Syftet med denna uppsats var att studera mediebilden som stora svenska dags- och kvällstidningar förmedlar av den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen ADHD. Under ett år publicerades de 132 texter i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter som ingått i min undersökning. En hypotes är att medierna, medvetet eller omedvetet, bidrar till att förstärka myterna om ADHD. För att se hur ADHD framställs i dessa medier har jag använt mig av en kvantitativ innehållsanalys och kompletterat den med en mindre kvalitativ textanalys.Den kvantitativa undersökningen har dels använts till att undersöka i vilken utsträckning och omfattning ADHD förekommer i de aktuella medierna samt i vilka sammanhang funktionsnedsättningen figurerar. I och med detta har jag kunnat urskilja vilka teman som är vanliga i rapporteringen samt om det förekommer någon över respektive underrepresentation kopplat till  kön eller åldersgrupp.

Den här uppsatsen ska undersöka och diskutera mediedebatten om Kirunasvenskarna och vänsterpartiets ansvarstagande för aktioner deras medlemmar tagit i det förflutna. Jag är intresserad av processen när en organisation större än en eller ett par personer tvingas göra upp med sin egen historia. Jag är nyfiken på tillvilken grad det till en början fanns en tendens hos de vänsterpartister som deltog i debatten att ?sopa historierna under mattan? och i de fall då det fanns olika rapporter av samma händelse tendera att automatiskt ta ställning för partikamraterna eller den sida som var mest skonsam för partiet, innan man slutligen började ta ansvar för sin del i det som skett.Utöver detta anser jag min utförliga och detaljerade genomgång av mediedebatten vara ett slags syfte i sig. En dokumentation av detta slag känns viktig och som den är en poäng i sig utöver att bara vara ett redskap för resten av uppsatsen.

Malmö är en av många kommuner i Sverige som planerar att införa ett system för insamling och hantering av det matavfall som uppstår inom kommunen. När det gäller villahushållen inom kommunen så är målet att minst 32 procent av dem frivilligt ska välja att sortera ut sitt matavfall fr.o.m. år 2009. Att deltagandet ska vara frivilligt ställer höga krav på den initiala informationskampanj som VA SYD, kommunalbolaget som ansvarar för insamlingen, avser att genomföra i syfte att få med så många villahushåll som möjligt. Denna undersökning har avsett att utifrån tre fokusgruppsintervjuer med villaägare från områdena Djupadal, Kastanjegården och Riseberga i Malmö identifiera vilka faktorer det är som påverkar deras vilja och möjligheter att sortera ut sitt matavfall.

Syftet med studien är att undersöka, belysa och analysera hur tidningen Sydsvenskan skriver omhatbrott, genom att studera alla artiklar som tidningen publicerat under rubriken hatbrott år 2005respektive år 2010. I studien görs jämförelser mellan 2005 och 2010, för att undersöka huruvida detfinns skillnader i rapporteringen över tid. Vidare belyses teoretiska förklaringar, i form avdagordningsteorin, konstruktionism och moralisk panik, för att söka svar på varför Sydsvenskanskriver som de gör. Det är kriminologiskt relevant att undersöka hur det kommer sig attSydsvenskan skriver som de gör för att på så vis få vidare kunskap om förhållandet mellan mediaoch brott. Föreliggande studie förhåller Sydsvenskans rapportering till tidigare forskning ochstatistik.

Svenska folket uppmärksammas ofta på olika miljöproblem. Såväl tidningar som radio- och TV-program fylls av nyheter och Reportage om ozonskiktet, växthuseffekten, luftföroreningar och försurade marker och sjöar. Tanken att miljön behöver skyddas från mänsklig påverkan är emellertid ingen nyhet. Varningar för natur- och miljöförstörelse har yttrats i alla tider. Trots många enskilda insiktsfulla betraktelser under tidigare perioder kan man säga att det egentligen inte var förrän under tiden efter andra världskriget och på allvar inte förrän i slutet av 1960-talet, som förändringar i naturmiljön började uppfattas som miljöproblem och därmed som sociala och politiska angelägenheter.

För att få mjölkproduktionen mer hållbar och göra den till en naturlig del i samhället samt att integrera den med miljön i största möjliga utsträckning har en projektgrupp på Wageningen Universitet i Nederländerna fått i uppdrag att göra en lösning som innefattar detta. Detta genom att se produktionen från olika synvinklar och inte använda traditionell filosofi när det gäller stallbyggnader för mjölkkor samt genom att se på alla inblandades faktiska behov. Projektgruppen har studerat kons, lantbrukarens, miljöns och även allmänhetens behov och utefter det skapat prototyper på mjölkgårdar för att göra produktionen mer hållbar.Projektet har döpts till Cow Power, som till svenska kan översättas som Kraften från kon. För att få bättre insikt i projektet kontaktade vi universitetet som bjöd in oss med varm hand. Redogörelsen av projektet grundar sig främst på det material som sammanställts av projektgruppen samt personliga samtal vi hade med de som var involverade i projektet vid vårt besök på Wageningen Universitet.

Denna uppsats är en kvantitativ studie som genom en enkätundersökning har för avsikt att mäta konsumenters preferenser om ekologiska livsmedels marknadskommunikation. Utifrån dessa preferenser ges förslag på komponenter till en marknadskommunikationsmix som tar hänsyn till resurseffektivitet i marknadsföring av småskaliga producenter av ekologiska livsmedel. Enkäten har distribuerats genom ett bekvämlighetsurval varför framkomna resultat inte är generaliserbara på populationen konsumenter av ekologiskt livsmedel. Den teoretiska referensramen grundar sig på aktuell forskning rörande konsumtion av ekologiskt livsmedel, marknadsföringsteori för små företag, samt teori om marknadskommunikationsmixen och dess beståndsdelar. Enkätundersökningens frågor är sprungna ur den teoretiska referensramen, och ur enkätens preferensbaserade frågor är åtta dimensioner genom faktoranalys utkristalliserade, vilka vardera representerar mellan två och fem variabler från enkäten.

Vi har undersökt hur Sveriges Radios nyhetsprogram Ekot och Svenska Dagbladet resonerar kring sin egen roll i en alltmer sensationalistisk och hårdför kriminaljournalistik. Vi har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning där vi intervjuat Staffan Sillén, ansvarig utgivare på Ekot, samt Mats-Erik Nilsson, redaktionschef och ställföreträdande ansvarig utgivare på Svenska Dagbladet. I intervjuerna har vi tagit utgångspunkt i hur de båda medierna valde att rapportera om den så kallade Hagamannen, som den 19 juli dömdes till 14 års fängelse för ett flertal våldtäkter och mordförsök. Vidare har vi ställt allmänna frågor om hur man resonerar kring namnpublicering av brottslingar och sitt eget och andra mediers ansvar och roll vad gäller kriminalrapporteringen och konsekvenserna av den snedvridna bild som forskningen pekar på att medierna presenterar.I vår uppsats har vi haft Ester Pollacks kontextuella konstruktivism som teoretisk utgångspunkt. Vi har även använt oss av Ester Pollacks kultiveringsteori i analyserna av intervjuerna.Vår undersökning visar att Ekot har en mer restriktiv etisk linje där man med hänsyn till brottslingars anhöriga i ytterst få fall väljer att gå ut med namn på brottslingar och brottsmisstänkta.

Dagens samhälle brukar betecknas som en upplevelseindustri där kundens drömmar, fantasier och upplevelser står i fokus. I flertalet turism- och resetidningar syns Reportage där unika koncept ökat för att uppfylla den efterfrågan som råder på upplevelser. Idag krävs något utöver det vanliga för att utmärka sig på marknaden och de senaste tio åren har begreppet storytelling intagit folks medvetande och beskrivs som ett effektivt marknadsföringsverktyg, vilket handlar om att berätta en historia kring sin verksamhet. Då konkurrensen ständigt hårdnar är det viktigt att hitta en speciell inriktning som får folk att komma tillbaka samt prata om verksamheten. Storytelling är en differentieringsstrategi inom marknadsföring som fler och fler verksamheter anammar då de inser hur berättandets kraft kan skapa starka varumärken.Syftet med denna studie är att beskriva och undersöka begreppet storytelling genom att se hur tre gotländska hotell väljer att arbeta med detta, samt undersöka vilka eventuella effekter storytelling har gett verksamheterna.

För att få mjölkproduktionen mer hållbar och göra den till en naturlig del i samhället samt att integrera den med miljön i största möjliga utsträckning har en projektgrupp på Wageningen Universitet i Nederländerna fått i uppdrag att göra en lösning som innefattar detta. Detta genom att se produktionen från olika synvinklar och inte använda traditionell filosofi när det gäller stallbyggnader för mjölkkor samt genom att se på alla inblandades faktiska behov. Projektgruppen har studerat kons, lantbrukarens, miljöns och även allmänhetens behov och utefter det skapat prototyper på mjölkgårdar för att göra produktionen mer hållbar.Projektet har döpts till Cow Power, som till svenska kan översättas som Kraften från kon. För att få bättre insikt i projektet kontaktade vi universitetet som bjöd in oss med varm hand. Redogörelsen av projektet grundar sig främst på det material som sammanställts av projektgruppen samt personliga samtal vi hade med de som var involverade i projektet vid vårt besök på Wageningen Universitet.

SammanfattningDenna kandidatuppsats a?mnar underso?ka hur rester av kolonialismens uppdelningar av ?vi? och ?dom? florerar i SVT:s nyhetsrapportering om flyktingar och asylso?kande. En verksamhet som har saklighet, folkbildning och opartiskhet som honno?rsord. Syftet a?r att ta reda pa? om, och i sa? fall hur SVT reproducerar koloniala, stereotypa fo?resta?llningar om dessa akto?rer som underordnade, annorlunda eller ?de Andra?.

AbstractBostadsmarknaden är en växande marknad och omsatte 68 miljarder kronor under 2005. Även i Umeå har rekordpriserna på bostäder skapat ett gynnsamt klimat för säljarna. Denna effekt har medfört att tjänster som homestaging utvecklats med syfte att bland annat öka försäljningspriset ytterligare. Homestaging som innebär att en bostad inreds och stylas tillfälligt för att exponeras på ett så fördelaktigt sätt som möjligt inför en försäljning, har funnits sedan 70- talet i USA, och nu också i Europa och Sverige. Under det senaste året har fenomenet fått medial uppmärksamhet genom TV- program och Reportage i tidningar.

Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen kring hur ett nyhetsinslag produceras och varför nyhetsinslagen ser ut som dom gör. Jag visar hur nyhetsteamet och videoreportern använder sig av olika journalistiska och fotografiska tekniker när de jobbar med insamlandet av material ute på fältet, tillexempel vid intervjuer och filmandet av klippbilder. Det är min åsikt att nyheter är konstruerade efter strama ramverk som berättar hur nyheter ska se ut och utifrån dessa har det skapats rutiner som nyhetsteamet och videoreportern följer. Det är med hänsyn till att jag själv har jobbat på tre lokala nyhetstationer och följt dessa rutiner som min idé till uppsatsen har formats allteftersom jag har medvetandegjort dessa genom att läsa tidigare teorier och forskning om nyhetsredaktionen. Vidare bestämde jag mig för att göra en observationsstudie på TV4 Värmland för att ytterligare öka min förståelse för nyhetsarbetet och för att få chansen att följa med ut på Reportage utan att själv vara delaktig i produktionen.

När landskap beskrivs som 'ett område sådant som det uppfattas av människor' blir tolkaren en viktig part i formulerandet av vad ett land- skap är. Landskap kan då förstås som en representation av ett område. Då landskap även utgör den scen där livet utspelas, där relationen mellan människan och den värld hon lever i utvecklas, så kan landskap också förstås som en representation för vad denna relation kan vara och hur den kan te sig. I dagens globala samhälle har de områden som människan vardagligen vistas i blivit allt mer separerade från de produktionsområden som denna vistelse kräver. Tillskrivandet av värden och föreställningar på jorden sker idag snarast genom ett distanserat brukande, genom konsumtion - att handla (shoppa) har blivit att handla (agera).