Den här uppsatsen handlar om viseringsrätten i Sverige. I uppsatsen beskrivs viseringsförfarandet med fokus på avslag på viseringsansökningar då det föreligger rimliga tvivel avseende sökandes avsikt att lämna medlemsstaternas territorium innan den sökta viseringen löper ut. Utöver det behandlas överklagandeförfarandet och brister i överklagandeprocessen analyseras. Rättsfall har pekat på att viss problematik föreligger vid bedömningen och utfärdande av viseringsansökningar.Vissa tredjelandsmedborgare har en skyldighet att inneha en visering för att kunna besöka Sverige. Visering är ett tillstånd att Resa inom Schengenområdet och vistas där under en viss tid.

Bakgrunden till den här uppsatsen är den senaste tidens oroligheter i världen, terrorattacker och naturkatastrofer som tsunamin. Dessa skapar rädsla hos människor och det minskar benägenheten att Resa. Det drabbar resebolagen då de på grund av detta förlorar kunder. Vi har haft frågeställningen: ?hur planerar och hanterar resebranschen risk och osäkerhet?.

SammanfattningTurismen runtom i världen omsätter varje år flera miljarder kronor och denna omsättning förväntas öka. Utvecklingen leder till ett ökande av resor och destinationer. Europa står för en stor del av världens internationella turister och enbart från Sverige reste 10 miljoner människor utomlands under 2006. En typ av semesterresor som ökar i popularitet är skidsemestrar. Under säsongen 2005-2006 valde 300 000 svenskar att åka till utländska skidorter.

Det finns vissa risker förenat med att vara resenär ombord på en färja. Att Resa med ett passagerarfartyg har mer och mer utvecklats till en fritidsaktivitet där själva Resandet ofta är av underordnad betydelse. Tidigare forskning visar att cirka 13 procent av passagerarna inte tar till sig den allra viktigaste säkerhetsinformationen. Attityden bland passagerare verkar vara en något likgiltig inställning till säkerhetsinformation, trots tidigare olyckor. Syftet är att studera passagerarnas attityder till säkerhetsinformation ombord på en nattfärja som trafikerar Sverige-Finland.

Encounter Control är ett sammanfattande begrepp för generell styrning och kontroll av tjänsteprocesser med särskilt fokus på inslag av externa och eller interna kundinteraktioner (encounters). I dessa möten agerar kunden ofta i två olika men integrerade roller: som kund och medproducent till den efterfrågade tjänsten. Denna encounterproblematik är välkänd och men också mycket komplex. De berörda aktiviteterna inrymmer många olika problem med t.ex. mätning, analys och förbättring av både kvalitet och effektivitet.

Med risk för att själv ha bidragit till en uppdelning mellan väst och öst, nord- syd, eller i-land- u-land, har jag genomgående belyst hur resmål på olika kontinenter görs intressanta i marknadsföring och resenärers berättelser. Backpackerns fascination för det annorlunda och nya, olikt det där hemma har inneburit att resmålens särart betonats i marknadsföring, liksom i reseberättelser. Problemet med denna uppdelning och exotifiering av vissa kontinenters kulturer framför andra är ett övergripande inslag i hela backpacking-kontexten. Jag har intresserat mig för vem som uttalar sig, och vad som sägs. Då identiteter konstrueras i språket kan vi förstå hur diskursen ger vissa förutsättningar för gruppers och människors identitet (Bergstöm & Boréus 2000:226, 235).

Slow Food-rörelsen tror på sitt gastronomiska koncept att nöjet av god mat inte bara är en grundläggande rättighet utan en viktig länk mellan platser, människor och kulturer. Att kunna skydda maten som kulturarv, tradition och kultur är vårt gemensamma ansvar som gör nöjet möjligt. Maten är inkluderad i många aspekter av livet som till exempel kultur, politik, natur, miljö, jordbruk och inte minst turism. Den är inte bara näring, rättighet och medel att mätta hunger utan en attraktion som lockar och skapar upplevelse. Maten var tidigare inte en huvudanledning att boka en Resa utan den var en biprodukt och ett basalt behov som måste tillfredställas under vistelsen på en plats.

Syfte: Syftet med undersökningen var att med utgångspunkt från högstadieelevers teckningar undersöka deras framtidsdrömmar utifrån olika perspektiv. Vi valde fyra frågeställningar att utgå ifrån och den första var om det fanns någon skillnad på framtidsdrömmar med avseende på ålder (åk 7, 8 och 9). Den andra var om det fanns någon skillnad på framtidsdrömmar ur ett genusperspektiv och den tredje var om elever i åk.7, 8, och 9 ritade utifrån ett jag- eller ett viperspektiv. Med det ville vi veta om eleverna valde att lyfta fram sina egna individuella önskemål som t.ex. karriär eller om de valde att teckna drömmar som beskrev ett större sammanhang ? tankar om världen som vi tillsammans lever i.

Vi har i vår forskning belyst hur elever upplever arbetet med öppna respektive slutna frågor. Vi har framförallt tittat på hur arbetet med öppna och slutna frågor haft för inverkan på elevers möjligheter till perspektivbyte i tid och rum. Öppna frågor har i vår forskning varit lika med hög frihetsgrad medan slutna frågor är lika med låg eller ingen frihetsgrad. Vi har i vår forskning jämfört resultatet av en essäuppgift från två grupper med elever från årskurs 6. Dessa två grupper har innan uppgiften vägletts i temat ?En Resa till Kina? i var sin experimentlektion.

Att kriminalitet figurerar i vårt samhälle, är något som vi är medvetna om. Det är en verklighet med våld, droger och pengar. Inte nog med att det tär på kropp och själ så är det även ett beteende som strider mot våra lagar och normer. Vi vet att det inte är lätt att lämna denna verklighet, trots detta så väljer flertalet individer att göra just det. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur personer som begått brott och som avtjänar sitt straff inom kriminalvården hanterar de ?exitprocesser? och den ambivalens som det innebär att lämna en kriminell identitet och en tillvaro präglad av brott bakom sig, för en socialt accepterad tillvaro.

När en person blir svår sjuk och avlider är det en angelägen uppgift för sjukvården att stödja de anhöriga. Inom vissa vårdområden har man utarbetat särskilda program för hur detta ska gå till, medan man inom andra verksamheter förlitar sig på att den omvårdnad man ägnar patienter och anhöriga i allmänhet, ska räcka till även i denna situation. Denna uppsats bygger på intervjuer gjorda på en geriatrisk klinik där man hade lämnat en modell för uppföljning av de anhöriga och ännu inte byggt upp en ny. Anhörigomhändertagandet skiftade därför från fall till fall och jag ville ta reda på om detta slumpmässiga stöd räckte till. Fick de anhöriga tillräckligt stöd av sjukvården eller i sitt nätverk? Fanns kanske andra aktörer i samhället som täckte eventuella brister i sjukvården? Syftet med denna uppsats har varit att förstå anhörigas upplevelse av att förlora en närstående samt undersöka vilket behov av stöd de har före, vid och efter dödsfallet.

Syftet med denna studie är att identifiera hur aktörer i den brittiska leverantörskedjan för nötkött uppfattar sin lönsamhet samt vilka faktorer som är viktiga bakom en god lönsamhet. Syftet med studien är att svenska nötköttsproducenter och McDonald?s ska kunna dra lärdom från den brittiska leverantörskedjan för nötkött. En lärdom som skulle kunna vara applicerbar i den svenska leverantörskedjan för nötkött är de goda relationerna och det tydliga informationsflödet mellan aktörerna i den brittiska nötköttsproduktionen. Studien är en del i ett större forskningsprojekt som arbetar med att jämföra nötköttsråvarans väg från lantbrukare till hamburgare hos McDonald?s mellan olika länder. Nötköttsproduktion är väl lämpad till Storbritanniens klimat och landskap.

Kultur och kulturarvsplatser har blivit en viktig resurs för turistnäringen och alltfler områden utnyttjar möjligheterna till att stärka turismen genom att skapa upplevelser, sysselsättning och intäkter med kulturarvet som grund. Kulturturism är en växande marknad inom turistnäringen, detta innebär att fler turister väljer att Resa till världsarvstäder för att besöka kulturella platser och historiska attraktioner. Sedan 1995 är Visby en världsarvstad och på Gotland finns ett bestånd av välbevarade medeltida kyrkor som utgör en orörd kulturskatt sedan medeltiden. Gotland är den kyrktätaste kommun i Sverige med 92 medeltida kyrkor som fortfarande är i bruk. Själva kyrkobyggnaderna, de medeltida valven, konsten och kyrkogårdarna ger möjligheter till kulturupplevelser och erbjuder både stilla stunder och starka upplevelser året runt.I uppsatsen görs en studie av Svenska kyrkan och hur de medeltida kyrkobyggnaderna som fysiska kulturarvsprodukter används i ett turistiskt perspektiv.

I studien ställs frågan hur den historiska förordningen ?produktplakatet? från 1700-talet ska tolkas i ett modernt juridiskt perspektiv. Produktplakatet reglerar än idag ett förbud för utländska redare att bedriva sjöfart på svenska vatten. En sådan aktivitet kallas för cabotage, vilket är franska och betyder ?kustfart?.Produktplakatets lydelse och den praktiska tillämpningen av förordningen genom behörig myndighet skiljer sig åt på olika sätt.

Turistdestinationen Hemavan-Tärnaby i Västerbotten expanderar mer och mer tack vare vinterskidsäsongen. De beräknar att intresset kommer att öka ytterligare under de kommande åren. En begränsning för expansionen är bland annat att kommunikationen till området är begränsad. Detta skapar ett problem då de inte har möjlighet att ta emot alla de gäster som skulle vilja Resa till Hemavan-Tärnaby. Att sätta in fler avgående flyg till destinationen skulle kunna generera nya gäster och vinster för orten, med det är även förenat med stora kostnader och därmed också stora finansiella risker.