I Sverige är intresset stort för att arbeta mot en bättre miljö. Allt fler inser att vi inte kan leva som vi gör nu. Vi är 9 miljoner invånare som tillsammans förbrukar 17 000 ton livsmedel dagligen. Vi måste anpassa oss till de naturliga kretsloppen, för att inte äventyra nästa generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Vid FN-konferensen 1992 i Rio de Janeiro kom världens länder överens om gemensamma strategier för att lösa några av de svåraste problem som världen står inför som till exempel miljöförstöring, överutnyttjande av jordens naturresurser, fattigdom och hälsoproblem (United Nation, 2002).

På några år har användningen av IP-telefoni inom svenska företag tredubblats och vi börjar nu se ett attitydskifte gentemot en teknik som länge dragits med dåligt rykte på grund av kvalitetsbrister.IP-telefoni är ett resultat av att data- och telefonikommunikation vävs samman och att kapaciteten i nätverken ökar. Detta medför att man genom att införa IP-telefoni kan genomföra kostnadsbesparingar och effektivisering. Men tekniken erbjuder även ökad funktionalitet och därmed även mervärde för organisationer som använder IP-telefoni. Inser organisationer detta och utnyttjar man fördelarna med tekniken för att skapa acceptans inom organisationen?Syftet är att undersöka vilka faktorer som motiverar en övergång från kretskopplad telefoni till IP-telefoni, och hur man inom en organisation skapar acceptans för den nya tekniken.Syftet har uppfyllts genom en kvalitativ studie som byggt på semi-standardiserade intervjuer.

Bakgrund och problem: I Sverige finns ett stort latent underhållsbehov av flerbostadshus. De fastigheter som uppfördes mellan 1961-1975 berörs i synnerhet av detta på grund av den tekniska förslitningen och den höga andel av den totala bostadsvolymen som dessa utgör. Att lönsamt renovera dessa fastigheter utgör en stor utmaning för fastighetsägare framöver. Idag utvärderas Renoveringsprojekten inför genomförandet med hjälp av nuvärdesmetoden men det finns betydliga brister med denna. Följderna av detta är, bland annat, att de osäkerheter och risker som är kopplade till projekten inte värderas tillbörligt samt beslutssituationen upplevs som oklar.

Under 1950 talet var det bostadsbrist i Sverige. Detta gjorde att en massiv produktion av bostäder började produceras mellan åren 1961-1974, de så kallade rekordåren. Under rekordåren beslutade den svenska riksdagen att ge subventioner till byggföretagen. År 1965 togs ett officiellt beslut att bygga en miljon bostäder under ett decennium. Planerna för detta kallas för miljonprogrammet.

Miljonprogram is a Swedish building program from 1964 to 1975. During that time about a million homes were constructed. Now, almost 50 years later, they are in desperate need of renovation. In order to fulfil the Swedish environmental objective to decrease energy consumption 50 per cent until 2050, considerable housing stock built under the Miljonprogram has to be renovated.Focus in this thesis is on the building services and theirs profitability that can decrease energy consumption in households build during the Miljonprogram. Building construction is not considered in this report.

I detta arbete studeras hur en systemombyggnad i kulturbyggnader kan gå till med avseende påinstallationerna. I Sverige finns det idag totalt ca 4,7 miljoner byggnader av vilka ca 235 000-280 000bör genomgå kulturbevarande byggnadsvårdsinsatser. Vid ombyggnad av ventilationen i enkulturbyggnad är det viktigt att man, samtidigt som man får en ändamålsenlig och energisnål lösning,tar hänsyn till byggnadens karaktär och förutsättningar så att den kulturhistoriskt värdefulla miljönbevaras.I detta arbete studeras tre olika kulturhistoriskt värdefulla byggnader som genomgått Renovering avventilationssystemet under de senaste tio åren. Byggnaderna är Skridskopaviljongen, Dekanhusetoch Södra Bancohuset, som alla förvaltas av Statens fastighetsverk (SFV). Efter samtal, studier ochundersökningar om de tre byggnaderna visar det sig att det är viktigt att i början av ensystemombyggnad i en kulturbyggnad, först läsa in sig på byggnaden samt ställa sig frågorna: vad skabyggnaden användas till, vilken verksamhet passar här, vilket systemval kommer att passa brukarenbäst mm.

Detaljhandeln har under de senaste tio åren ökat och konsumenten idag konsumerar allt mer. Detta har bidragit till att köpcentrumen har blivit en allt viktigare del i detaljhandelsmarknaden och konsumentens vardag. Köpsamhället har förändrats och konsumenten kräver idag mycket mer av sin shopping upplevelse. Hårda och mjuka faktorer har blivit viktigare att beakta vid utvecklingen av köpcentrum. De utländska aktörernas allt mera växande intresse har påverkat förvaltningen och utvecklingen av köpcentrum på den svenska marknaden och i kombination med den krävande konsumenten så måste köpcentrumen idag förändras allt oftare.

Mellan åren 1965-1974 genomfördes ett unikt bostadsbyggnadsprojekt i Sveriges historia. För att lösa den dåvarande bostadsbristen beslöt Riksdagen att det under en tioårsperiod skulle byggas en miljon bostäder. Detta projekt kallas således för miljonprogrammet. Under årens gång har många kritiker gjort sig hörda då de kritiserat fenomenet på flera nivåer. Ord som segregation, visuell monotoni och storskalighet har använts i beskrivandet av miljonprogramsområdena.

Arbetet har till syftet att närmare studera om marknadsföring stärker ett köpcentrums varumärke och därmed ökar omsättningen. Eftersom det föreligger svårigheter med att utvärdera effekterna av marknadsföring, är det värt att utreda frågeställningen. Denna studie bygger på litteratur som behandlat köpcentrumförvaltning, varumärke och marknadsföring. Resultatet bygger på en enkätundersökning och intervjuer som genomförts. En sammanställning av data för köpcentrum har också gjorts.

Energy issues are constantly increasing attention in today's society. People's impact on Earth isentered in more contexts. Many discussions are about how the entire social structure needs to bestreamlined in order to achieve sustainability. The residential and service sector accounts for 39 % oftoday's total energy consumption in Sweden and the increasing electricity prices have made buyersmore interested in energy issues.There are many buildings in need of refurbishment today, including all the apartments that werebuilt in the 1970s to reduce the housing shortage at the time. 650 000 apartments of one millionapartments were built during the so-called the one million program and is currently in need ofrefurbishment.

Samhället idag är beroende av energi för att fungera och att eftersträva utveckling av förnybar energi bör ha högsta prioritet. År 2013 produceras 81,6% av världens totala energi av fossila bränslen. Bostads- och servicesektorn står idag för 38 % av Sveriges totala energianvändning. På grund av att bostäder och lokaler står för så stor del av energianvändningen är det väldigt viktigt att ha noggrann koll på energiprestandan av byggnader och lokaler samt vilka energieffektiviseringar som kan utföras.Sörbyskolan är belägen i södra delen av Gävle och fastigheten ägs och förvaltas av Gavlefastigheter. År 2015 planerar Gavlefastigheter en Renovering av Sörbyskolan och vill ta fram energieffektiviseringsförslag.

Construction accounts for about 35 percent of the total Swedish energy consumption and most of the energy is used by the large housing stock from the so-called ?Million program?. In the national action plan the government has put forward in energy efficiency. It is mentioned that existing buildings account for more than 90 percent of what is expected to be the housing stock within the coming 50 years. In order to meet environmental objectives its required that the existing stock be reviewed for energy efficiency. The goverment is now initiating a national framework with a budget of SEK 300 million Swedish crowns per year for five years, starting in 2010 to achieve the goal on energy efficient buildings. Energy efficiency of buildings in both new construction and above all within the existing stock are addressed.

Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person. Syftet a?r att fo?ra en diskussion.

This report provides a comparison between the products cellular concrete, foam concrete and LECA concrete. The questions to be answered during the work is how the cellular concrete stands up in cost terms to the existing competitors on the market, how the concrete products differ in design work, and in which situations the concrete varieties are preferred to use.Cellular concrete is a variant of ordinary concrete, with the difference that the ballast is exchanged from stone materials to expanded polystyrene beads (EPS). This substitution gives a product with higher insulation values but lower weight than ordinary concrete.The work was carried out by designing a survey which was sent to two hundred randomly chosen companies across Sweden, to see the building industry?s opinion of the product cellular concrete. The survey showed that cellular concrete was equals its competitors in terms of price, while the product was said to be more flexible, quicker and easier to cast.Then some of the companies, who participated in the survey, were interviewed to see more carefully, how the price, the workmanship and the time for casting and dehydration differed between the products.

Idag, nästan 40 år efter att Miljonprogrammet stod klart, är Renovering och ombyggnation av fastigheterna högaktuellt. White Arkitekter har som ett led i detta tilldelats ett Renoverings- och ombyggnadsprojekt i Norra Stockholm som innefattar två fastigheter uppförda under Miljonprogrammet.Detta examensarbete behandlar återvinning av de befintliga plåtfasaderna på ovannämnda fastigheter. White Arkitekter vill undersöka möjligheterna att genom återvinning använda ursprungsmassan för tillverkning av nya fasader i perforerad plåt till samma fastigheter. Syftet är att redovisa materialets livscykel med hänsyn till miljön samtidigt som anknytningen till Miljonprogrammet bevaras.För att besvara frågeställning har en bit av fasadplåten undersökts i syfte att identifiera plåtmaterialet. Genom att ta reda på plåtens densitet har aluminium fastställts som material.