Teaching materials are a constant matter of discussion as they represent the school curriculum and what the students are reading in the classroom. Within religious studies in upper secondary school, a new approach emerged since the new curriculum from 2011, which is to interpret religion in relation to gender. This study aimed to see which gender performances two selected teaching materials represented, in both their texts and images. This study was performed using both discourse analysis for the texts and content analysis of the images. The study showed that traditional gender performances appear both in the chapters that touched human identity and also ethics and morals, and also in the chapters that touched the world religions.

SammanfattningRapporten beskriver hur ullhandskrabban (Eriocheir sinensis) påverkar nya miljöer som den blir introducerad till. Ullhandskrabban har mycket lätt för att anpassa sig till nya miljöer vilket kan vara ett problem då den följer med fartygs barlastvatten till nya vatten och hamnar. Jag jämförde rapporter från olika delar i Europa och USA där ullhandskrabban har hittats. Rapporterna användes sedan som underlag för att jämföra med vad som skulle kunna ske i Sverige.Det troligaste ställe som ullhandskrabban skulle kunna reproducera sig på är i Skagerrak vid kustremsan utanför Göteborg. Enligt mina beräkningar skulle detta vara nästan omöjligt då temperaturen och salthalten är för låga på våren den tid då ullhandskrabbans larver skall utvecklas och nå metamorfos till juvenil krabba.Ullhandskrabban kommer ändå att finnas här i de svenska vattnen.

I förskolan idag strävar man efter att arbeta jämställt, vilket innebär att man utgår från varje individ. Man vill ge varje barn samma förutsättningar och chans till att utvecklas. Något som man jobbar mycket med är genus, vilket handlar om att i stället för att se könet så ska man se barnen och deras handlingar. Det jag ville med min undersökning var att titta på hur pedagoger agera i olika genusrelaterade situationer i förskolan. Om man kunde se någon skillnad i pedagogers agerande och varför de agerar som de gjorde.

The purpose of this Master's thesis is to examine if stereotype gender patterns are showing, and how they are showing, in the picture books that have the highest number of loan in Sweden?s three biggest cities. It is also a purpose to show if these gender patterns can be compared to the outlook on gender in the curriculum. The method used is a qualitative text analysis. 13 picture books are analyzed on the basis of Yvonne Hirdman?s theories on gender and Maria Nikolajeva?s theories on children?s literature.

Denna uppsats är allmän och offentlig handling.Författaren har upphovsrätten och uppsatsen får inteBegagnas annat än för enskilt bruk utan författarens tillstånd..

Syftet med studien var att studera vad som konstituerar dominans och underkastelse i sexuell praktik som ett psykologiskt fenomen. En gemensam term för dominans och underkastelse utgör Bondage Dominance Submission Sadomasochism, BDSM Praktiken dominans och underkastelse rymmer frågor om driftperspektiv, objektrelationsteori, kroppens fenomenologi, symbolisering, genus och frågan vad sexualitet är. Sju BDSM-utövare intervjuades och därefter bearbetades materialet med Empirical Phenomenological Psychological Method. Resultatet visar att praktiken utgör en identitet och en kreativ iscensättning av en inre psykologisk verklighet. Fenomenet innehåller en maktförskjutning med ömsesidig påverkan för att nå andra medvetandetillstånd.

In this essay there will be four text books from grade 1 studied, the first one are from the year 1976 and it will be going forward to the year 2012. The aim of this study is to see how the genders are depicted and represented, as well as what roles the genders are given. I do also want to see if there is a notable change in this over time. I will be doing a study based on the quantity of the contents, and I will also be doing a critical discourse analysis.The result of the study showed that there were more gender-based constructions that referred to women in all of the four books, which indicates that women are represented more often in these reading books. It is most common to portray the genders in their stereotypical roles, which again are present in society, but sometimes these roles are depart from what?s present in society.

Abstract Titel: Konfliktstrategier i förskolan ur ett genusperspektiv. Författare: Annette Gustavsson & Susanne Karlsson Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Barn Unga Samhälle, Barndoms- och Ungdomsvetenskap,(2009). Syftet med detta examensarbete är att utifrån ett genusperspektiv se hur förskolebarn hanterar konflikter i den fria leken. Vår frågeställning består av två frågor; Vilka konfliktstrategier använder förskolebarn? Vilka skillnader kan vi se i hur flickor respektive pojkar löser konflikter? För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört observationer av barn i den fria leken som vi dessutom har filmat. De teoretiska utgångspunkterna har varit konflikt och konfliktlösning samt utifrån ett könsperspektiv.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om samma genusmärkning som återfinns i bland annat Veckorevyn också återfinns i den svenska fackpressen. De tidningar analysen baseras på är Unionens medlemstidning Kollega och Kommunals medlemstidning Kommunalarbetaren. Frågeställningen är följande: Hur representeras kvinnor respektive män i sina olika yrkesgrupper i tidningarna Kommunalarbetaren och Kollega? Hur beskrivs klass i texterna?För att besvara frågeställningen genomfördes text- och bildanalyser på 19 artiklar och 19 bilder från Kollega och Kommunalarbetaren. För att göra en korrekt analys har analysarbetet utgått från förberedda frågeformulär till både bild-och textanalysen som konstruerats utifrån Britt Hulténs metod för textanalys samt Fogdes metod för bildanalys.

Syftet med denna studie är att lyfta fram och analysera mäns erfarenheter av och attityder till delad föräldraledighet. Metoden som används är semistrukturerade fokusgrupper och deltagarna är svenska medelklassfäder i olika åldrar. De analytiska begrepp som används är kön/genus, maskulinitet, heteronormativitet och faderskap. Utifrån det empiriska materialet har fyra diskursiva praktiker identifierats: den nostalgiske, den delaktige, den förhandlande och den oppositionelle. Dessa praktiker representerar en omförhandling från den traditionella hegemoniska maskuliniteten, den nostalgiske, till den jämställda hegemoniska maskuliniteten, den oppositionelle.

Denna studie handlar om barns tankar och medvetenhet kring läsinlärning. Den behandlar även skillnader angående läsinlärning utifrån ett genusperspektiv. Syftet med studien är att ge en ökad förståelse hos pedagoger om hur barn tänker om att lära sig läsa och vilken medvetenhet barn har med sig när de lär sig läsa. I litteraturbakgrunden fokuseras lärande i allmänhet, föreställningar om läsning, läsinlärningstraditioner samt viss genusforskning. Studien är en kvalitativ undersökningen som är baserad på semistrukturerade intervjuer av tolv barn jämnt fördelade mellan könen.

Denna antologi har som syfte att synliggöra hur kvinnor upplever och upplevs i relation till prestation samt hur kvinnors livsvillkor och identitet berörs av krav och prestation. Kvinnan i rollen som gymnasieelev, arbetssökande, och mamma är målgruppen för att belysa vår valda tematik. För att ta del av våra informanters livsberättelser har vi utfört kvalitativa intervjuer samt observationer i syfte att genera skilda frågeställningar. Vidare har grundad teori använts för att analysera vår data. Teorier så som identitet, genus, stigma och det biografiska schemat har applicerats för att analysera och vidare diskutera de respektive materialen.

BAKGRUND: Det har forskats relativt lite om vilka färger och motiv pojkar och flickorväljer i sitt bildskapande och hur de ser på dessa val. Vi anser därför attdet är viktigt att lyfta fram den forskning som finns om bildskapandetrelaterat till genus och olika utvecklingsstadier. Vi kan konstatera attgenus är ett omdebatterat ämne i stort och att man sedan över 100 årtillbaka delade upp färger efter kvinnligt och manligt.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka hur barn uppfattar sitt eget och andrasbildskapande ur ett genusperspektiv, med fokus på färger och motiv.METOD: Vi har använt oss av bildaktiviteter och intervjuer som metod. I vårundersökningsgrupp har det ingått barn från en 3-6 års avdelning ochen F- 2 klass.RESULTAT: Vi har i vårt resultat kommit fram till att pojkar och flickor i vårundersökning anser att det förekommer särskilda pojk- och flickfärgeroch motiv inom bildskapande. En del barn har mycket tydliga åsikter omvad som är passande för respektive kön och varför det är på detta vis.En del av de andra barnen ansåg att det fanns skillnader men de kundeinte förklara vad detta berodde på..

Sammanfattning/abstract Vårt syfte med denna studie var att problematisera dokumentationsarbetet i förskolan och visa vilka dilemman pedagogerna kan hamna i. Frågeställningar vi utgick ifrån var: Hur beskrivs pojkar, respektive flickor i dokumentationerna ur ett genusperspektiv? Hur kan barns identitetsskapande påverkas av dokumentationerna? Vem är dokumentationen till för och hur används den? För att få svar på våra frågor samlade vi in dokumentationer som pedagoger i förskolan har gjort. Vi gjorde även intervjuer med pedagogerna som gjort dokumentationerna för att få en djupare förståelse av dokumentationerna. I dokumentationerna tittade vi efter vilka situationer barnen är dokumenterade i, pedagogernas ordval och sätt att beskriva barn och situation.

Syfte: Studiens syfte har varit att utifrån en socialpedagogisk modell bestående av fyra teman; relation, läroprocesser, genus och praktisk handling, undersöka tre verksamheter inom socialt arbete. Vidare handlar det om att försöka förstå och förklara hur de yrkesverksamma handlar och reflekterar i arbetet, utifrån den socialpedagogiska modellen.Metod: Kvalitativ metod har använts vid materialinsamlingen, bearbetningen och analysen av data, genomgående under hela forskningsprocessen. Genom fem halvt strukturerade intervjuer har det empiriska materialet samlats in. Intervjuerna har kompletterats med deltagande observationer av de yrkesverksamma i arbetet.Slutsatser: Studiens slutsatser är att de professionella arbetar utifrån den socialpedagogiska modellen när de; skapar relationer med vardaglig och informell prägel, utformar läroprocesser i syfte att främja social förändring, synliggör genusstrukturer genom reflektion och handling, samt använder aktiviteter och samarbetsövningar i organiseringen av arbetet. Resultatet visar ytterligare hur modellen formas till en socialpedagogisk spiral, utvecklad ur teori och praktik..