Största delen av alla flyttar står ändrade familjeförhållanden och arbetsrelaterade orsaker för, anledningar som för bostadsbolaget är svårt att påverka, den delen man kan benämna som sund omflyttning. Det saknas dock ordentlig forskning kring de riktiga bakomliggande orsakerna till varför människor egentligen flyttar; det kan vara vantrivsel med lägenheten, grannar eller den yttre miljön. Här finns rum för fortsatt forskning och utveckling av arbetet.Arbetet började med uppfattningen att omflyttningen var ett stort problem för bostadsföretagen likt SABO beskriver och att det kostar företagen stora summor pengar varje år. Efter kontakt med verksamma inom branschen så visade det sig att så inte var fallet, utan för de allmännyttiga bostadsbolagen är omflyttning istället en nödvändighet för att kunna fullfölja sina ägardirektiv (oftast kommunen) för att t.ex. uppfylla bostadsgarantin för studenter samt erbjuda ett varierat utbud av bostäder till flera målgrupper.Utan omflyttning menar de att det inte blir någon cirkulation på marknaden vilken som en direkt följd av detta blir låst.

Idén till projektet grundar sig i brottsförebyggande design. Detta innebär att designern genom hela designprocessen försöker tänka brottsförebyggande och därigenom förhoppningsvis förebygger brott. Den offentliga utomhusmiljön är idag ett problemområde där många känner sig otrygga. För att känna trygghet är det viktigt att få en bra och korrekt uppfattning om sin omgivning. Dålig belysning bidrar till att uppfattningen av omgivningen försämras och därmed påverkas känslan av trygghet.

Botniabanan är ett av de största infrastrukturprojekten i Norrland på mycket länge och när järnvägen står klar år 2007 kommer förutsättningarna för person- och godstrafik se helt annorlunda ut jämfört med idag. Godstrafikens kapacitetsproblem lindras kraftigt och restiderna för både gods och resande kan minskas. Dessutom innebär banan att en viktig regional pulsåder utmed den expansiva östersjökusten blir verklighet. Nattågstrafiken på övre Norrland kännetecknas idag av bristande företagsekonomisk lönsamhet och dålig konkurrenskraft gentemot flyget. Med Botniabanan förkortas restiden med ungefär två timmar vilket innebär att nya marknader kan nås.

Arbetet är en teoristyrd fallstudie på Amiralen och Slottsbackens handelsområden, med syfte att undersöka möjligheten att skapa en trevligare visuell externhandelsmiljö med hjälp av förtätning och funktionsintegrering. För att göra detta jämför och förenas handelsperspektiv på platsen med kända stadsbyggnadsbegrepp. Arbetes teori grundar sig på Jane Jacobs syn på staden som centrum för mångfald, Joel Garreaus teoretiserande av externhandelscentrumen utifrån begreppet Edge Cities, samt en syn på den täta staden som en hållbar stad. För att skapa den mångfaldiga staden krävs en inplantering av olika funktioner med olika tidsscheman, så att gaturummet ständigt befolkas av en varierande sammansättning människor. Vid sidan av detta förespråkas små kvarter, en tät stad med hög koncentration av människor och en bebyggelse med blandad bebyggelse från olika tidsåldrar.

Den här utvärderingen undersöker vilken typ av folkbibliotek användare vill ha idag. Den inriktar sig främst på tre teman; miljö, öppettider och utbud. Utvärderingsobjektet är Skellefteå stadsbibliotek och till viss del även närbiblioteken i Skellefteå. Jag använde mig av en kvantitativ metod i form av webbenkäter, för att få reda på svaren på mina frågeställningar. Jag tog även hjälp av litteratur som redan fanns skrivet om ämnet.

Fotgängare har ofta varit bortglömda i trafikplaneringen, det finns dock många fördelar att prioritera gående: att gå är miljövänligt, ger motion och är ett transportsätt tillgängligt för alla. Många fotgängare anses ofta vara ett bevis på att en stad är attraktiv. Syftet med examensarbetet är att ta reda på om det stämmer, samt att undersöka hur stadskärnan attraherar fotgängare. Slutligen ska ett förslag för Luleå centrum arbetas fram. Arbetet har genomförts genom litteraturstudier samt nyckelpersonsintervjuer. En studieresa har gjorts till Örebro, Västerås och Karlstad. Om en stad är väl utformad väljer fler människor att uppehålla sig där, inte bara för att de måste uträtta något ärende utan även för att de har lust till det.

Den 3/1-2006 inleddes försöket med trängselskatter i Stockhomlsstad. Målet är att reducera innerstadens morgon- och eftermiddagstrafik med 10?15% och samtidigt öka nyttjandet av kollektivtrafiken, så att framkomligheten ökar för bussar, varutransporter och bilar. Försöket bekostas av staten och investeringskostnaderna beräknas uppgå till 3.8 miljarder kronor, budgeten ska täcka kostnaden för tekniskt system, utökad kollektivtrafik, förbättrat väg och gatunät samt information. Uppsatsens syfte är därför att dels beskriva trängselskattens effekt på kommuninvånarnas resvanor till och från innerstaden, samt ta reda på om det är rättmätigt att staten begränsar fordonstrafiken enligt John Rawls och Robert Nozicks syn på statligt ingripande.

Examensarbetet utfördes på Avdelningen för signalbehandling vid Blekinge Tekniska Högskola i samarbete med företaget Lindab AB i Båstad. Arbetet är en vidareutveckling av tidigare examensarbete på institutionen. Intresset för bullerdämpning har ökat dramatiskt på senare tid, då forskning visat bullrets negativa inverkan på folk. Buller är inte bara skadligt för hörseln, utan kan även vara psykiskt påfrestande och ger upphov till trötthet och huvudvärk. För att undertrycka buller i t.ex.

Eftersom de tryckta tidskrifternas vara eller inte vara diskuteras inom biblioteksvärlden, ville jag göra en fallstudie, där jag utvärderade i vilken omfattning och vilka tidskrifter som nyttjas av kunderna. Jag valde ett förhållandevis litet bibliotek ? det i Vännäs ? dels för att få ett överskådbart material, men även då budgeten brukar var snävare på mindre enheter. Jag belyste nyttjandegraden ur såväl brukarnas synvinkel ? finns de titlar som de vill ha ? men även ur bibliotekets syn ? finns det tidskrifter som kan tas bort för att frigöra medel till annat? Utredningen syftade även att undersöka om det fanns någon klar skillnad på nyttjarna i avseende på kön och ålder.

Syftet med rapporten var att ur ett vetenskapligt perspektiv belysa och utvärdera riskbilden för personer med en hörsel- eller synskada i publika lokaler. Drygt en femtedel av den svenska befolkningen innehar en hörsel- eller synskada. Deras funktionhinder komplicerar vardagen och det sociala livet. Offentliga platser och publika lokaler skapar hinder och i vissa fall faror. Sverige klassas idag som ett av världens mest jämställda land där funktionshinder, kön, ursprung och religion inte ska ha någon betydelse, alla har samma rättigheter.

Syftet med rapporten var att ur ett vetenskapligt perspektiv belysa och utvärdera riskbilden för personer med en hörsel- eller synskada i publika lokaler. Drygt en femtedel av den svenska befolkningen innehar en hörsel- eller synskada. Deras funktionhinder komplicerar vardagen och det sociala livet. Offentliga platser och publika lokaler skapar hinder och i vissa fall faror. Sverige klassas idag som ett av världens mest jämställda land där funktionshinder, kön, ursprung och religion inte ska ha någon betydelse, alla har samma rättigheter.

I en tillgänglig och attraktiv vinterstad ska invånarna kunna förflytta sig överallt utan att behöva känna otrygghet på grund av halka och halkolyckor. Klimatet längs norrlandskusten förväntas bli varmare med tiden vilket resulterar i varmare vintrar och därmed fler dagar med en hög risk för halka. Examensarbetet utforskar därför fenomenet halkolyckor i centralorten Luleå, och försöker besvara frågor som; var fotgängare halkar, vad halkolyckor kostar samhället, hur samhället kan förhindra halkolyckor, samt vilka för- och nackdelar som finns med de olika halkbekämpningsmetoder som används idag för att förhindra att fotgängare halkar.För att besvara dessa frågor har olika metoder som intervjuer, litteraturstudier, datainsamling av olycksdata samt mätning av gångytors lutning använts för att få ett så brett angreppssätt och så stor förståelse som möjligt av problemet. Studien visade att varken Luleå kommuns produktionsledare eller de intervjuade fastighetsförvaltarna anser att halkolyckor belastar dem då de knappt får några halkolyckor inrapporterade. Analysen av olycksdata från olycksdatabasen STRADA visar dock att ungefär 1200 halkolyckor har inträffat i Luleå under de tio år (2003-2013) som studerats.

Corporate Social Responsibility, eller CSR har blivit något av en självklarhet hos företagenidag. Konsumenter accepterar inte barnarbete och de är miljömedvetna. Att ett företag haretiska och moraliska värderingar är inte bara viktigt ur just etiska och moraliska perspektivutan även för att kunna bygga och bevara ett starkt varumärke. Vi tycker att handeln med pälsär ett stort problem. Det finns allvarliga brister i den här branschen.

Sverige har kommit att förändras i takt med att inflyttningen av folk av annan etnicitet och kulturer har ökat på senare decennier. Sverige har nuförtiden en kulturell och etnisk mångfald som är ett resultat avkrissituationer i omvärlden och där Sverige har kommit att bli ett nytt hem för många. Konsumenterna i Sverige är med andra ord inte lika homogena som förr. Samtidigt har marknadsföringen genomgått ett paradigmskifte där professionella har alltmer gått från transaktionsmarknadsföring till relationsmarknadsföring där allt större tyngd sätts på att känna kunden ochskapa en tillit och en förtroendeingivande relation med denne. Direktmarknadsföring är den metodik som vi har utgått ifrån inomrelationsmarknadsföringen.

En svår och ständigt aktuell fråga är hur landsbygd och glesbygd ska definieras och avgränsas. För att utföra sådana avgränsningar har en stor mängd olika definitioner och mätmetoder tagits fram. Problemet med många av dem är att de ger mycket grova och statiska indelningar och att de ibland bygger på subjektiva eller svårpreciserade kriterier. Samhällsstrukturen har förändrats, exempelvis är tillgången till bil stor idag vilket ökar tillgängligheten och tillåter att människor bosätter sig längre från arbete och service. Det i sin tur bidrar till att gränsen mellan landsbygd och tätort suddas ut och blir mer diffus.