Repatriering är den process då en expatriat återvänder till hemlandet efter avslutat internationellt uppdrag och har fångat såväl praktikers som akademikers intresse. Denna uppsats är en litteraturstudie kring hur problematik kring Repatriering har diskuterats i fyra högt rankade tidskrifter under de senaste 20 åren. Syftet med studien är att kritiskt undersöka utvecklingen av forskningen kring Repatriering för att skapa en djupare förståelse kring detta framväxande ämnesområde. I vår textanalys identifierar vi sex teman med olika perspektiv på problematiken kring Repatriering som var och ett behandlas i uppsatsen. Slutsatsen är att temana kan utvecklas genom att undersöka nya kontexter och metodval och på så sätt skapa en ökad förståelse kring komplexiteten kring reptriering. .

Syfte: Vårt syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar Repatrieringen och utveckla en modell för hur man på ett mer överskådligt sätt kan arbeta med Repatrieringsprocessen i fallföretaget, och i förlängningen andra företag. Den praktiska anledningen till detta är att framhålla repatriater som värdefulla inslag i organisationens utveckling i en alltmer globaliserad värld och därmed en källa till konkurrensfördelar. Den forskningsmässiga grunden är för att visa var IHRM befinner sig i nuläget, var Repatriering brister i nuläget, samt i vilken riktning vi anser att forskningen bör gå för att knytas an till den strategiska utvecklingen av organisationen. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ fallstudie. Vårt empiriska material består av primärdata i form av 16 intervjuer med personer som varit inblandade i utlandstjänst hos fallföretaget.

Forskning visar att internationella organisationer har bristande insikt om hur repatriaters internationella kunskap bör överföras till organisationen vid återvändandet. Om repatriaterna lämnar organisationen vid återvändandet riskerar organisationen att förlora värdefull kunskap och global konkurrenskraft. Det är därför viktigt för internationella organisationer att de är mottaliga för kunskapen och att de motiverar repatriaterna att stanna kvar inom organisationen och att dela med sig av den internationella kunskapen.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kunskapsöverföring vid Repatriering ser ut inom SEB. Nio kvalitativa intervjuer har genomförts med anställda inom SEB. Intervjuresultaten har sedan analyserats med hjälp av en analysmodell innehållandes uppsatsens teoretiska ramverk.

Expatriering och den därpå följande Repatrieringen utgör stora investeringar för företag och organisationer. Repatriering har på senare tid fått en ökad uppmärksamhet på grund av att stora problem, för såväl individ som företag, rapporteras därifrån. Repatriater konfronteras ofta med annorlunda miljöer och kulturer under den tid dom vistas utomlands. Sådana diskontinuiteter i en individs liv har ofta visat sig leda till ökad medvetenhet och reflektion. Självreflektion och en ändrad syn på sig själv kan ses som delar i en pågående identitetskonstruktion.

Globaliseringen innebär möjligheter för företag att verka på en större marknad, men detta innebär också att organisationen blir mer utspridd och svårkontrollerad. Ett ökat fokus på kunskap som resurs för att skapa konkurrensfördelar samt att använda expatriering som ett verktyg för hantering av den utspridda organisationen har lett fram till valet av syfte med denna uppsats. Vi vill utifrån vår modell över hur repatrioters kunskap kan överföras och bidra till organisationens utveckling, beskriva och analysera hur företag idag tar tillvara på repatrioters kunskap. Vi har valt att göra vår undersökning på företag noterade på Stockholmsbörsen som använder sig av expatriering utanför Norden.Som grund för vår modell ligger teori om den kunskap repatrioter införskaffar under utlandstjänstgöring, hur kunskap kan överföras samt hur den kan utveckla organisationen och stärka dess konkurrenskraft. Utifrån vår modell har vi sedan skapat ett frågeformulär som ligger till grund för vår empiri.

En stor mängd tidigare forskning slår fast att företag brister i sitt arbete med Repatrieringsprocessen, vilket är varför många återvändande medarbetare lämnar företagen efter avslutat utlandsuppdrag. Denna studie syftar till att undersöka hur situationen ser ut i nordiska företag idag och om företagens arbete skiljer sig beroende på deras storlek. För att kunna fastslå hur situationen ser ut generellt studeras detta med hjälp av en enkätundersökning som skickas ut till samtliga bolag med utlandsverksamhet noterade på de ledande nordiska börserna. I resultatet framgår att de nordiska företagen har anammat en del åtgärder för att förbättra Repatrieringsprocessen. Det framgår även att större företag är generellt bättre på att ta hand om återvändande individer, jämfört med små nordiska företag..

Globaliseringen innebär möjligheter för företag att verka på en större marknad, men detta innebär också att organisationen blir mer utspridd och svårkontrollerad. Ett ökat fokus på kunskap som resurs för att skapa konkurrensfördelar samt att använda expatriering som ett verktyg för hantering av den utspridda organisationen har lett fram till valet av syfte med denna uppsats. Vi vill utifrån vår modell över hur repatrioters kunskap kan överföras och bidra till organisationens utveckling, beskriva och analysera hur företag idag tar tillvara på repatrioters kunskap. Vi har valt att göra vår undersökning på företag noterade på Stockholmsbörsen som använder sig av expatriering utanför Norden.Som grund för vår modell ligger teori om den kunskap repatrioter införskaffar under utlandstjänstgöring, hur kunskap kan överföras samt hur den kan utveckla organisationen och stärka dess konkurrenskraft. Utifrån vår modell har vi sedan skapat ett frågeformulär som ligger till grund för vår empiri.

Kina är en enorm marknad med stora möjligheter och intresset för produktion och försäljning i landet är stort hos svenska företag. En etablering är dock inte helt problemfri då företagen möts av stora skillnader inom kultur, politik och ekonomi. För att övervinna de problem som skillnaderna innebär kan företaget använda sig av expatriering och därmed skaffa sig kunskaper om landet. Vid Repatriering kan expatriotens införskaffade kunskaper om Kina överföras och användas i företaget. Görs dessa kunskaper tillgängliga för andra ökar den internationella kompetensen i hela företaget och det kan bli mer konkurrenskraftigt.Vi vill i uppsatsen undersöka vilka typer av kunskaper som repatrioter, med erfarenhet från Kina, kan bidra med till svenska företag så att samarbetet med Kina förbättras och effektiviseras.

In December 2004 the Jewish congregation Judiska Församlingen i Malmö wrote to Lund University regarding the cranium of a Jewish man, which had been in the University's possession ever since he committed suicide while in custody in Lund in 1879. The congregation requested that the remains be given to them and buried according to Jewish custom. In February of 2005 Lund University decided to appease the request. This essay examines the debate which followed.The main focus of the study is on which kinds of arguments were used in the debate, who participated and which aspects of the human remains were considered important by the debaters.The study has shown that clear differences exist regarding the types of arguments used by those in favour of the repatriation and by those who opposed it. There were also differences in who took a stand in favour of it and who was against it.

Syfte och utgångspunkt:    Att utifrån fyra organisationer undersöka faktorer som är viktiga för arbete med expatriering och att använda Mendenhall, Dunbar och Oddous modell som inspiration för att skapa en egen modell med faktorer värdefulla för en expatrieringsprocess. Forskningsresan:                 Utifrån referensram samt ett empiriskt resultat av intervjuer identifieras fyra kategorier, betydelse av att ta med familjen, mentorskap och stöd, anpassning till kultur och karriärplanering. Det empiriska resultatet samt referensramen är sedan grunden till analys och slutsats. Slutsats:                              I slutsatsen presenteras betydelsefulla faktorer för utgången av studiens syfte.   Dessa faktorer används sedan i den modell författarna skapat. Modellen visar hur behovet av de fyra kategorierna är beroende av den planerade utlandsstationeringens längd. Metod:                                Författarna av studien utgår från en kvalitativ ansats med djupintervjuer som metod. Det empiriska resultatet baseras på det material som framkommit genom djupintervjuer med  respondenterna från de fyra organisationerna..

The purpose of this thesis is to study how organisations are working with repatriation of employees who have been working abroad, especially regarding how their experiences and competences are being utilised and transferred within the company. A qualitative abductive method is used, since the aim is to obtain an understanding of this phenomenon. The main source of information has been 21 interviews. The interviews were executed in two steps; a preliminary study with nine Swedish organisations was followed by our main study, containing 12 interviews with repatriates, their colleagues, and personnel employed at the International Assignment departments at Scania and Volvo. The conclusion of this thesis is that large Swedish companies, which have Swedish employees working abroad do not seem to be working with repatriation according to suggestions given by the theories, even though their performances are better than earlier research implies.

Expatriering är när en organisation tillfälligt placerar en medarbetare utomlands.Benämningen på medarbetaren under detta utlandsuppdrag är expatriat. Ett kritiskt momentvid expatriering är expatriatens anpassning till det nya värdlandet. Detta moment finnsmycket forskning och studier kring och organisationen lägger ofta mycket resurser på dennaanpassning. Ett annat kritiskt moment är Repatrieringen vilket är benämningen för den processdå expatriaten skall återanpassas till hemorganisationen och hemlandet. Denna process finnsdet inte lika mycket forskning om och studier kring och organisationer åsidosätter ofta dennaprocess.Genom en kvantitativ studie undersöktes upplevelser och förväntningar hos expatriater ochrepatriater på SKF Göteborg.

Expatriering är när en organisation tillfälligt placerar en medarbetare utomlands. Benämningen på medarbetaren under detta utlandsuppdrag är expatriat. Ett kritiskt moment vid expatriering är expatriatens anpassning till det nya värdlandet. Detta moment finns mycket forskning och studier kring och organisationen lägger ofta mycket resurser på denna anpassning. Ett annat kritiskt moment är Repatrieringen vilket är benämningen för den process då expatriaten skall återanpassas till hemorganisationen och hemlandet.