Rasten är en stor del av elevernas skoldag. Den påverkar elevernas trivsel och därmed även i förlängningen deras måluppfyllelse. Elever som har svårt med raster tenderar att få svårt även på lektionerna. Eftersom det är pedagogerna i skolan som sätter ramarna för elevernas raster är jag intresserad av att undersöka vilka tankar lärare på mellanstadiet har om rasten som en del i den pedagogiska verksamheten eftersom det sätt på vilket man tänker om rasten påverkar hur man agerar samt planerar och organiserar verksamheten. Mina frågeställningar Vilka tankar finns det om rasten som en del av den pedagogiska verksamheten? och Vilka tankar finns det om rastens betydelse för elevens måluppfyllelse? låg till grund för frågor som jag ställde till trettioen lärare på mellanstadiet i en enkät och vid enskilda intervjuer med personer som innehar olika funktioner i ett elevhälsoteam.

Det här projektet har som syfte att undersöka hur ett användande av tankar och idéer från retoriken kan bidra till att förbättra förmågan att föreläsa i helklass på folkhögskolenivå. En första föreläsning hölls, videofilmades och analyserades utifrån retorikens idéer. Föreläsningen omarbetades enligt de regler för förberedelse av tal som återfinns inom retoriken. Därefter hölls ytterligare två föreläsningar som även de filmades och analyserades. Slutsatsen är att ett användande av retorikens tankar ger en grundstruktur för att kunna förbereda sig väl inför en föreläsning.

Vi har undersökt vilka delar inom matematiken som kan hjälpa eleverna att utveckla sin förståelse för %u201Dlång tid%u201D och tidslinjer. I analysen diskuteras resultaten utifrån utvecklingspsykologiskt perspektiv/strukturteori (Piaget), sociohistorisk/sociokulturell teori (Vygotskij) och konstruktivistisk teori (von Glasersfeld). Undersökningen har genomförts med två grupper elever i årskurserna 3-5 där vi har använt oss av intervjuer och undervisningsförsök för att få svar på våra frågor. Gruppernas resultat har analyserats och jämförts med varandra för att försöka hitta den matematik som har hjälpt eleverna att förstå tidslinjer och dess användningsområden, eller som vållat dem bekymmer. De matematiska delar som synliggjordes i undersökningen är bland annat proportionalitet, positionssystemet, stora tal och negativa tal.

 Bakgrund: Förlossningsupplevelser påverkar föräldrar psykologiskt, fysiskt, socialt och kulturellt. Föräldrarnas upplevelser av förlossningen har både omedelbara och långvariga effekter på deras hälsa och relation till varandra och sitt barn. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som kan bidra till negativa förlossningsupplevelser hos föräldrar. Metod: Datamaterialet bestod av ett frågeformulär som besvarats av 211 kvinnor som fött barn vid ett sjukhus i Norrland mellan åren 2006-2010 och som uppgivit en negativ förlossningsupplevelse på VAS-skala. Studien bygger på föräldrarnas svar på en öppen fråga "egna kommentarer" och "pappas kommentarer".

Fortsatt stigande konsumtionsnivå i redan rika länder har negativa konsekvenser för miljön, ger mycket marginella välfärdseffekter och är en orsak till ett allt högre tempo i samhället. Ekonomisk tillväxt kan användas i syfte att höja inkomst- och konsumtionsnivå eller för att förkorta arbetstiden. Ur miljösynpunkt skulle det vara positivt med ett större fokus på tidsbaserad välfärd framför ständiga ökningar i materiell standard. Denna studie baseras på kvalitativa intervjuer med fem nyligen examinerade studenter angående deras nya situation som heltidsarbetande. Hur upplever de sin förändrade ekonomiska och tidsmässiga situation och hur tror de att deras livssituation skulle påverkas av minskad arbetstid? Resultatet visar att informanterna upplever höjd inkomst som positivt och minskad fritid som en negativ effekt av heltidsarbetet.

Johansson, E. Omvårdnadshandledning ? tid till eftertanke. En litteraturstudie om sjuksköterskestudenters upplevelser av omvårdnadshandledning i grupp. Examensarbete i omvårdnad 15 poäng, Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2011. Omvårdnadshandledning i grupp är och har varit en obligatorisk del av sjuksköterskeutbildningen vid Malmö Högskola sedan 1993, Hälsa och Samhälle.

Studien syftar till att beskriva HR-personers upplevelser av innebörden och nyttan av nätverk. Den skildrar även deras tankar kring betydelsen av hanteringen av en tyngre arbetssituation. Slutligen undersöks innebörden och svårigheten att arbeta professionellt inom HR. Materialet från fem djupintervjuer genomgick en induktiv tematisk analys. Resultatet visar att nätverk framförallt handlar om att underlätta för den egna individen.

BakgrundI studien beskrivs pedagogers varierande arbetssätt för att utveckla matematik hos barn i förskolans vardag. De metoder som nämns för att utveckla matematiken hos barn i förskolan, utgår från utvecklingspedagogiken som tar vara på vardagliga situationer samt barns egna tankar. Studien undersöker pedagogers inställning till matematiken då det kan beröra pedagogernas arbetssätt. Inom forskning och litteratur påverkar tidigare erfarenheter av skolmatematiken de vuxnas syn på ämnet.SyfteSyftet med studien är att ta reda på, vilken inställning pedagogerna har till ämnet matematik och vilka arbetssätt de använder för att utveckla barns matematiserande i förskolan.MetodVi har valt att använda oss av self report som metod. Urvalet består av 34 pedagoger, på sex olika förskolor i två olika kommuner i Västra Götalands län.ResultatI studien har vi funnit att pedagogerna har ett medvetet arbetssätt för att utveckla barns matematiserande, trots eventuella negativa inställningar till skolmatematiken.

Abstract Carolina Johansson (2007) Pedagogers tankar kring lek i läsinlärning. (Playing and reading Teachers thoughts around playing in reading). Syftet med det här examensarbetet var att få kunskap om pedagogers tankar kring lekens betydelse för läsinlärning. Frågeställningarna har varit ?Hur ser arbetet ut i läsinlärning??, ?Används leken i läsinlärning och iså fall hur?? och ?Hur tänker pedagoger kring fördelar och nackdelar med leken i läsinlärning??. Jag har i uppsatsen använt mig av Wittling (1998), Leimers (1974) och Smith (2000) tankar och teorier kring läsning.

Bakgrund: Som föräldrar och blivande lärare har vi ofta önskat oss kunskap om vad barn har för tankar, när det sker en förändring i deras liv. En av förändringarna är att börja i förskoleklass och komma till skolans värld. Där har sexåringarna funnits sedan skolformen förskoleklass infördes 1998. Det glapp för barnen som förr fanns mellan sex och sjuåringar återfinns nu mellan fem och sexåringar istället, men är det ett så stort steg för barnen att ta som vi tror det är? Vi ville se vår studie ur ett barnperspektiv och började fundera kring vad begreppet innebar.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka likheter och skillnader som finns mellan utomhus- och inomhusundervisning i matematik, dels gällande lärarens tankar och mål/syften, dels gällande elevernas tankar och upplevelser, samt hur väl dessa överensstämmer med varandra. För att kunna besvara de frågeställningar detta syfte ledde fram till, har intervjuer med lärare och elever, samt observationer inom- och utomhus genomförts. Eleverna som intervjuats och observerats är i sjuårsåldern.Resultaten visar att lärarens mål och syften i stort är desamma vid inom- och utomhusundervisning i matematik, att dessa ofta stämmer överens med elevernas upplevelser, samt att det inte verkar finnas någon skillnad gällande överensstämmandet beroende på om undervisningen bedrivs inom- eller utomhus. Resultaten visar även att eleverna är övervägande positiva till matematikundervisning både inom- och utomhus. Ovan presenterade resultat utgör därmed likheter mellan inom- och utomhusundervisning i matematik.

Spelandet om pengar ökar såväl nationellt som globalt och det har skett en dramatisk ökning bland unga. Mer än två procent av Sveriges befolkning har ett spelproblem vilket ses som ett folkhälsoproblem som ökat de senaste åren. Unga vuxna, 16-24 år, är den grupp som har mest problem med spelande.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva studenters attityder till spelande om pengar.Metod: Intervjuer genomfördes med fem studenter på en högskola i Sverige. En temaanalys användes, där intervjuerna transkriberades och analyserades.Resultat: Det framkom fyra teman som beskrev studenternas attityder till spelande om pengar: Social samvaro, Chansen att vinna pengar, Spelandets negativa följder samt reklamens påverkan.Slutsats: Trots den positiva upplevelsen som spelandet kan ge, är informanterna överens om att de negativa konsekvenserna så som ångest, väger mer. Spelproblem är ett relativt nytt folkhälsoproblem som fortsätter att växa i takt med utbudet på spelmarknaden.

Budget är i många företag den framåtblickande delen av ekonomistyrningen. Den utgör ofta den framtida planeringen och förmedlar vägen fram till de uppställda målen. Under senare tid har kritik riktats mot både det traditionella och ?moderna? budgetsynsättet. Vissa kritiker anser att problemen emellertid inte beror på budget i sig utan istället på det sätt som den används på.

Betraktarens delaktighet i Yayoi Kusamas (f. 1929) film Self Obliteration (1967) mäts genomen beskrivning och analys av collage, montage och narration ur ett ergodiskt perspektiv. Yayoi Kusama står för ett av de mest kända och omfattande konstnärskapen i vår samtid. Med målningar, film, mode, skulptur, performance, happening och böcker försöker hon förståsig själv och universum. Målet i Self Obliteration är att förinta sitt jag och uppgå i någontingannat.

Vårt syfte med denna uppsats var att ta reda på barns tankar kring döden, samt skolans beredskapsplan vid en eventuell olycka eller dödsfall. För att ta reda på detta har vi gjort intervjuer med 20 barn varav 10 sjuåringar och 10 tioåringar. Vi intervjuade även 2 rektorer på olika skolor. Vi har studerat litteratur om hur barn reagerar på sorg och hur de bearbetar den. I vår diskussion har vi tagit upp hur vi skulle vilja arbeta med detta tabubelagda ämne i skolan.