framställda läkemedel med antibakteriell effekt omfattas av begreppet. Utvecklingen av antibiotika till effektiva läkemedel för snart sextio år sedan revolutionerade behandlingen av infektioner. Tack vare antibiotika, som i dag är en självklar tillgång i vårt välfärdssamhälle, kan bakteriesjukdomar hos människa och djur effektivt botas. Denna möjlighet hotas nu genom att bakterier i ökande omfattning utvecklar resistens mot antibiotika. Det finns i världen idag sjukdomsalstrande bakterier som är resistenta mot alla kända antibiotika.

Mjölksyrabakterier tillhörande släkten Lactobacillus och Bifidobacterium har nyligen upptäckts hos bin och i honungen de producerar och innefattar 13 nya arter[1]. Forskarna arbetar med att ta fram nya snabba och mer pålitliga identifierings metoder för att karakterisera dessa bakterier. I detta projekt undersöktes möjligheten att identifiera dessa bakterier med en ny metod som heter denaturing high performance liquid chromatography (DHPLC). Metoden bygger på separation av PCR (polymerase chain reaction) amplifierade 16S rDNA fragment i DHPLC [8]. Vid identifiering av bakterier amplifierades olika variabla regioner från 16S rRNA genen, som påvisade efter sekvensering störst genetisk variation mellan dessa bakterier [1]. Separationen utfördes med ion-pair reverse-phase high presure liquid chromatoghaphy (IP RP HPLC) med delvis denaturering av DNA molekylen.

Kvalitetssäkringssystem används i livsmedelsproduktionen för att identifiera och kontrollera de potentiella faror som kan påverka slutproduktens kvalité och säker-het. I produktionen av pastöriserad dryckesmjölk är Hazard Analysis Critical Con-trol Point (HACCP) ett väl etablerat redskap som används för att eliminera de mi-krobiella, kemiska och fysikaliska risker som kan drabba mjölk. Kvalitetsförsäm-ring hos mjölk kan orsakas av flera olika bakterier och kvalitetsledningssystem genomförs på både mjölkgård och mejeriföretag för att säkerställa att mjölkens bakteriehalt hålls på en godkänd nivå. Syftet med denna litteraturöversikt är att sammanställa den information som publicerats om de mikrobiologiska faror som hotar produktionen av kvalitetssäker mjölk samt vikten av att kontrollera dem med hjälp av kvalitetssäkringssystem som HACCP. Fokus har lagts på de bakterier som är vanligt förekommande i miljön kring mjölkproduktion samt hur de riskerar att kontaminera mjölk, vars kvalité och säkerhet därmed försämras.

De antibiotika Resistenta bakterierna blir allt fler, Methicillin Resistenta Stafylokocker Aureus är en av dem. MRSA återfinns på väldigt många sjukhus världen över och är ett alltmer växande problem. Syftet med litteraturstudien är att belysa effekter av sjuksköterskans compliance avseende prevention och preventiva åtgärder vid risk för spridning av MRSA samt de riskmoment som uppstår vid omvårdnadsarbetet i generell sjukvård. Studien har utförts enligt sju steg för att ha ett systematiskt tillvägagångssätt. Sökningarna har gjorts i Pubmed och Cinahl, kvantitativa studier har inkluderats i litteratursökningen.

Bakgrund: M?jligheten att behandla allvarliga bakteriella infektionen ?r hotad p? grund av den v?xande antibiotikaresistensen. N?got som idag anses har blivit ett globalt folkh?lsoproblem. Sjuksk?terskan har en nyckelroll vid v?rdandet av patienter med multiResistenta bakterier.

Det här examensarbetet har gjorts i samarbete med företaget Simris Alg. Fokus har varit på att förhindra sedimenteringen av företagets kosttillskott av mikroalger. Sedimenteringen har förebyggts med olika förtjockningstillsatser där salt från en makroalg var den tillsats som gav bäst resultat. Tillsatserna blandades direkt i biomassan och utvärderingen gjordes i olika tillfällen under en vecka.Mikrobiologiska tester gjordes för att säkerställa kvalitén på biomassan. De tester som gjordes var för totalantal bakterier, Enterobacteriaceae och Vibrio.

Flera stora utbrott med kontaminerade grönsaker har skett under de senaste åren, många människor har blivit sjuka och till och med dött efter att ha ätit färska grönsaker. Denna studie undersöker bevattningsvattnet som en faktor till dessa utbrott. Det finns olika bakterier som kan förekomma i bevattningsvattnet Campylobacter, Salmonella spp, Shigella spp, Escherichia coli (E.coli) och Listeria är exempel som behandlas i detta arbete. Litteraturundersökningen fokuserar på hur bakterier kan spridas, olika kontamineringsrisker, rekommenderade gränsvärden för hur mycket bakterier det får finnas i bevattningsvattnet samt produkter som kan vara särskilt utsatta för en kontamination. I den experimentella delen undersöks hur mängden E.coli förändras med tiden på spenat.